Toppkänning!

Ekonomisk frihet! Har ni hört begreppet? Många bloggar om det. Men det blir nästan bara ekonomi och sällan speciellt mycket frihet. Än mer sällan blir det något om vad friheten ska användas till. Den här bloggen är inget undantag. Varför blir det så? Är ekonomin värd fokuset? Är ekonomin det viktigaste för någon som vill bli fri?

 

[wp_ad_camp_4]

 

Nej, jag tror inte det! Jag börjar tro att ett överdrivet ekonomiskt fokus som en del i jakt på frihet faktiskt är en snuttefilt! Ett överklassens och medelålderns substitut för frihet. En förutsägbar värld som kan fångas i kalkylark i stället för innovation, kreativitet och osäkerhet.

För det svåra för oss är inte att spara pengar. Det svåra är att förstå att vi kan leva under helt andra livsbetingelser. Och det nästan ångestframkallande är att det är helt upp till oss att definiera vad livet som fri betyder.

Vad är målet med att bli fri? Vad kommer sedan? Varför ekonomiskt fri? Kan vi besvara de frågorna – vilket inte är lätt! – så kan vi gå direkt på kärnan i det vi vill åstadkomma i stället för att foka på ekonomin. Men min erfarenhet är att den här delen, själva friheten, i ekonomiskt fri är jäkligt svår att närma sig klokt.

Är du med? [su_pullquote align=”right”]Är strävan efter ekonomisk frihet bara ett kvasimål? [/su_pullquote]

Skulle vi följa standardupplägget för ekonomisk frihet så skulle vi aktivera fartkontrollen nu, låsa läget när vi kan leva så bra och så billigt som vi gör, och bara addera tid till mixen. Tiden gör att våra besparingar ökar, både genom sparande och värdeökning. Och så “vips” en dag skulle vi vara fria.

Men som ni förstår så tror jag inte det går att göra så för egen del – eller för så många andra heller för den delen men behoven är olika – för för mig så är friheten inget värd om jag ändå inte når mina mål. De faktiska och riktiga mål jag har för friheten. Jag vill inte ha sifferonani, jag vill ha riktiga resultat för mina pengar! Och jag vill ha dom i närtid.

Den här insikten har vuxit fram allt mer det senaste halvåret. Vi har gjort stor del av jobbet kring sparandet nu. Om vi väljer att gå vidare ut i ett friare liv, där vi kanske aldrig jobbar i fasta anställningar mer, så handlar framtiden om att utföra och leva det fria livet. Det blir för oss helt otrampad mark! Det är läskigt och inte alldeles lätt att ta till sig. Hur säkerställer jag att livet vi vill leva inte blir ett år sittande lätt salongsberusad vid Facebook? Det är en reell risk som jag berört i inlägget om Att committa sig.

Den andra insikten är att vi står i ett läge där vi ska bestämma oss. Det finns en historia, en nutid och en framtid. Alldeles snart ska vi lägga om växeln och styra in på en helt ny bana. Det är läskigt! Det är så lätt att hitta hundra skäl till att inte inleda förändringen. Inte minst med tanka på det jag skrev precis ovan, det kommer ställa stora krav på oss.

Lite oväntat så har ångest bytts till klarhet kring vår förändring. Kanske för att vi faktiskt som första mål endast har ett sabbatsår som mål. Jag skrev om det i inlägget Var är jag nu i jakten på frihet?

ddf
Det har varit en sak att förstå var vi är på väg. En annan att acceptera och glädjas i det.

Lite känns det som jag står i Base Camp just nu! Vad känslan kommer sig av är lite oklart, men det är inte bara att vi rusar fram mot vårt sabbatsår som påverkar mig, det finns även en sorts mental mognad i den process som följer när livet blivit enklare och mer greppbart. Det blir på något sätt molnfritt och såväl Base Camp som berget blir synligt. Men det blir också klart att jag för att kunna nå toppen – som får beskriva mina mål – härifrån så krävs nya förändringar. I 2017 är dags att övergå från vandring till klättring! Och det ska bli fantastikt spännande.

Ska jag stanna här eller ska jag börja gå uppför?
Ska jag stanna här eller ska jag börja klättra?

Jag tror att det är jobbigare och svårare att klättra än att vandra! Det vi gjort hitintills har varit ganska enkelt. Att förenkla och skära ner har varit väldigt belönande. Vi har egentligen inte försakat något, eftersom vi levde ett liv där vi ändå inte hann med allt. Men att växla spår som vi nu är inne på innebär att vi måste kunna forma och styra våra liv mer än vi gör idag.

Jag lurar er kanske när jag visar bilder på höga berg och låter det symbolisera mina mål. Målen jag har är inte höga! Utmaningen framöver för mig och min familj ligger inte i nå högt ställda mål. Utmaningen handlar om att definiera, förändra och kontrollera vår vardag. En vardag utan chefer, projektledare och måsten.

Det jag skriver är abstrakt, men det handlar om att förändringen vi gjort, som handlat om ekonomi och prylar, nu måste flytta över till oss. Landa i våra personligheter. Vi blir beroende av delar hos oss som vi inte använt så mycket, eller som vi kanske inte har speciellt goda erfarenheter av.

 

[wp_ad_camp_2]

 

Som ni förstår så känns det som om vi är igenom en process och känner att det ska bli riktigt kul att gå vidare från här. Men det finns en lärdom i det här. Vi började vår resa genom att förstå att pengar skulle kunna göra oss fria. Sedan undrade vi vad vi skulle göra med friheten och hur vi faktiskt skulle säkra att vi blev fria när pengarna kom på plats. Utkomsten av det är att friheten bäst säkras genom att vi kan fånga vår dag och styra vårt liv.

Men det är inget som kräver pengar! I själva verket adresserar ofta ekonomisk frihet följande problem:

Bristen på frihet begränsar mig genom att den 1) tvingar mig att göra saker jag inte vill och 2) förhindrar mig från att göra det jag vill.

Pengar ska lösa problemet! Men frågan är, som sagt, om detta är ett problem som primärt är ekonomiskt?

Titta exempelvis på punkt 2) i citatet ovanför. Läs sedan det här inlägget och lyssna på det tillhörande podcastavsnittet från Afford Anything. Här är teaser:

If you work 40 hours per week and sleep 8 hours per night (56 hours per week), you’ve accounted for 96 hours. You have an additional 72 waking hours per week.

Är du intresserad av att läsa mer om ekonomisk frihet? Då rekommenderar jag att du läser “Vad betyder ekonomiskt fri?” eller “Har vi tur när vi trivs på jobbet …

 

Onkel Tom, eller Anders Gustafsson som jag egentligen heter, driver den här bloggen. Här pratar vi om vår tid och våra pengar. I stora drag kan vi säga att vi pratar om hur vi styr våra liv för att leva friare och intressantare liv.

Titta bland kategorierna i menyn här ovanför så ser du vad vi pratar om i detalj.

Läs gärna min fria e-bok som jag skrivit för dig som vill leva ekonomiskt fri för en kortare eller längre period.

Jag har nyss fyllt 50 och har fyra barn och sambo. Vi bor i Sundbyberg sedan 2019. Innan dess drev vi en liten gård i Småland under ett par år. På den tiden var vi aktiva inom FIRE-rörelsen och predikade för ekonomiskt oberoende och tidig pension. Nu är vi åter i ekorrhjulet :)

Det här med att hoppa ur ekorrhjul och säga nej till tråkiga vardagar har intresserat mig sedan 2013. Det som nog gör den här bloggen lite unik är att jag närmat mig frågeställningen på så många vis. Inte minst har jag försökt förstå och påverka min roll i det hela.

Utbildningsmässigt är jag civilingenjör. Jag har på det varit doktorand, men fullföljde aldrig den banan. På senare tid så har jag även läst psykologi på universitetsnivå.

Du hittar min email-address på den lilla mailikonen här nedanför. Där hittar du också länken till bloggens Youtube som du gärna får prenumerera på.