Är det dags att göra en budget för ditt hushåll? Då har du kommit rätt!
I det här inlägget ska vi:
- Hjälpa dig att välja rätt metod för att göra budget.
- Ge flera budgetexempel, exempel på verktyg och budgetmallar.
- Diskutera vilka områden som är lätta att glömma eller uppskatta fel, baserat på våra egna erfarenheter.
En budget gör det möjligt för dig att förstå och planera för dina inkomster och utgifter över tid. Genom att göra en budget så säkerställer du att du inte lever över dina tillgångar och du får möjligheten att fatta aktiva beslut om var dina pengar ska spenderas.

Om du känner att du vill ha lite mer bakgrundsinformation om vad en hushållsbudget faktiskt är så kan du börja läsa bloggens introduktion: Vad är en hushållsbudget.
Ibland kan privatekonomi, budgetar och kassaböcker framtsällas som tråkiga sysslor för tråkiga människor.
Vår uppfattning och erfarenhet är precis tvärtom.
När vi började ta kontrollen över vårt spenderande, och fick en urstark privatekonomi att utgå från, så började vi kunna göra roliga och spännande saker på riktigt.
Så att göra en bra budget kan vara första steget mot en idrottssattsning på högsta nivå, start av eget företag eller ett fantastiskt boende.
Det här inlägget är uppdelat i tre huvuddelar. Förhoppningsvis har du nytta av alla delarna om du ska göra en hushållsbudget, eller så hoppar du till de delar som intresserar dig mest.
Inledning: Vi diskuterar olika sätt att göra en budget på och vilka verktyg som enkelt finns att tillgå.
Exempel: Vi gör en budget för en tvåbarnsfamilj, och så tittar vi på våra detaljerade kassaböcker som får fungera som exempel på en budget för en familj på sex personer.
Tankar, tips och tricks: Hur ska vi tänka när vi gör budget? Vad är realistiskt? Vilka inspirationskällor kan vi hitta?
Hela den här bloggen handlar om hur vi hanterar våra tillgångar tid och pengar, så du kommer dessutom få länkar till olika relevanta inlägg och ett och annat videotips.
Innehåll

Hur gör man en budget? – Olika sätt att göra budget på!
Det finns några olika sätt att göra en privatekonomisk budget på och exakt vilken metod vi väljer beror kanske främst på vilken livssituation vi har och vilka mål vi har där.
Här är de vanligaste sätten att göra hushållsbudget på:
- Vi utgår från en mall där vi procentuellt fördelar våra pengar på olika poster.
- Vi gör en väldigt detaljerade budget där vi försöker uppskatta alla våra kostnader i framtiden.
- Vi gör en budget där vi först ställer upp våra prioriterade poster och gör sedan en mer schablonmässig fördelning av pengarna på övriga områden.
Fördela inkomsterna procentmässigt – Göra budgetkalkyl
Att utgå från en mall och fördela dina inkomster procentmässigt är en väldigt bra metod om du ska göra en budget inför en större förändring, där du ännu inte har så mycket kunskap om vilka kostnader som finns i framtiden.
Exempel på det är:
- Du vill göra en budget när du flyttar hemifrån, eller flyttar ihop med någon.
- Ni ska bli föräldar och vill göra en budget för när ni är föräldralediga.
- Du har blivit arbetslös.
Det här är ett bra sätt att göra budget på om du inte vet vad ditt boende kommer kosta i framtiden eller om du inte vet vad dina inkomster är.
En procentuell fördelning kan hjälpa dig att förstå vad du har råd med, och vad som ger dig en rimlig livssituation.
Ett exempel på en procentuell fördelning är att göra budget enligt 50/30/20-regeln. Eller så fortsätter du bara läsa här så kommer det några exempel längre ned.
Gör en detaljerad budget när du vet vad du har för kostnader
Att göra en detaljerad budget är nog det mest kraftfulla sättet att göra en hushållsbudget på.
Det du gör här är att du försöker uppskatta alla dina framtida kostnader utifrån kunskap du har, eller utifrån de planer du har.
Du funderar på om bilen behöver nya däck, du en ny vinterjacka, kostnaderna för familjens vintersemester och framtida husköp.
Det här ger en väldigt genomarbetad budget men metoden bygger på att du har en massa information, så som vad din bostad kostar, hur mycket du tänker köpa kläder för och vad din bilförsäkring kostar din plånbok varje månad.
Att skapa en budget på det här sättet är ofta bara möjligt när vi vet väldigt mycket om framtiden, men till och med då kan det vara svårt.
Som exempel på det kan jag berätta att vi, när vi i vår familj ville göra en detaljerad budget för några år sedan, inte lyckades med det trots att alla kostnader i princip var kända för en ganska lång period framåt.
Skälet var att vi hade för dålig kontroll över vilka kostnader vi faktiskt hade varje månad.
Trots goda inkomster försvann pengarna varje månad.

Till vårt försvar får vi säga att vi är två vuxna och fyra barn och att skapa budget i ett sådant sammanhang kan vara ett ganska omfattande jobb.
Vi började vårt detaljerade budgetarbete genom att föra kassabok, och på så vis kunde vi förstå vilka utgifter vi hade och skapa en framtida budget.
Det är en mycket bra metod men inget krav om du redan har god koll på din ekonomi.
Vi ska återkomma till våra erfarenheter när vi tittar på en detaljerad genomgång och exempel på budgetar här nedanför.
Att sammanställa alla framtida kostnader är bra men styr inte vår privatekonomi
När du gjort en detaljerad budget så tycker jag du ska stämma av din budget mot exempelvis en 50/30/20-modell, som vi länkade till tidigare, för att se att dina utgifter verkar rimligt fördelade.
En nackdel med den detaljerade budgeten är att den egentligen inte ger så mycket stöd i hur din ekonomi ska formas eller styras, för att du ska nå dina mål.
Matkostnaderna blir de du uppskattar dem till.
Semesterkostnaderna likaså!
Men är det rimligt? Kan vi skapa en bättre budget? Var kan vi spara pengar?
De flesta av oss kan både halvera, eller dubbla, vissa utgiftsposter så som kostnader för mat och kläder och en detaljerad budget ger dig ingen vägledning eller stöd i att ta fram en bra budget.
Det leder oss in på det tredje sättet vi kan använda för att göra budget för ett hushåll.

Hur gör man en bra budget?
När du vill styra din ekonomi så börjar du naturligtvis med att sätta dina prioriterade kostnader i fokus.
Sedan gör du en budget för resterande delar efter det där du fördelar de pengar som du har kvar.
Det finns tusen skäl till varför du vill och bör prioritera vissa utgifter eller sparande.
Låt oss ta några:
- Du vill spara till bil, bröllop och/eller hus.
- Du vill spara till barnen.
- Du vill bli ekonomiskt oberoende.
Den här metoden kallas ibland för baklängesbudget, då den börjar med att avsätta pengar till det du vill göra, istället för att se hur mycket pengar det blev kvar för dig när alla utgifter är betalda.
Du kan läsa mer om metoden i mitt inlägg om att göra baklängesbudget.
Hade jag vetat vad jag vet idag om privatekonomi så hade jag börjat med att göra baklängesbudgetar långt tidigare i mitt liv.
Växla mellan och använd alla tre metoderna när du gör din budgetkalkyl
När du gör din privatekonomiska budget så är det bra om du kan använda alla tre metoderna ovan.
Kanske gör du först en detaljerad budget, för att sedan jämföra den mot en budget baserad på procentuellt fördelning.
Sedan kanske du stuvar om i din budget och prioriterar något högre, exempelvis ditt sparande, på andra posters bekostnad.
Vilket är det bästa verktyget att göra budget i?
Ska man göra budget i Excel, eller Googles kalkylprogram? Eller finns det bra appar för att göra budget i?
I det här inlägget kommer vi använda Konsumentverkts budgetverktyg och så kommer du få tillgång till mallar som du kan använda i Googles kalkylprogram, som är fritt på nätet.
Om du föredrar att göra budget i Excel så kan du använda Googlemallarna som grund.
Bilden här nedanför så ser du ett förslag på hushållsbudget – gjord i verktyget – som vi ska gå igenom lite mer i detalj senare.

Konsumentverkets verktyg för att göra budget
Jag rekommenderar gärna Konsumentverkets webb-tjänst, men det finns förbättringspotential tycker jag nog. Här nedanför ser du en översikt av för- respektive nackdelar.
En budget i Excel eller Google blir ju vad du gör den till och är mycket mer flexibel. Du får exempel på budgetmallar lite längre längre ned.
Trots sina brister är Konsumentverkets tjänst det bästa budgetverktyget online som jag känner till.
Nu gör vi ett exempel på en detaljerad budget, för en familj på fyra. Vi börjar med att använda Konsumentverkets app i ett första försök.
Lästips för dig som är ekonomiintreserad
11 förslag på passiv inkomst | Komplett kom igång guide
Passiv inkomst. Tjäna pengar medan du sover. Skapa din egna pengamaskin, eller varför inte: Sätt en inkomstgenerator i källaren! Sa någon en passiv kassako? 🐄 Kärt barn har många namn!…
Så här gör du en hushållsbudget – Konsumentverkets app
Är det dags att göra en budget för ditt hushåll? Då har du kommit rätt! I det här inlägget ska vi: Hjälpa dig att välja rätt metod för att göra…
4 sätt att leva på aktier – Jämförelser | Fakta | Tips
Kan man leva på aktier? I så fall kan man sluta jobba och leva på aktier? Ja och ja! Även om aktier inte är direkt ätbara så går det att…
Exempel på hushållsbudget – Detaljerad budget för en familj på fyra personer
Här nedanför jobbar vi fram ett förslag på hushållsbudet för en familj på två vuxna, som arbetar heltid, och två barn i tonåren och den blir vårt första exempel på en budget för en barnfamilj.
Vi låter oss styras av Konsumentverkets budgetapp och går igenom de olika sidorna och kategorierna i en hushållsbudget.
Texten är skriven så att du kan använda den som stöd när du själ gör din budget i samma verktyg.
Hushållets inkomster

Du matar in din inkomst och väljer kommun, så hjälper verktyget dig med skattesatserna. Du får också möjlighet att föra in extra inkomster som bidrag eller underhåll.
Barnbidragen och flerbarnstillägget bokförde jag på Vuxen 1 i mitt exempel. Men jag kunde lika gärna bokfört den inkomsten på barnen. Det hade inte spelat någon roll.
Det är inte mycket att säga kring den här inmatningen. Den är ganska självförklarande och du hittar den information du behöver i din lönespecifikation.
Om du har en varierande inkomst så får du försöka uppskatta ett genomsnitt över året.
Boendekostnader
Förmodligen har du en del kostnader under den här kategorin på autogiro, eller så betalar du årsvis, så det kan krävas lite detektivarbete för att hitta alla summor som ska med i budgeten.
Men om du bor idag har du sannolikt någon form av kontrakt och kostnad för samtliga kostnader i den här kategorin.
Under den här punkten ska vi också budgetera för framtiden, exempelvis genom att uppskatta våra kostnader för reparationer och underhåll för vårt boende.
I bilden nedanför så ser du hur det ser ut i Konsumentverkets budgetverktyg.

Det här – vi pratar boendekostnader – är en svår kategori när man ska göra hushållsbudget tycker vi.
Vi har underskattat kostnaderna under den här kategorin varje gång vi gjort en hushållsbudet och då är de flesta kostnaderna kända kan vi tycka.
Om du tittar i bilden här ovanför så ser du exempelvis att det finns en punkt ”Underhåll och reparationer”.
Det borde kanske finnas en ”ombyggnad och tillbyggnad också”.
Det finns en post som heter hemutrustning lite senare, när vi kommer till rörliga kostnader i verktyget, som tillsammans med den här delen ska fånga alla kostnader för vårt boende.
Det är bra att verktyget lyfter fram området men vi kunde få lite mer stöd här tycker jag.
Modifieringar och renoveringar av hemmet drar iväg rejält i kostnad.
Det gör även inredning, möbler och anpassning av rummen när barnen blir äldre exempelvis.
Tänk på det när du gör din budget!
Göra budget för bilkostnaderna
Har du bil så har du all information som du behöver för att fylla i den här budgetposten. Men det kan på samma sätt som för boendekostnaderna vara lite svårt att hitta allt.
Det brukar dock fungera bra att logga in på sin Internetbank och titta i historiken lite.

Jag tycker konsumentverkets app fångar de olika kategorierna i budgeten bra.
Möjligtvis kan jag tycka att posten värdeminskning inte har sin plats här.
Det är ju ingen utgift i den meningen att du ska betala någon ett belopp varje månad (posten är inte med i den mall jag föreslår senare).
Vi ska nog tänka att det är sparande till nästa bilköp som ska stå där.
Behöver du stöd kring att förstå hur stor värdeminskningen på en bil är så rekommenderar jag bloggens inlägg om just det.
Vill du kontrollera och relatera dina kostnader för att äga en bil så hittar du en hel del matnyttigt i inlägget där vi tittar på frågeställningen: Vad kostar det att privatleasa en bil?
Rörliga kostnader
Näst del i att skapa en budget – här i Konsumentverkets verktyg – handlar om att uppskatta de rörliga kostnaderna.
Här nedanför ser du ett exempel som jag gjort, med siffror tagna ur luften i någon mening.
Men jag har gjort ett seriöst försök att göra en hushållsbudget som är rimlig utifrån mitt perspektiv.
I nästa steg så ska jag välja att ladda ner Konsumentverkets förslag.

Rörliga kostnader – Budgetförslag från Konsumentverket
Som jag var inne på i inledningen så erbjuder Konsumentverket förslag på kostnader i en hushållsbudget. Om jag väljer att ladda dessa siffror i stället för mina i budgetexemplet ovan så får vi följande exempel på budget.

Som ni ser så räknar jag med något lägre matkostnader.
Det är till viss del kopplat till att jag la in en viss budget för att äta på lunchrestaurang i en annan del av budgeten.
Men det är också så att vi som snålat i många år vet att det går att påverka matbudgeten ganska enkelt om man vill.
När det gäller kostnaden för mobiltelefon har jag också en betydligt lägre nivå som referens.
De vuxna i vår familj har mobilen via arbetet.
För de unga så köper vi vanligtvis våra mobiler och har därför endast abonnemangskostnaden som kostnad. Där kommer vi ganska långt med Hallon.
Lästips: När ska barn få sin första mobil? – Så här resonerar vi i vår familj.
Hygienartiklar ligger högt i Konsumentverkets budgetkalkyl tycker jag, men jag har å andra sidan räknat för lågt inser jag.
Sista posten ”Hemutrustning” har vi diskuterat och jag tycker Konsumentverkets siffror ligger lågt.
Du får inte köpa ny soffa, och byta ut en barnsäng mot något mer tonårsinriktat, samma år om du ska hålla den budgeten som de föreslår.
Rörliga kostnader – Övriga poster
Den här delen i budgeten kan variera väldigt utifrån sammanhanget man är i.
När jag jobbade skift inom industrin – på en mindre ort – så åt jag inte lunch under arbetspasset och jag hade fem minuter till jobbet.

Som tjänsteman i storstad så kanske lunchen en gemensam mötespunkt och en del av livet.
Pendlingen är ett ont måste.
Jag har satt posten sparande till noll.
Som jag varit inne på tidigare så vill jag göra en budget så att jag kan skilja mellan vad som är pengar som ska ut, och vad som är mitt sparande.
Jag vill helt enkelt att min budget är betydligt mindre än min inkomst.
Sista punkten ”andra kostnader” är intressant.
När vi började föra kassabok så var posten ”övrigt” i vår budget i storleksordningen 5 000 kronor (en familj på 6).
Vi lyckades så småningom hålla allt bättre i pengarna och vi närmade oss efter ett tag 1000 – 1500 kronor i månaden.
Det gäller att hålla i kostnaderna för ”övrigt” om man vill ha kontroll på sin ekonomi.
Utifrån våra erfarenheter, där vi verkligen pressade ner kostnaderna under övrigt, så tycker jag att en rimlig nivå för ”övriga kostnader – andra kostnader” är kring 2 000 – 2 500 som startpunkt.
Fasta kostnader
Den här kategorin är nog ganska självförklarande om du studerar bilden här nedanför.
Vad som är mindre uppenbart är att jag la in månadspengen till barnen som en del av ”andra fasta kostnader”.
Under budgetpunkten ”media” så har jag räknat med några streamingtjänster och kanske något medlemskap för barnen på en spelsite.
Kanske är den här posten lågt räknad. Om du har en prenumerationer på DN, och några sportkanaler, så lär kostnaderna sticka iväg.
Jag har personer i min omgivning som lägger 2 000 kronor i månaden, eller mer, under den här budgetposten.

När vi började föra kassabok och försökte bilda oss en uppfattning vad vi la våra pengar på så kom avsittet försäkringar som en chock.
Läs gärna mitt inlägg: Är sjuk- och olycksfallsförsäkringar onödiga?
Du hittar en hel del här på bloggen om det kära trätoämnet månadspeng, om du funderar över den budgetposten.
- Månadspeng för en 13-åring. Vad är rätt nivå och vad ska pengarna räcka till.
- 5 smarta sätt att stimulera barn till sparande.
- Går det att lära barn pengars värde?
- När ska man börja med veckopeng?
- Ska barnen ha barnbidraget i månadspeng?
Totalt – Exempel på hushållsbudget (min uppskattning)
Här är ett exempel på en hushållsbudget för en barnfamilj.

Om vi antar att familjen sparar 2 950 kronor i månaden så sparar de ungefär 5% av sin lön.
Det är väldigt lite, men sättet konsumentverket valt att lägga upp sitt program på, luras lite.
Jag skulle nämligen vilja lägga med sparandet till ny bil (cirka 800 kr/månad) och amorteringen på bostad (2 700 kr/månad) i beräkningen.
I så fall får vi ett sparande på 2 950 + 800 + 2 700 = 6 450 kronor. Då blir sparandet ungefär 11% inkomsterna.
Det är mer än de flesta i Sverige, men samtidigt ganska lite om vi vill att sparandet ska göra skillnad.
Vi som är brinner för privatekonomi skulle säga att familjen har en sparkvot på 11%.
Vi ska fortsätta jobba med det här exemplet på budget längre ner så läs vidare!
Totalt – Exempel på Hushållsbudget med Konsumentverkets siffror
Om vi behåller mina siffror i övrigt, men använder Konsumentverkets förslag på budget för de rörliga kostnaderna, så får vi en total enligt bilden här nedanför.

Tyvärr blir det inget sparande för den här familjen om vi ska ta hänsyn till Konsumentverkets förslag på budgetsiffror.
Här går inte budgetkalkylen ihop!
Kommentar – Att göra en hushållsbudget
Vi har använt Konsumentverkets verktyg för att göra ett exempel på en detaljerad budget för en barnfamilj.
Det fungerar bra. Du måste leta reda på en del uppgifter, men du får hjälp med schablonsiffror för sådant som tar tid att uppskatta, som matkostnader.
Vår bedömning är att Konsumentverkets siffror är relevanta om du är ”som alla andra”, men att det går att jobba med den rörliga budgeten rätt mycket.
Verktyget har förbättringspotential, vi kommer presentera ett förlag på budgetmall i Excel eller Google Dokument, här nedanför där vi kommer lyfta fram en del sådan förbättringar.
Det jag saknar mest är stöd om man vill göra mer detaljerade beräkningar i budgeten.
Har man det behovet måste man, trots det utmärkta verktyget, skapa en kalkyl på sidan för att räkna på vad det kostar att ha ett husdjur exempelvis.
Jag tycker också att det är oklart vad som är pengar ut, vad som är minskad skuld och vad som är pengar in på sparkontot.
För en ekonom så fungerar Konsumentverkets app för att göra en budget när de hjälper personer att ta fram en balanserad budget.
Med det menar vi en budget där pengarna i princip går åt, och där vi lägger in en liten andel sparande för säkerhets skull.
För oss som brinner för privatekonomi, och möjligheterna som finns inom privatekonomin, saknas begrepp som sparkvot, amorteringstakt, investeringar och fokus på pengar på kontot.
Hur fördelar sig kostnaderna i vår detaljerade budget?
Jag har jobbat fram en budgetmall i Googles kalkylark som bygger på Konsumentverkets upplägg ovan.
Jag har arbetat in en del mindre förbättringar, och så har jag lagt till en automatisk jämförelse mot 50/30/20-budgeten vi pratade om inledningsvis.
Här nedanför ser du hur budgetkalkylen vi gjorde ovan fördelar sig.

Som du ser så har den här familjen lite väl höga avgifter på ”livsnödvändiga utgifter”.
Nu kan man räkna på lite olika vis, exempelvis så har jag räknat kostnaden för kollektivtrafiken hit, men min erfarenhet säger att det här är ett ganska vanligt scenario.
Bilden förstärks bland singlar och barnfamiljer, men blir bättre för par.
Det här upplevs av många som att vi springer hårt i våra ekorrhjul, bara för att hålla oss flytande, och att det aldrig blir något över till livets roliga.
Ända hållbara sättet att komma åt det problemet är i de flesta fall att hålla hårdare i pengarna i vardagen.
Det gör vi genom att spara på mat, boende och transport.
Budgetmall
Om du vill utgå från Konsumentverkets mall, eller letar efter en lämplig Excel-mall för att göra en budget så får du gärna använd den jag gjort (du måste ha ett Googlekonto för att kunna använda mallen men sedan är det fritt att använda den hur du vill).
Du matar in allt på en sida, se bild här nedanför.

Exempel på hushållsbudget – Detaljerad budget för en familj på sex personer (baserad på vår kassabok)
Naturligtvis är man väldigt hjälpt av en kassabok om man vill ha underlag för en detaljerad budget.
Vi har fört kassabok i många år och här nedanför tittar vi på hur resultatet från det arbetet vuxit fram över åren.

Bilden här ovanför är från vår kassabok och gäller för 2016.
Vi har gjort ganska detaljerad bokföring av våra utgifter i en kassabok och så använder vi den informationen för att skapa en budget, som ni ser efter december månads utgifter.

Du kan ladda ner budgetmallen här om du vill göra en liknande sammanställning själv.
Vi förde kassabok, den du ser här ovanför, under en period då vi höll väldigt hårt i plånboken, så se inte våra siffror som ett exempel på en normal hushållsbudget för en barnfamilj, även om du kan leva fantastiskt bra på de nivåer som vi hade budgetmässigt.
Kan man göra en bra budget?
Kan man göra en bra hushållsbudget, eller kanske en dålig?
Den frågan hänger naturligtvis samman med vad du vill uppnå med din budget.
Personligen tycker jag att en budget ska innehålla en relevant andel sparande.
Jag tycker också att en budget ska ge dig visst stöd för att fokusera ekonomin så att det inte blir lite av allt.
Att kunna prioritera är en möjlighet! Ta den.
Med det sagt, ska du göra budget: En budget du kan hålla är oftast en bra budget.
Lockas inte till att göra en budget som är en ren glädjekalkyl, det är inget du kommer ha någon nytta av.
Hur håller man en budget?
Vi ska inte göra det här inlägget så mycket längre, så vi ska endast kort kommentera frågeställningen kring hur vi håller den budget vi gjort.
Det här är huvudkomponenterna som vi ser det:
- Gör en realistisk budget. När du lär dig mer om privatekonomi och hur du kan styra dina kostnader så kan du göra om och revidera din budget. Det tar tid att ställa om och förändra.
- För kassabok. Notera inte bara vad ni köper utan även varför. Reflektera över ditt/ert beteende kring pengar.
- Planera för att lyckas. Betala dig själv först genom att föra undan pengar till sparande direkt när lönen kommer. Använd modern teknik för att skapa ett sammanhang där du får en bestämd budget att spendera medan alla andra poster hanteras automatiskt.
- Handla inte på kredit!
Vanliga frågor från dig som ska skapa en budget
Varför ska jag göra en budget?
Du gör en budget för att säkerställa att dina resurser räcker för det du vill göra. Vanligtvis tittar vi på hur mycket pengar vi har i form av inkomster, och vilka utgifter vi har, när vi gör en budget. Vår budget talar om för oss vad vi har råd med och gör det också möjligt att prioritera mellan olika utgifter.
När ska jag göra en budget?
När du vill spara till något. När du flyttar hemifrån. När du köper hus eller bil. Inför föräldraledigheten. Inför arbetslösheten eller pensionen. Skälen är många men oftast handlar det om att skapa sig förståelse för ekonomin i en ny sitauation, eller då du vill säkerställa att du kan köpa något.
Hur ska jag göra en budget?
Det finns olika metoder. En del bygger på schabloner och generella antaganden. Andra på att du vill styra dina utgifter hårt och att du därför avsätter pengar i en fallande prioritetsordning. Vi har jobbat mycket med detaljerade budgetar där vi fört kassabok och därefter gjort en budget som blickat framåt.
Måste jag föra kassabok när jag gjort en budget?
Vi tycker kassaböcker är suvärent bra om du vill få grepp om din privatekonomi, men det är tidskrävande och kan kännas jobbigt och svårt. Men det finns många andra metoder. Ett alternativt sätt är exempelvis att föra över pengar till olika konton när lönen kommer, så att dina budetmål automatiskt uppnås.
Vilka kategorier ska jag ha i min budget?
För någon som har eget hushåll så är det relativt enkelt att hitta de stora huvudkategorierna så som boende, mat, transport och nöjen. Men sedan handlar det mycket om att förstå hur du vill prioritera mellan dina utgifter när du gör en kassabok. Då kan tidigare månaders utgifter vara ett stöd.
Vill du läsa mer?
Sveriges bästa poddar inom området privatekonomi och finans.
Komplett genomgång av SAVR som sparplattform (prispressar kostnaderna för fondförvaltning).
Hej, fin genomgång
Personligen tycker jag att kassabok är det bästa, mest för att få insikt i sitt spenderande och göra ändringar därefter.
Tänkte bara fråga om du hört talas om t.ex. You Need A Budget (YNAB) eller mer generellt zero-based budget?
Verkar intressant och bra om man vill få kontroll på sin ekonomi. Det bygger på ”kuvert principen” och man budgeterar sina inkomster vartefter man får dem. Så när lönen kommer så har man xxx kr att budgetera, d.v.s. fördela ut på alla poster. Sen har man kontinuerlig uppföljning av alla poster genom sin kassabok.
Nu har jag redan bra koll på min ekonomi och behöver nog inte denna extra kontroll, men blev väldigt intresserad när jag såg detta. YNAB kostar dock pengar, men finns många Excel ark som gör det samma
Hej Casper,
Jag håller med om att kassabok slår det mesta. Samtidigt är det många som gillar översikten och genomgången ett budgetarbete ger.
Kuvertpricnipen är väldigt bra, det finns de som använder moderna kort, så som Revolut, för att åstadkomma en liknande effekt fast i modern tappning. Modellen går från ord till handling på ett sätt som gör att du tar ett mycket mer aktivt ansvar för att du ska hålla din budget.
Vi i vår familj har valt att jobba lite annorlunda och därför behövs inte riktigt det stödet. Det kan exempelvis handla om att vi gjort meny – som sedan styrt våra matinköp – innan vi åker och handlar.
YNAB var väldigt poppis för ett par år sedan, sedan har jag inte sett så mycket. Personligen behöver jag inget verktyg då jag tycker det går utmärkt att jobba med Googles kalkylapp, men många är väldigt positiva användare.