Vad går pengarna till nu när vi börjat jobba?

Jag började jobba första april och vi har sedan dess haft en lön. I och med att min sambo börjar jobba den här veckan så kommer vi snart att ha två löner in och livet återgår förhoppningsvis till det normala, lite mer. Åtminstone ekonomiskt. 

I april sprutade pengarna ut plånboken. Jag hyrde rum, köpte pendlingsresor, kläder och en hel del annat som var mer eller mindre nödvändigt givet att vi inte handlat kläder eller skor på åratal.

Jag köpte också några prylar som får bokföras under posten ”hobbies” som jag skjutit på under lång tid. 

I maj hade vi högar av utgifter kopplat till gården och våra bilar och jag köpte månadskort på SJ för mitt resande, sammantaget gjorde det att lönen var borta på några dagar bara efter den landat på kontot. 

Juni var min sista månad som inneboende och pendlare, då var det lite lugnare på spenderfronten men i slutet av månaden så flyttade vi hit och kostnaderna för att starta ett helt nytt boende har varit stora. 

Det har knappast varit ekonomiskt lönsamt att börja jobba kan jag krasst konstatera så här långt. 

För att summera lite så har det i princip varit två faser i vår omställning:

• April – juni då jag levde singelliv och veckopendlade. 
• Juli – flytt och uppstart av vår nya bostad. 

 

April till juni så var det utöver pendling och dubbla boenden främst ”enkel privat” konsumtion som drog pengar. Jag tänker då främst på kläder, skor, utemat, alkoholkostnader, prylar till hobbies. Jag satte mig själv rätt långt fram i behovskedjan under den tiden och jag stod i fokus i de inköp som jag gjorde. 

Några utgifter som var fokuserade på mig får nog ses som mindre banala: jag var hos tandläkaren och tandsköterskan samt skaffade nya glasögon för att nämna de viktigaste exemplen.

Trenden med hög personlig konsumtion har fortsatt under juli och framåt men familjen har stått i fokus i stället. Som vi var inne på så har också boendet och uppstarten här dragit höga kostnader. Det kommer fortsätta rätt lång tid framöver skulle jag tippa. Vi har fortfarande knappt en möbel i vardagsrummet exempelvis.

Tidigare, när vi sparade halva lönen, så hade vi i princip inga kostnader för hobbies och aktiviteter. Det är något som kommer skifta framöver som det ser ut. Jag tror dessutom att vi generellt kommer lägga mer pengar på kläder och mat varje månad än vad vi gjorde för tre fyra år sedan. 

Vi har inga planer på att återgå till så extremt fokuserat sparande som vi hade tidigare, men vi kommer samtidigt inte fylla vårt liv med prylar och aktiviteter så allt blir mellanmjölk. Vi tar med oss våra lärdomar och vårt tänk men på en lite annan jämviktspunkt än tidigare, skulle man kunna säga. 

Jag skulle tro att det tar något halvår innan vi har hittat en hyggligt stabil nivå vad gäller privatekonomin här i vårt nya liv och innan dess är det ointressant med sparkvot och mål, men efter det är det dags att hitta nya mål och nivåer för vårt sparande. 

Vi räknar med att livet här är det vi kommer leva väldigt lång tid framöver och någon exit från arbetsmarknaden finns inte i någons plan här. Men vi har andra mål och tankar kring framtiden där sparkapital skulle kunna göra all skillnad i världen. 

Så sex månader utan rapporter om sparkvot och kassaboksblad får ni räkna med, men vi står inte helt still i livet trots det. Första steget ut är att återgå till ett stadsliv utan bil. Idag har vi två bilar och de drar rätt höga fasta kostnader. Bara boendeparkeringen är 600 kronor i månaden. Med tanke på hur nära vi har till jobb med mera så är det mer än bensinen ser ut att kosta en vanlig månad.

Först ska vi göra oss av med en bil i september, därefter den andra någon månad senare är planen. Att ha en bil är normalt för oss så det är ingen märklig förändring. Nästa steg kommer nog ta ett tag att vänja sig vid dock. 

Jag skulle också tro att vi ganska snart sätter ekonomiska begränsningar på alkoholinköp som vi gjort tidigare till förmån för kaffekassan!

Frågor på det?