Kan man bli rik på aktier? Kan man bli rik på aktier i Sverige?
Vem är rik?
Ja, vi ska försöka röra till frågeställningen kring vem som är rik och vem som kan bli det, och skapa ordning bland korten. Samtidigt!
Vi ska också erkänna att vi är lite speciella här i Sverige, vilket påverkar synen på sparande och investeringar. Höga skatter, lågt eget sparande – istället har vi en hög andel offentligt sparande, exempelvis i pensionssystemet – bidrar till att traditionerna kring förmögenhetsbyggande inte är så tydliga i Sverige.
”Det går inte att jobba sig rik i Sverige” är en sanning; ”Börsen är ett lotteri” är en annan.
Går det att bli rik på aktier?
Svaret är ja! Det går att bli rik på en vanlig lön skulle jag säga.
Här är lite viktig ingångsdata vi måste känna till.
Historisk data pekar på att det är rimligt att anta att vi har en avkastning på börsen i storleksordningen 5% efter att vi kompenserat för inflation.
Det är rimligt att anta att det är den långsiktiga avkastningen på en indexfond.
Om du investerar i enskilda aktier så kan du ha betydligt större avkastning än så. Många investerare har ett avkastningsmål kring 15% årligen.
Då dubblas kapitalet på fem år. (Det räknar du själv lätt ut genom 72-regeln).
Men oavsett om du väljer att räkna på indexfondens 5%, eller den mer aggressiva 15% så kan vi inte komma ifrån att avkastningen endast är en del i ekvationen.
Du måste spara samman en hel del pengar, eller på något annat vis skaffa kapital, om du vill bli rik på aktier!
När är man rik?
Många äldre skulle nog säga att en miljon – att vara miljonär – sätter gränsen för att vara rik. Är du miljonär är du rik.
För en person som tjänar 25 000 kronor i månaden så är det mer än tre årslöner och det klarar man sig ganska långt på.
För många människor mitt i livet, som kanske bor i en storstad, och som tillsammans har en inkomst och barnbidrag som landar på 70 000 – 90 000 kronor i månaden så är det kanske inte så mycket.
Då visar senare undersökningar att de flesta pekar på en förmögenhet kring fem miljoner. När du nått den nivån på ditt sparande ska du alltså vara rik.
Här är exempelvis resultatat från en Twitteromröstning som jag hade nyligen.
Du kan läsa mer i inlägget som försöker besvara frågan om när man är rik i sverige.
Hur mycket måste jag spara för att bli rik?
Tabellen nedanför ger dig en uppfattning om hur lång tid det tar för dig att bli rik på aktier vid ett ganska normalt månadssparande. Du ser hur ditt månadsspar växer över 10 respektive 20 år.
2 500 kronor i månaden ligger nog ganska nära regeln om 10% sparande för en person med lägre inkomster.
8 000 kronor i månaden är nog en nivå som passar den mer aggressiva spararen, eller den som tjänar lite mer.
| Månadsspar | Avkastning | 10 år | 20 år |
| 2 500 kronor | 5% | 400 000 | 1 000 000 |
| 2 500 kronor | 15% | 600 000 | 3 300 000 |
| 8 000 kronor | 5% | 1 200 000 | 3 200 000 |
| 8 000 kronor | 15% | 2 100 000 | 10 500 000 |
Som vi ser i tabellen så är det fullt möjligt att bli miljonär inom en livstid.
Men ska vi nå 5 miljonersnivån, eller den högre 10 miljoner, så krävs det att vi sparar rätt mycket och satsar på lite högre avkastning.
Då ökar naturligtvis risken …. Det är också viktigt att säga att 15% avkastning årligen över 20 år är högst osannolikt att du som investerare uppnår.
Vilka aktier ska jag köpa?
För att nå 5% nivån så kan vi använda breda indexfonder – som i sig består av aktier enligt ett index.
För att nå 15% nivån så måste du sannolikt investera i aktier eller i väldigt spetsiga fonder.
Du letar sannolikt bland småbolag, tillväxtbolag och bolag som är tidigt i sin uppbyggnad.
Kan man bli rik på aktier utan kapital?
Det är många som vill bli rika på aktier, helst utan att spara ihop ett stort kapital och dessutom finns det ofta en önskan om att bli rik snabbt.
Då finns det endast en paramater att arbeta med, nämligen avkastningen!
Det går att skapa väldigt hög avkastning på börsen, så svaret är det går att bli rik på ganska litet kapital. Fortfarande gäller att ju längre tidshorisont du har desto bättre, men sannolikheten att lyckas med allt för aggressiva förvaltningsupplägg är liten.
En smart affär kanske går. Men att göra samma trick om och om igen är svårt.
Det säkra sättet att bli rik på aktier
Ska du bli rik på aktier så ska du alltså jobba med:
- hur bra du kan förvalta ditt kapital – vilken avkastning du kan få
- sparhorisont – hur länge du sparar
- hur mycket kapital du skjuter in
Avkastningen är alltid en balans mellan avkastning och risk. Dra ner risken och du drar sannolikt ner avkastningen.
Det som vi själva kan påverka utan att risken påverkas nämnvärt är tidshorisont och nivån på kapital du skjuter in.
Det leder till det klassiska rådet att månadsspara över lång tid. Börja gärna spara åt dina barn tidigt i form av barnspar.
Här på bloggen tycker vi inte att det är dåliga råd vi presenterat ovan. Men vi har lite alternativa förslag.
Spara mycket tidigt – Så blir du rik på dina aktieinvesteringar snabbare!
- För att få ränta-på-ränta effekten att leverera så vill vi stoppa in så mycket pengar så tidigt som möjligt i våra investeringar.
- För att bli rik relativt snabbt vill vi skjuta in så mycket pengar det går så tidigt som möjligt i vårt investerande.
Ska vi åstadkomma en livsförändrande förmögenhet i våra liv så är den viktigaste komponenten vårt sparande.
Om du tidigt i ditt arbetsliv kan ha en hög sparkvot – det vill säga att du sparar en stor andel av lönen – på 40 – 50% så förbättras möjligheten att bli rik på aktier relativt snabbt.
Lever du snålt är det fullt möjligt att bli rik på en vanlig lön långt mycket snabbare än tabellen ovan visar.
Vanliga frågor
Hur blir man rik på börsen?
Du är tre delar som påverkar hur din förmögenhet utvecklas på börsen. 1) avkastningen, 2) hur lång tid du låter kapitalet växa och 3) hur mycket kapital du skjuter in. Spara mycket och länge och hitta aktier eller fonder med rimlig risknivå så växer ditt kapital snabbt.
Kan man bli rik på en vanlig lön?
Ja. Även om du är mindre rik mätt i pengar på kontot en den VD som tjänar massor så kan du skapa en livsförändrande förmögenhet genom att spara delar av din lön under 10-20 år i aktier.
Absolut!
Bo och leva billigt är det viktigaste, både för att spara och för att ha så lite stress som möjligt. Och för att kunna leva länge och väl på sparpengarna. Det är suveränt att vara två som jobbar, men ha utgifter för en. Det ger en skön frihet att gå till jobbet och veta att man bara är där för att man själv vill. Och det bygger förmögenhet varenda månad. Det underlättas av billigt boende och möjlighet att leva utan bil. Det är illa att mycket av allmännyttans bostäder sålts ut.
Men det allra bästa sättet att bli tät är att födas in i 10%-klubben av de rikaste i riket. Piketty skriver bra i sin tjocka bok om hur arv har ökat enormt i betydelse sedan 1945, och är snart tillbaka på 1800-talets nivåer. För ca 50% av befolkningen är arv den dominerande komponenten av den personliga förmögenheten. Ju mer arv dominerar, desto rigidare klassbarriärer får vi. Inget jag gillar.
Det är ett elände att förmögenhetsskatten avskaffades i Sverige, framför allt för att vi har sämre och sämre data på folks rikedomar.
Hej Goran,
Kan bara hålla med, åtminstone inledningsvis. För jag är mindre säker på arvets betydelse i praktiken. Rimligen borde vi ha större möjligheter att spara nu än tidigare, vi lever dessutom längre. Så jag sticker ut hakan och påstår att arvets betydelse beror på det låga allmänintresset vad gäller egen förmögenhetsskapande.
Sparkvoten har gått upp ordentligt på de sista decennierna, från -10% till ca +5%: https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Hushallens-ekonomi/Hushallens-inkomster-konsumtion-och-sparande/ Fortfarande tragiskt magert och mer än hälften sparar ingenting.
Visst sparar vi för ålderdomen, men framför allt för att ge våra egna barn en fördel gentemot populacen. 😉
Se t.ex. Figure 4 i den fenomenaliska uppsatsen: http://www.uueconomics.se/danielw/Research_files/Inherited_wealth_in_Sweden.pdf av Ohlsson, Roine och Waldenström. Den grafen visar att arvsinkomst som del av total inkomst för alla medborgare per år nu är tillbaka på ca 10%, precis som det var på 1800-talet. Eftersom hälften som dör inte har någon förmögenhet, så är det en liten grupp som får ordentligt med stålar nån gång under livet, trots att mor och far lever längre än nånsin.
Här är de samma författares förenklade beskrivning: https://ekonomistas.se/2014/06/30/hur-betydelsefullt-ar-arvt-kapital-i-sverige/
– med https://ekonomistas.files.wordpress.com/2014/06/image4.png som visar att ungefär hälften av all förmögenhet i Sverige idag är ärvd.
Tyvärr har de inte en bild av hur fördelningen är i befolkningen, dvs. vem som ärver och hur mycket, men det borde ungefär följa hur förmögenheten är fördelad. https://ekonomihandboken.se/rika-och-fattiga-i-sverige/hur-rik-ar-varje-svensk/
Självklart är den andra hälften av pengarna vi äger resultat av hårt arbete, snålt leverne och slugt sparande. 😉
(= sånt som vi själva kan påverka och fokusera energi på. Det hjälper inte att vara arg på dem som valt rikare föräldrar än du. Men det är också klokt att vara ödmjuk inför dem som t.ex. har flyktingföräldrar utan startplåt.)
Men nu kom vi bort från huvudfrågan – visst är det bättre att leva med så lite lån som möjligt. Den som är i skuld är inte fri!
Tack för ett mycket intressant inlägg. Jag tror dig, jag och min sambo kommer båda från familjer som kommer begravas på socialens bekostnad den dagen det beger sig. Men det ser inte riktigt ut som alla i nästa generation kommer hamna i det läget. Så här utvecklas saker och ting lite mer i rätt riktning.
De gamla blir allt rikare som grupp, även de som inte byggt upp stora förmögenheter har det bättre än tidigare. Ett skäl till det är penningpolitiken som förts med superlåga räntor under lång tid. Det har varit en magisk omfördelningspolitik i det tysta som naturligtvis inte alls diskuteras eller funderas kring i offentligheten. Hur ska vi hinna med det när vi har alla pridefestivaler och vita välbärgade kvinnor som är så missgynnade i allt? Eller så är det nämnt och då är det väl invandrarnas fel, vad vet jag? 🙂
Mitt raljerande åsido, det är inte konstigt att arvets betydelse ökar. Som bloggare har jag också lärt mig att de flesta i vårt samhälle anser att förmögenhetsbyggande är en dålig, meningslös och ibland rent av förkastlig verksamhet ur ett moraliskt perspektiv. Vår uppgift är att jobba och konsumera. Vi ska styras av andra i jobbet, vi ska styras av politiker och vi ska matas med köpbudskap så vi kan konsumera. I alla fall efter vi fyllt 30 till vi dör.
En liten kommentar bara: sparkvoten må ha ökat, men det offentliga sparandet lär ha minskat rejält under lång tid, det är ju bland annat därför man vill lägga om pensionssystemen, så vårt sparande ska enligt uppgift sjunkit …
Håller med om att klassbarriärer inte är något vi vill ha. Men då var det väl väldigt bra att delar av det vi kallar allmännyttan har sålts ut till folket? Den utbredda satsningen på stora kommunala fastighetsbolag känns som den kanske värsta (ekonomiska)klassbarriär vi har? I tillägg har det ju såklart kostat ofantliga skattekronor. Att fostra befolkningen i att man ”får” en lägenhet av kommunen är ju precis det som Onkel Tom pratar om (i min uppfattning) när han säger att ingen uppmanas ta eget ansvar över sin ekonomi.
”ett konsekvenstänk hos vuxna som mer motsvarar en 13-årings mentala förmåga, än representerar en mogen människas förmåga att tänka ett steg längre.” Klarsynt!
Ja tänk om vi började utbilda tonåringar i ränta på ränta då skulle de kunna pensionera sig i god tid oavsett arv medan föräldrarna fick jobba tills de stupade!
Ja, lite mer fokus på privatekonomi i den allmänna kunskapsbanken skulle inte skada.
Hög sparkvot under lång tid är lösningen. Men om man ska tala ekonomiskt oberoende i bredare mening behöver man väl spara en bra bit över 50 procent från sitt första jobb till femtioårsåldern. Då bör man ha 4-5 miljoner som minimum, antagligen mer med högre sparande och om man klarar mer än 7 procent per år.
Frågan är dock, som många sparbloggare varit inne på, om man föredrar att trappa ned och sluta mellan 30-40 med närmare 3 miljoner kronor men med lägre levnadsstandard eller om man kör på till femtioårsåldern med dubbla passiva inkomsten men i gengäld mindre tid och sämre hälsa att utnyttja den på.
Hej utlandsutdelaren,
Jag är inte riktigt säker på att jag hänger med i matematiken. Om man sparar 50% så tar det med 4%-regelns som tumregel 13 år att bli fri. Nu beaktar den inte något bundet kapital osv, lite mer kanske är rimligt att spara. Men om man sparar 50% i 30 år så bör man nog vara fri om man inte haft väldig otur. Dessutom går en rad saker samman i 50årsåldern. Bland annat så har man allt kortare kvar till pension.
Det finns också en evig fråga om huruvida man ska anta att man inte tjänar en krona som fri. Det tycker jag är lite väl negativt.
Jag tycker att man ska sträva efter frihet inom rimligt tidsspann om det är frihet man söker. Annars är det nog en förmögenhet man önskar.
”Jag tycker att man ska sträva efter frihet inom rimligt tidsspann om det är frihet man söker. Annars är det nog en förmögenhet man önskar.”
Huvudet på spiken! På den punkten tror jag många går riktigt vilse. De vet inte egentligen vilket som är deras mål.
Jag håller med, jag har precis samma känsla faktiskt.