Rapport från syndens näste

Jag har varit helt borta från allt vad datorer, telefoner och skärmar heter sedan fredag lunch. Anledningen är att jag varit uppe hos brorsan i Södertälje med mina två äldsta barn. Vi träffas inte så ofta, utan jag tog lite ansvar för att släkten och kusinerna skulle träffas så här innan jul och så kombinerade jag det med att besöka Stockholm med mina två döttrar som är 14 respektive 12 år. Lördagen tillbringade vi inne i centrala delarna av Stockholm, söndagen vigdes åt Mall of Scandinavia.

 

[wp_ad_camp_4]

 

Intrycken vi fått står i väldigt stark kontrast till vår vardag som den ter sig här just nu, samt till hur vi levt de senaste fem – sex åren. Här är några korta reflektioner då vår familj varit i en annan värld en stund.

• Transport. Jag hörde radioreklam från Shell på radion. Där pratade de om alla man skulle besöka under julhelgen, hur man skulle åka och fara, sedan avslutade de med ”älska bilen”. Jag har inget emot att förflytta mig, men älska bilen måste var det mest lobotomerade jag hört på länge. Friheten bilen erbjuder är för mig tämligen oklar. Jag har kört nästan 800 km varav 250 km i tät trafik, snöslask och dimma. Det här är inget jag säger för att vara korrekt och leva upp till min image av att vara alternativ. Jag får ut väldigt lite av åtta timmars bilfärd helt enkelt. Jag får ofta inte ut något ens om resan är en kvart.
• Vi bombarderades med köperbjudanden, men de bet inte riktigt. Dels var vi inte där för att handla direkt, men mycket som vi tyckte var kul passade trots allt inte in i en helhet. Jag gillade en jacka på Peak Performance, men då vi inte åker skidor något att tala om och vardagen här handlar om att göra rent hos djur, så blev det inget stort köpsug.
• Det var inte speciellt stressigt. Vi hade väldigt trevligt och människorna vi pratade med var väldigt trevliga. Det klart att det började bli rätt mycket folk på stan vid två-tiden, men det rådde ingen köppanik att tala om. Det är ofta längre kö på lokala ICA-butiken i Mariannelund än det var där vi var.
• Nätet slår inte fysiska butiker. Här ute handlar våra döttrar sina kläder via nätet. Men det blir inte samma sak. Trots det var behållningen för oss lantisar ställen som Starbucks och de matställen vi var på. Vi som snålat länge brukar ju handla det vi ska och äta hemma, de gånger vi faktiskt handlar. Den här gången gjorde vi tvärtom, vi handlade väldigt lite men fikade och åt.
• Det var intressant att fundera på vad jag först skulle plocka tillbaka av det som jag valt bort i mitt sparande, om jag återgick till ett liv som innan. Det lockade lite mer, precis som tidigare i mitt liv, med kläder och prylar som andades livsstil snarare än de som lockade med stil och klass. Så mer pengar hos Naturkompaniet än Nordiska Kompaniet kan jag tänka. Historiskt hade det varit så alla gånger. Men jag ska vara ärlig och säga att jag förmodligen tappat mer köplust inom området livsstil än ”stil och klass” så skillnaden är mindre nu än förr. Högt upp på listan av saker jag saknade när vi gick runt var också Nespresson, som vi hade glädje av förr.
• Stockholm imponerade på oss, märkligt nog så har inte Linköping gjort det på samma sätt när vi varit där. Det är lätt att tänka att vi lantisar skulle uppskatta en större stad som Linköping lite mer när någon gång får komma ut och roa oss, men nej. Vi passerade Linköping på väg hem och stannade för att köpa lite praktiska prylar och äta. Tjejerna och jag var överens även då.
• Mall of Scandinavia var en erfarenhet klart över förväntan. Atmosfären var bättre än jag trott att man skulle lyckas med. Stockholms innerstad är roligare, men MoS fungerade.

Men nu är jag tillbaka i gamla vanor här nere i Småland igen. Här har vi rätt mycket snö faktiskt.