En Audi A6 3,0 TDI Avant Quattro kostar 6 434 kronor i månaden att äga under de första tre åren enligt Expressen – siffrorna är från 2016 och avser en körsträcka på 1 500 mil årligen. Det är rätt mycket pengar!
Här i Mariannelund så kan du köpa ett hus för 500 000 kronor. Ett hus i Stockholm kostar 5 000 000. De är kanske inte direkt jämförbara men det tar oss nära nog för att vi ska få en referens. En Audi är snudd på 10 gånger dyrare i Mariannelund än i Stockholm om vi relaterar kostnaden till huspriset. Omvänt så ska bilkostnaden typiskt vara 650 kronor – inte ens en tankning – i månaden i Mariannelund. I relativa termer så är bilar alltså alltid billiga i Stockholm och dyra i Mariannelund.
Vissa personer som mer eller mindre lever i sina arbetskläder här i Småland har säkert en klädbudget som är 1/10-del av vissa storstadsmänniskors, främst jämfört med de som jobbar på kontor. Det betyder att en ny mobiltelefon bara kostar 1/10-del, i relativa termer jämfört med klädkontot, för Stockholmaren än den gör för den småländske skogshuggaren.
Och det är nog allmänt känt att matkostnaderna för en barnfamilj är 5 000 kronor i månaden här i Mariannelund, men 50 000 kronor per månad i Stockholm. Öh, nej så är det nog inte när jag tänker efter. Inte heller skiljer barnbidragen en faktor 10. Eller vård och medicinkostnaderna.
Men vänta lite säger ni kanske nu. Borde vi inte relaterar kostnader till inkomsterna. Jo kanske. Låt oss se hur det blir. En familj i Mariannelund som tjänar 50 000 innan skatt får ut ungefär 38 000 kronor efter skatt. En familj på Högalid i Stockholm som tjänar 120 000 kronor innan skatt får ut 79 000 kronor i månaden. Det är ungefär en skillnad med en faktor två, inte en faktor tio!
Men om familjen i Mariannelund gör av med 36 000 kronor i månaden och Högalidsfamiljen 59 000 tusen – en skillnad på hela 23 000 kronor – så har de 2 000 respektive 20 000 över för sparande eller lyxkonsumtion när månaden går mot sitt slut.
Vilket sätt är då korrekt sätt att använda när vi ser på kostnader? För mig är svaret ”det beror på”. I slutänden när vi ska betala så är det kronor och ören som ska ut från kontot och då ska de finnas där oavsett den relativa kostnaden. Men det är en för enkel bild av privatekonomin. För vi ska ju normalt sett hantera sparande och amorteringar i vår budget och de siffrorna kan variera kraftigt i sammanhanget. Någon kanske till och med köper bilen på kredit. Mycket av det vi köper handlar vi inte ens i ett engångskostnadsscenario. Nej, det som är dyrt ger oss ofta kostnader över tid. De är åtaganden med långtgående konsekvenser.
Och i många köpbeslut som sker så är det faktiskt den relativa kostnaden vi tar ställning till och det är utifrån den vi värderar kostnad och nytta. Det är en del i begreppet livsstilsinflation.
När vi jämför oss med andra så gör vi också relativa jämförelser. Och det gör vi nästan alla, hela tiden. Så det är nyttigt att kunna relatera sina utgifter till olika normer och begrepp, det ger perspektiv och nya verktyg. Sparkvot är ett lysande exempel på det.
Vill du veta mer om hur vi tänker kring konsumtion, se gärna videon här nedanför då.
vapen i US, känns som liten logik. det som styr är väl pengarna där. Därför tror jag inte på det mest logiska, att förbjuda vapen. Tyvärr. US känns lite som ett Uland när man pratar om deras vapenlager (enligt mig iaf).
Men som sagt ni har så rätt i vårat samhälle och dess normen man tror gäller. Jag har aldrig varit som andra, aldrig gjort som alla andra, Men trots det har jag fallit in i samhällets ekkorehjul, och konsumtion. Men vi i familjen är på rätt spår nu, lite som er kan jag tänka mig. Vi började nog tänka efter för ca 2 år sedan. Och därefter har set skett stora förändringar i vår ekonomi! Från att tidigare göra av med i stort sett allt varje månad kan vi nu lägga undan en stor del varje månad. Vi har under 1,5 år sparat ihop en skaplig pott som kommer räcka ganska länge om det vill sig illa.
Nästa steg är att trappa ner i arbetstid än mer, flytta till billigare och trappa ner mer..;)
Härligt Fredrik! Visst är det härligt när livet börjar gå i rätt riktning.
Jag antar att du kommenterar videon. Amerikansk vapenlagstiftning finns bara i ett ekonomiskt sammanhang för en svensk, det visar på hur dåliga vi är att förstå andras tankar och kulturer. För en libertarian är rätten att bära vapen rätt grundläggande.