Tips för att handla billig mat – Små förändringar kan ge halva priset

Vi har tittat en hel del på våra matkostnader och jobbat med att handla billig mat. Det är en del i vårt arbete med att föra kassabok och med det jobb vi gjort som grund så ska vi ge dig lite tips om hur du kan handla billig mat och sänka dina matkostnader.

Tre sätt att sänka matkostnaderna

Vi har sett att det finns tre typer av måltider:

  • Dyra måltider
  • Billiga måltider
  • Måltider där priset kraftigt kan påverkas

Att sänka matkostnaderna och handla billig mat handlar då om att

  1. minska antalet dyra måltider
  2. öka antalet billiga måltider
  3. identifiera och förstå vilka måltider vi äter idag som vi kan äta billigare.

Det här låter ganska självklart men det visade sig att vi faktiskt hade ganska dålig koll, i vår familj, över vilka rätter som var dyra, billiga och/eller påverkansbara av det vi åt!

Att förstå var våra pengar tog vägen i den budget vi redan hade har varit en stor och viktig del i vårt arbete med att sänka matkostnaderna.

Spartips 1 :: Ta reda på var dina pengar tar vägen – Gör en dagsbudget

Vi gjorde en dagsbudget för vad vår mat fick kosta per dag. Det gav oss väldigt snabbt en känsla för vilka maträtter som var dyra respektive billiga. Det är ingen exakt vetenskap men vi gjorde ungefär så här:

Maten för en dag får kosta 200 kronor i vår familj.

  • Frukost: Macka med smör och ost, samt te/kaffe: 20 kronor.
  • Lunch: Matlåda från igår samt skolmat: 0 kronor.
  • Middag: Falukorv och pasta: 60 kronor + 10 kronor.

Vi uppskattade priserna väldigt enkelt, brydde oss inte om kostnaden för ketchup och mjölken i kaffet, men metoden gav oss väldigt snabbt en förståelse för vad som ryms inom vår budget och vad som inte gör det.

Vi ska utveckla lite mer nedan vad vi lärde oss från det här, och vilka rätter som försvann från menyn lite senare i inlägget, men det viktiga för oss här var att vi hittat ett verktyg som gjorde det möjligt att snabbt och enkelt gallra bort de rätter som vi hade i vår standardmeny som spräckte vår budget.

Om 200 kronor per dag är rätt för dig beror på.

Vi satte det målet utifrån att 200 kronor per dag är ett relativt högt belopp när vi funderar över vad vi tycker vi äter och vad vi är villiga att betala för maten per månad. Med det sagt, för en familj på sex personer är det här en relativt låg summa. Jämför gärna med vad konsumentverket anser vara en rimlig nivå på matkostnaderna i en familj.

Ett annat sätt att hitta ett bra budgetmål för sin matbudget är att göra en hushållsbudget enligt 50/30/20 metoden.  

Ett första tips för att handla billig mat har alltså sin grund i planeringen som sker innan matinköpen börjar. Det handlar om att sätta en budget, ett ramverk för vad maten får kosta.

Lästips: Vill du minska matkostnaderna – Här är en sammanställning av våra bästa tips.

Spartips 2 :: Planera din meny – Mer billiga rätter

När vi förstått vad som var dyrt av det vi åt tidigare så var nästa steg att börja styra menyn så att vi åt billigare rätter. En del av dessa billigare måltider hade vi ätit sedan tidigare och några nya fick vi leta reda på.

Dhal var en rätt som vi letade upp som är ett exempel på något som är både billigt och gott.

Vi körde också gröt stående en kväll i veckan.

Båda är exempel på vegetariska rätter, som om de görs från enkla och basala råvaror ofta går att göra mycket prisvärda.

Men vi letade inte upp så många nya recept faktiskt!

Vi kunde sänka matkostnaderna rejält med det vi redan hade i vår ”familjerepertoar”. Tricket handlade snarare om att planera och styra menyn och matinköpen.

Vi satte följande rutin kring vår planering:

  • Meny månadsvis
  • Spara inte på varje måltid – Jobba mot budgeten
  • Laga så det alltid blev lunchmatlåda till dagen därpå
  • Månadshandling

Spartips 3 :: Handla billig mat – Hitta alternativ

Nu kommer vi till det steg som kanske många förknippar med begreppet ”att handla billig mat”, nämligen att hitta billigare alternativ till de ingredienser och råvaror vi handlar idag.

Det kan handla om att handla hos Lidl, nyttja extrapris eller handla varor med kort datum.

Men det finns en del mer att tänka på här faktiskt!

Visst du till exempel att du i samma affär ofta kan handla pasta för 10 kr/kg, som för 20 kr/kg och kanske till och med 50 kr/kg?

Jobbar du lite med att hålla nere matkostnaderna så bör du ganska snabbt lära dig vad som är ett rimligt pris för en vara. Vi tog det ett steg längre och gjorde en prisreferenslista.

Med bra koll på vilka riktpriser som gäller – det är en form av prismedvetenhet – på olika livsmedel så kan du passa på och handla mycket när det är billigt, eller avstå när priset inte är rätt.

Slutsats – Att sänka matkostnaderna

Att handla billig mat och sänka matkostnaderna handlar alltså inte om att du behöver äta helt annorlunda. Skifta ut de dyraste rätterna om du äter mat som varierar i kostnad.

Det kan faktiskt vara så att om ni lagar mat 30 gånger under en månad så kan ni nå ert budgetmål genom att stryka de fem dyraste maträtterna och ersätta dem med fem riktigt billiga måltider.

Billiga måltider i det här sammanhanget är exempelvis gröt, Dhal eller spagetti och falukorv.

Komplettera det med att öka din prismedvetenhet och handla billigare alternativ så kan du mycket väl vara i mål!

Spartips för att handla mat billigt

Tips för att handla billig mat – Våra erfarenheter

Det som förvånade oss mest när vi studerade våra matkostnader var det vi såg kring kategorin ”Måltider där priset är påverkbart”!

Vi börjar med ett exempel: Spagetti på Lidl kostar 7-8 kr/kg (priserna är från 2014). Tagliatelle på Coop kostar cirka 15 kr/kg. Båda är ordinarie pris och pastan på Lidl är inget dåligt budgetalternativ, utan riktigt bra pasta.

Så om vi tar Lidls pasta och begränsar antalet köttbullar något när vi äter kvällsmat, så kan vi halvera priset på en middag bestående av pasta och köttbullar jämfört med om vi valde Coops Tagliatelle och lät alla äta några extra köttbullar.

Fortfarande pasta och köttbullar! Samma ketchup!

Att några enkla val kunde halverar priset förvånade!

Liknande gäller för yoghurt och fil, även om det då inte blir identiskt lika. Att köra exempelvis smaksatt yoghurt, jämfört med naturell fil, innebär nästan en skillnad på en faktor två i pris.

Överhuvudtaget så är frukostmat, så som bröd, ost, yoghurt och pålägg produkter där priset lätt kan variera en faktor två beroende på butik, leverantör och olika erbjudanden.

Ta bara vår Coop här bredvid där det finns en halv hylla med knäckebröd av olika typer och prisvariationen är mer än 100%.

Det är lätt att tycka att det inte spelar så stor roll om filen kostar 8 kr eller yoghurten 14 kr – det är ju bara ett par kronor i budgeten på 6 – 8 tusen.

Men så är det ju inte!

Om vi lägger 6000 kr en månad på mat så är säkert 3000 kopplat till den typen av inköp som kan påverkas rejält genom rätt val av produkt och affär. En dubblering av den kostnaden gör att våra kostnader blir mellan sex till nio tusen kronor per månad.

Det var våra tips för att handla billig mat. Vill man gå längre än så måste man börja jobba mer med menyer där man har en stor andel måltider som kostar lite. Vegetariska rätter kan ha en nyckelroll i detta.

Har ni några tips på måltider som kan göras bra mycket billigare genom smarta val?

Läs mer

Se mer

Vanliga frågor

Vad är billig mat?

Vegetariska rätter så som dahl, ärtsoppa och gröt går ofta att göra mycket billiga. Men även animaliska rätter så som blodpudding och makaronilåda går att göra mycket billiga.

Var är det billigast att handla mat?

Lidl och Willys är de två matvaruaffärerna som ger dig möjligheten att handla billigast mat, när vi pratar i allmänna termer. Du får då givetvis ett mer begränsat utbud och kanske får du välja produkter från okända varumärken, men kvalitén är oftast god.

Blir det billigare att storhandla?

Teoretiskt så borde det vara möjligt att tjäna pengar på att handla storpack och större mängder av livsmedel som har nedsatt pris. I praktiken så verkar det dock vara svårare att faktiskt göra någon direkt vinst genom att handla mat för en månad. Det beror bland annat på att risken för svinn ökar.

Jag som skriver här heter Anders Gustafsson. Här pratar vi om vår tid och våra pengar. I stora drag kan vi säga att vi pratar om hur vi styr våra liv för att leva friare och intressantare liv.

Titta bland kategorierna i menyn här ovanför så ser du vad vi pratar om i detalj.

Läs gärna min fria e-bok som jag skrivit för dig som vill leva ekonomiskt fri för en kortare eller längre period.

Jag har nyss fyllt 50 och har fyra barn och sambo. Vi bor i Sundbyberg sedan 2019. Innan dess drev vi en liten gård i Småland under ett par år. På den tiden var vi aktiva inom FIRE-rörelsen och predikade för ekonomiskt oberoende och tidig pension. Nu är vi åter i ekorrhjulet :)

Det här med att hoppa ur ekorrhjul och säga nej till tråkiga vardagar har intresserat mig sedan 2013. Det som nog gör den här bloggen lite unik är att jag närmat mig frågeställningen på så många vis. Inte minst har jag försökt förstå och påverka min roll i det hela.

Utbildningsmässigt är jag civilingenjör. Jag har på det varit doktorand, men fullföljde aldrig den banan. På senare tid så har jag även läst psykologi på universitetsnivå.

Du hittar min email-address på den lilla mailikonen här nedanför. Där hittar du också länken till bloggens Youtube som du gärna får prenumerera på.

Lämna en kommentar