Ska du göra budget? Här är: Mallar, Metoder, Budgetexempel och Tips

Senast uppdaterad

Gillar du? Dela!

Är det dags att göra en budget för ditt hushåll? I det här inlägget ska vi hjälpa dig att välja rätt metod för att göra budget, vi kommer ge flera budgetexempel och så kommer vi, utifrån vår erfarenhet, diskutera vilka områden som är lätta att glömma eller uppskatta fel.

En budget gör det möjligt för dig att förstå och planera för dina inkomster och utgifter över tid. Genom att göra en budget så säkerställer du att du inte lever över dina tillgångar och du får möjligheten att fatta aktiva beslut om var dina pengar ska spenderas.

Ibland kan privatekonomi, budgetar och kassaböcker framtsällas som tråkiga sysslor för tråkiga människor. Vår uppfattning och erfarenhet är precis tvärtom. När vi började ta kontrollen över vårt spenderande, och fick en urstark privatekonomi att utgå från, så började vi kunna göra roliga och spännade saker på riktigt.

Så att göra en bra budget kan vara första steget mot en idrottssattsning på högsta nivå, start av eget företag eller ett fantastiskt boende.

Inlägget är uppdelat i tre huvuddelar. Förhoppningsvis har du nytta av alla delarna om du ska göra en hushållsbudget, eller så hoppar du till de delar som intresserar dig mest.

Det finns olika metoder att göra en budget på säger bilden.
Du kommer få lära dig olika sätt att göra en budget!

Inledning: Vi diskuterar olika sätt att göra en budget på och vilka verktyg som enkelt finns att tillgå.

Exempel: Vi gör en budget för en ensamstående person, och så tittar vi på våra detaljerade kassaböcker som exempel på en budget för en familj på sex personer.

Tankar, tips och tricks: Hur ska vi tänka när vi gör budget? Vad är realistiskt? Vilka inspirationskällor vill vi ha?

Hela den här bloggen handlar om hur vi hanterar våra tillgångar tid och pengar. Så du kommer få länkar till olika inlägg jag skrivit genom åren och ett och annat videotips.

Att välja rätt metod när vi ska göra en budget

Det finns några olika sätt att göra en budget på. Här är några exempel:

  1. Vi utgår från en mall där vi procentuellt fördelar våra pengar på olika poster.
  2. Vi gör en väldigt detaljerade budget där vi försöker uppskatta alla kostnader i framtiden.
  3. Vi gör en budget där vi först ställer upp våra prioriterade poster och gör sedan en mer schablonmässig fördelning.

Att utgå från en mall och fördela dina pengar procentmässigt är en väldigt bra metod om du ska göra en budget inför en större förändring, där du egentligen inte har så mycket referenser. Exempel på det är:

  • Du vill göra en budget när du flyttar hemifrån, eller flyttar ihop med någon.
  • Ni ska bli föräldar och vill göra en budget för när ni är föräldralediga.
  • Du har blivit arbetslös.

Det här är ett bra sätt att göra budget på om du inte vet vad ditt boende ska kosta i framtiden, exempelvis. En procentuell fördelning kan hjälpa dig att förstå vad du har råd med, och vad som ger dig en rimlig livssituation.

Ett exempel på en procentuell fördelning är att göra budget enligt 50/30/20-regeln. Eller så fortsätter du bara läsa här så kommer det några exempel längre ned.

Att göra en detaljerad budget är nog det mest kraftfulla sättet att göra en hushållsbudget. Men metoden bygger å andra sidan på att du har massa information, så som vad din bostad kostar, hur mycket du tänker köpa kläder för, och vad din bilförsäkring tar ur din plånbok varje månad.

När vi i vår familj ville göra en detaljerad budget för några år sedan så kunde vi inte göra det, för vi hade för dålig kontroll över vilka kostnader vi faktiskt hade. Vi är en familj som har goda inkomster, trots det bara försvann pengarna varje månad.

Att göra en detaljerad budget är oftast att föredra.

Till vårt försvar får vi säga att vi är två vuxna och fyra barn.

Vi började vårt detaljerade budgetarbete genom att föra kassabok, och på så vis förstå vilka utgifter vi hade. Det är en mycket bra metod, men inget krav om du redan har god koll på din ekonomi.

Vi ska återkomma till våra erfarenheter när vi tittar på en detaljerad genomgång och exempel på budget.

När du gjort en detaljerad budget så tycker jag du ska stämma av din budget mot exempelvis en 50/30/20-modell, som vi länkade till tidigare, för att se att dina utgifter verkar rimligt fördelade.

En nackdel med den detaljerade budgeten är att den egentligen inte ger så mycket stöd i hur din ekonomi ska formas, för att nå dina mål. För de flesta människor så kan vi både halvera eller dubbla vissa utgiftsposter, så som kostnader för mat och kläder exempelvis.

Om du vill styra din ekonomi så börjar du naturligtvis med att sätta dina prioriterade kostnader i fokus. Sedan gör du en budget för resterande delar efter det.

Det finns tusen skäl till varför du vill och bör prioritera vissa utgifter eller sparande. Låt oss ta några:

Den här metoden kallas ibland för baklängesbudget då den börjar med att avsätta pengar till det du vill göra, i stället för att se hur mycket pengar det blev kvar för dig. Du kan läsa mer om metoden i mitt inlägg om att göra baklängesbudget.

Hade jag vetat vad jag vet idag om privatekonomi så hade jag börjat med att göra baklängesbudgetar långt tidigare i mitt liv.

När du arbetar med din budget så ska du använda alla tre metoderna ovan. Kanske gör du en detaljerad budget, för att sedan jämföra den mot en budget baserad på procentuellt fördelning.

Sedan kanske du stuvar om i din budget och prioriterar något högre, exempelvis ditt sparande, på andra posters bekostnad.

En bild där det står "Hur gör man en budget".

Vilket är det bästa verktyget att göra budget i?

Ska man göra budget i Excel, eller Googles kalkylprogram? Eller finns det bra appar för att göra budget i?

I det här inlägget kommer vi använda Konsumentverkts budgetverktyg och så kommer du få tillgång till mallar som du kan använda i Googles kalkylprogram, som är fritt på nätet.

Om du föredrar att göra budget i Excel så kan du använda Googlemallarna som grund.

Konsumentverkets budgetverktyg har sina klara poänger. I bilden här nedanför så ser du ett förslag på hushållsbudget som vi ska gå igenom lite mer i detalj senare.

Ett pajdiagram från konsumentverkets budgetverktyg. Verktyget ger en bra och tydlig sammanställning och underlättar för dig som ska göra budget.
Enkelt och överskådligt från Konsumentverkets tjänst.

Konsumentverkets verktyg för att göra budget

Jag rekommenderar gärna Konsumentverkets webb-tjänst, men det finns förbättringspotential tycker jag nog. Här nedanför ser du en översikt av för- respektive nackdelar.

Fördelar
  • Automatisk skatteberäkning på dina inkomster, riktiga siffror från din kommun.
  • Snyggt och översiktligt.
  • Bra struktur och bra förslag på kostnadsposter som ska med i budgeten.
  • Möjligt att exportera informationen till Excel-format, så att du kan arbeta vidare med siffrorna om du önskar.
  • För vissa poster kan du hämta ner förslag (rörlig budget exempelvis) vilket är väldigt bra.
Nackdelar
  • Inga referenssiffror (på sidan om ditt inmatningsfält) när du matar in egna värden – vad är rimligt att anta i matbudget för en familj på fyra exempelvis?
  • Kunde varit lite mer detaljerad bitvis. Inkomstsidan känns mer detaljerad än utgiftssidan. Semester, sparande (kortsiktigt och långsiktigt) och ekonomisk buffert finns exempel inte med som egna fält.
  • Det finns pajdiagram och sammanställningar, men inget stöd för den procentuella fördelningen mellan olika kostnader.
  • Sparkvot visas inte.

En budget i Excel eller Google blir ju vad du gör den till och är mycket mer flexibel. Du får exempel på mallar lite längre längre ned.

Trots sina brister är Konsumentverkets tjänst det bästa budgetverktyget online som jag känner till.

Nu gör vi ett exempel på en detaljerad budget, för en familj på fyra. Vi börjar med att använda Konsumentverkets app i ett första försök.

Exempel på hushållsbudget – Detaljerad budget för en familj på fyra personer

Det här är ett förslag på hushållsbudet för en familj på två vuxna, som arbetar heltid, och två barn i tonåren.

Vi låter oss styras av Konsumentverkets budgetapp och går igenom de olika sidorna och kategorierna i en hushållsbudget. Texten är skriven så att du kan använda den som stöd när du själ gör din budget i samma verktyg.

Hushållets inkomster

En bild som beskriver hushållets inkomster. Det är det första steget i att göra en budget för en familj i Konsumentverkets verktyg.

Du matar in din inkomst och väljer kommun, så hjälper verktyget dig med skattesatserna. Du får också möjlighet att föra in extra inkomster som bidrag eller underhåll.

Barnbidragen och flerbarnstillägget bokförde jag på Vuxen 1 i mitt exempel. Men jag kunde lika gärna bokfört den inkomsten på barnen. Det hade inte spelat någon roll.

Det är inte mycket att säga kring den här inmatningen. Den är ganska självförklarande och du hittar den information du behöver i din lönespecifikation.

Om du har en varierande inkomst så får du försöka uppskatta ett genomsnitt över året.

Boendekostnader

Förmodligen har du en del kostnader under den här kategorin på autogiro, eller så betalar du årsvis, så det kan krävas lite detektivarbete för att hitta alla summor som ska med i budgeten. Men om du bor idag har du sannolikt någon form av kontrakt och lösning som du betalar för på de flesta posterna.

Under den här punkten ska vi också budgetera för framtiden, exempelvis genom att uppskatta våra kostnader för reparationer och underhåll för vårt boende.

I bilden nedanför så ser du hur det ser ut i Konsumentverkets budgetverktyg.

Det här är en svår kategori när man ska göra hushållsbudget tycker vi. Vi har underskattat kostnaderna under den här kategorin varje gång vi gjort en hushållsbudet och då är de flesta kostnaderna kända kan vi tycka.

Om du tittar i bilden här ovanför så ser du exempelvis att det finns en punkt “Underhåll och reparationer”.

Det borde kanske finnas en “ombyggnad och tillbyggnad också”.

Det finns en post som heter hemutrustning lite senare, när vi kommer till rörliga kostnader, den här vyn och den posten ska fångar samtliga kostnaderna i ett hem.

Jag tycker det är lite klent stöd för dig som ska skapa en budget. Modifieringar och renoveringar av hemmet drar iväg rejält i kostnad.

Det gör även inredning, möbler och anpassning av rummen när barnen blir äldre exempelvis.

Tänk på det när du gör din budget!

Göra budget för bilkostnaderna

Har du bil så har du all information som du behöver för att fylla i den här budgetposten. Men det kan på samma sätt som för boendekostnaderna vara lite svårt att hitta allt.

Det brukar dock fungera bra att logga in på sin Internetbank och titta i historiken lite.

Jag tycker konsumentverkets app fångar de olika kategorierna i budgeten bra.

Möjligtvis kan jag tycka att posten värdeminskning inte har sin plats här. Det är ju ingen utgift i den meningen att du ska betala någon ett belopp varje månad (posten är inte med i den mall jag förelsår senare).

Vi ska nog tänka att det är sparande till nästa bilköp som ska stå där.

När det gäller värdeminskning på din bil så tycker jag du kan anta att värdet halveras var 3:e år om du kör 2000 mil/år. Det gäller naturligtvis inte en 20 år gamal bil, men de första 10 åren fungerar det som ett bra riktmärke.

Vill du kontrollera och relatera dina kostnader för att äga en bil så hittar du en hel del matnyttigt i inlägget där vi tittar på frågeställningen: Vad kostar det att privatleasa en bil?

Rörliga kostnader

Jag börjar med mitt exempel på budget i bilden här nedanför. Det är ett exempel som jag gjort, med siffror tagna ur luften i någon mening. Men jag har gjort ett seriöst försök att göra en hushållsbudget som är rimlig.

I nästa steg så ska jag välja att ladda ner Konsumentverkets förslag.

Rörliga kostnader – Budgetförslag från Konsumentverket

Som jag var inne på i inledningen så erbjuder Konsumentverket förslag på kostnader i en hushållsbudget. Om jag väljer att ladda dessa siffror i stället för mina i budgetexemplet ovan så får vi följande exempel på budget.

Som ni ser så räknar jag med något lägre matkostnader. Det är till viss del kopplat till att jag la in en viss budget för att äta på lunchrestaurang i en annan del av budgeten. Men det är också så att vi som snålat i många år vet att det går att påverka matbudgeten ganska enkelt om man vill.

När det gäller kostnaden för mobiltelefon har jag också en betydligt lägre nivå som referens. De vuxna i vår familj har mobilen via arbetet.

För de unga så köper vi vanligtvis våra mobiler och har därför endast abonnemangskostnaden som kostnad. Där kommer vi ganska långt med Hallon.

Hygienartiklar ligger högt tycker jag, men jag har å andra sidan räknat för lågt inser jag.

Sista posten “Hemutrustning” har vi diskuterat. Du får inte köpa ny soffa, och byta ut en barnsäng mot något mer tonårsinriktat, samma år om du ska hålla den budgeten.

Rörliga kostnader – Övriga poster

Den här delen i budgeten kan variera väldigt utifrån sammanhanget man är i. När jag jobbade skift inom industrin – på en mindre ort – så åt jag inte lunch under arbetspasset och jag hade fem minuter till jobbet.

Som tjänsteman i storstad så kanske lunchen en gemensam mötespunkt och en del av livet. Resorna är ett ont måste.

Jag har satt posten sparande till noll. Som jag varit inne på tidigare så vill jag göra en budget så att jag kan skilja mellan vad som är pengar som ska ut, och vad som är mitt sparande.

Punkten “andra kostnader” är intressant. När vi började föra kassabok så var posten “övrigt” i vår budget i storleksordningen 5 000 kronor (en familj på 6). Vi lyckades så småningom hålla allt bättre i pengarna och vi närmade oss efter ett tag 1000 – 1500 kronor i månaden.

Det gäller att hålla i kostnaderna för “övrigt” om man vill ha kontroll på sin ekonomi.

Utifrån våra erfarenheter, där vi verkligen pressade ner kostnaderna så tycker jag att en rimlig nivå för “övriga kostnader” är kring 2 000 – 2 500 som startpunkt.

Fasta kostnader

Den här kategorin är nog ganska självförklarande om du studerar bilden här nedanför. Vad som är mindre uppenbart är att jag la in månadspengen till barnen som en del av “andra fasta kostnader”.

Media har jag räknat med några streamingtjänster och kanske något medlemskap för barnen på en spelsite.

Men kanske är den här posten lågt räknad. Om du har en prenumerationer på DN, och några sportkanaler, så lär kostnaderna sticka iväg.

Jag har personer i min omgivning som lägger 2 000 kronor i månaden, eller mer, under den här budgetposten.

När vi började föra kassabok och försökte bilda oss en uppfattning vad vi la våra pengar på så kom avsittet försäkringar som en chock.

Läs gärna mitt inlägg: Är sjuk- och olycksfallsförsäkringar onödiga?

Du hittar en hel del här på bloggen om det kära trätoämnet månadspeng, om du funderar över den budgetposten.

Totalt – Hushållsbudget min uppskattning

Exempel på hushållsbudget i form av ett pajdiagram.

Här är ett exempel på en hushållsbudget för en barnfamilj. Om vi antar att familjen sparar 2 950 kronor i månaden så sparar de ungefär 5% av sin lön. Det är väldigt lite, men sättet konsumentverket valt att lägga upp sitt program på, luras lite.

Jag skulle nämligen vilja lägga med sparandet till bil (cirka 800 kr/månad) och amorteringen på bostad (2 700 kr/månad) i beräkningen. I så fall får vi ett sparande på 2 950 + 800 + 2 700 = 6 450 kronor. Då blir sparandet ungefär 11% inkomsterna. Det är mer än de flesta i Sverige, men samtidigt ganska lite om vi vill att sparandet ska göra skillnad.

Vi som är brinner för privatekonomi skulle säga att familjen har en sparkvot på 11%.

Läs gärna mer om varför det är bättre att spara mycket – under kort tid – än det är att spara lite under lång tid, vilket ofta förs fram av sparekonomer och de som ger “goda råd” kring privatekonomi.

Vi ska jobba vidare med det här exemplet längre ned och se hur fördelningen av olika kostnader är relativt en procentmässig fördelning av siffrorna.

Totalt – Hushållsbudget med Konsumentverkets siffror

Om vi behåller mina siffror i övrigt, men använder Konsumentverkets förslag på budget för de rörliga kostnaderna så får vi en total enligt bilden här nedanför.

Ett exempel på en budgetkalkyl för en barnfamilj enligt Konsumentverket. Reslutatet presenteras som ett pajdiagram med budgetsiffror under.

Tyvärr blir det inget sparande för den här familjen om vi ska ta hänsyn till Konsumentverkets förslag på budgetsiffror.

Kommentar – Att göra en hushållsbudget

Vi har använt Konsumentverkets verktyg för att göra ett exempel på en detaljerad budget för en barnfamilj.

Det fungerar bra. Du måste leta reda på en del uppgifter, men du får hjälp med schablonsiffror för sådant som tar tid att uppskatta, som matkostnader.

Vår bedömning är att Konsumentverkets siffror är relevanta om du är “som alla andra”, men att det går att jobba med den rörliga budgeten rätt mycket.

Verktyget har förbättringspotential, vi kommer presentera ett förlag på budgetmall i Excel eller Google Dokument här nedanför där vi kommer lyfta fram en del sådan förbättringar.

Det jag saknar mest är stöd om man vill göra mer detaljerade beräkningar i budgeten. Har man det behovet måste man, trots det utmärkta verktyget, skapa en kalkyl på sidan för att räkna på vad det kostar att ha ett husdjur exempelvis.

Jag tycker också att det är oklart vad som är pengar ut, vad som är minskad skuld och vad som är pengar in på sparkontot.

För en ekonom så fungerar Konsumentverkets app för att göra en budget som verktyg när personen hjälper dig att ta fram en balanserad budget. För oss som brinner för privatekonomi, och möjligheterna som finns inom privatekonomin, saknas begrepp som sparkvot, amorteringstakt, och fokus på pengar på kontot.

Hur är fördelningen av kostnader i vår detaljerade budget?

Jag har jobbat fram en budgetmall i Googles kalkylark som bygger på Konsumentverkets upplägg ovan. Jag har arbetat in en del mindre förbättringar, och så har jag lagt till en automatisk jämförelse mot 50/30/20-budgeten vi pratade om inledningsvis.

Ett pajdiagram som visar hur de olika kostnaderna fördelar sig procentuellt. Fördelningen är gjort utifrån 50/30/20-budgetmetoden.
Vår exempelbudget baserad på Konsumentverkets förslag.

Som du ser så har den här familjen lite väl höga avgifter på “livsnödvändiga utgifter”. Nu kan man räkna på lite olika vis, exempelvis så har jag räknat kostnaden för kollektivtrafiken hit, men min erfarenhet säger att det här är ett ganska vanligt scenario.

Bilden förstärks bland singlar och barnfamiljer, men blir bättre för par.

Om du vill utgå från Konsumentverkets mall, eller letar efter en lämplig Excel-mall för att göra en budget så får du gärna använd den jag gjort (du måste ha ett Googlekonto för att kunna använda mallen).

Du matar in allt på en sida, se bild här nedanför.

En bild på den budgetmall jag föreslår. Den underlättar för dig som ska göra en budget.
Budgetmall som visar jämförelse med 50/30/20-budgetmetoden.

Exempel på hushållsbudget – Detaljerad budget för en familj på sex personer (baserad på kassabok)

Naturligtvis är man väldigt hjälpt av en kassabok om man vill ha underlag för en detaljerad budget. Vi har fört kassabok i många år och här nedanför tittar vi på hur resultatet från det arbetet vuxit fram över åren.

En bild på ett kalkylark med siffror. Bilden visar ett exempel på en kassabok med förslag på budget för en barnfamilj.

Bilden här ovanför är från vår kassabok och gäller för 2016. Vi har gjort ganska detaljerad bokföring av våra utgifter i en kassabok och så använder vi den informationen för att skapa en budget, som ni ser efter december månads utgifter.

En sammanställning över våra månadskostnader i form av stapeldiagram. Siffrorna kan användas som en referens, eller inspiration, när du gör en budget.

Du kan ladda ner budgetmallen här om du vill göra en liknande sammanställning själv.

Vi förde kassabok, den du ser här ovanför, under en period då vi höll väldigt hårt i plånboken, så se inte våra siffror som ett exempel på en normal hushållsbudget för en barnfamilj, även om du kan leva fantastiskt bra på de nivåer som vi hade budgetmässigt.

Kan man göra en bra budget?

Kan man göra en bra hushållsbudget, eller kanske en dålig?

Den frågan hänger naturligtvis samman med vad du vill uppnå med din budget.

Personligen tycker jag att en budget ska innehålla en relevant andel sparande. Jag tycker också att en budget ska ge dig visst stöd för att fokusera ekonomin så att det inte blir lite av allt.

Att kunna prioritera är en möjlighet! Ta den.

Med det sagt, ska du göra budget: En budget man kan hålla är oftast en bra budget.

Hur håller man en budget?

Vi ska inte göra det här inlägget så mycket längre så vi ska endast översiktligt kommentera frågeställningen kring hur vi håller den budget vi gjort. Det här är huvudkomponenterna som vi ser det:

  • Gör en realistisk budget. När du lär dig mer om privatekonomi och hur du kan styra dina kostnader så kan du göra om och revidera din budget. Det tar tid att ställa om och förändra.
  • För kassabok. Notera inte bara vad ni köper utan även varför. Reflektera över ditt/ert beteende kring pengar.
  • Planera för att lyckas. Betala dig själv först genom att föra undan pengar till sparande direkt när lönen kommer. Använd modern teknik för att skapa ett sammanhang där du får en bestämd budget att spendera medan alla andra poster hanteras automatiskt.
  • Handla inte på kredit!

Vanliga frågor från dig som ska skapa en budget

Varför ska jag göra en budget?

Du gör en budget för att säkerställa att dina resurser räcker för det du vill göra. Vanligtvis tittar vi på hur mycket pengar vi har i form av inkomster, och vilka utgifter vi har, när vi gör en budget. Vår budget talar om för oss vad vi har råd med och gör det också möjligt att prioritera mellan olika utgifter.

När ska jag göra en budget?

När du vill spara till något. När du flyttar hemifrån. När du köper hus eller bil. Inför föräldraledigheten. Inför arbetslösheten eller pensionen. Skälen är många men oftast handlar det om att skapa sig förståelse för ekonomin i en ny sitauation, eller då du vill säkerställa att du kan köpa något.

Hur ska jag göra en budget?

Det finns olika metoder. En del bygger på schabloner och generella antaganden. Andra på att du vill styra dina utgifter hårt och att du därför avsätter pengar i en fallande prioritetsordning. Vi har jobbat mycket med detaljerade budgetar där vi fört kassabok och därefter gjort en budget som blickat framåt.

Måste jag föra kassabok när jag gjort en budget?

Vi tycker kassaböcker är suvärent bra om du vill få grepp om din privatekonomi, men det är tidskrävande och kan kännas jobbigt och svårt. Men det finns många andra metoder. Ett alternativt sätt är exempelvis att föra över pengar till olika konton när lönen kommer, så att dina budetmål automatiskt uppnås.

Vilka kategorier ska jag ha i min budget?

För någon som har eget hushåll så är det relativt enkelt att hitta de stora huvudkategorierna så som boende, mat, transport och nöjen. Men sedan handlar det mycket om att förstå hur du vill prioritera mellan dina utgifter när du gör en kassabok. Då kan tidigare månaders utgifter vara ett stöd.

Vill du läsa mer?

Sveriges bästa poddar inom området privatekonomi och finans.

Komplett genomgång av SAVR som sparplattform (prispressar kostnaderna för fondförvaltning).

Behövs barnförsäkringar?

Lämna en kommentar

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng