Hur mycket ska man spara varje månad? – Långsiktigt, semester, ….

Standardsvaret på frågan om hur mycket vi ska spara varje månade är att det är bra att spara och att vi bör spara 10% av lönen varje månad.

Här på bloggen Tid och Pengar tycker vi det är ett väldigt konstigt svar.

För om spara är viktigt och bra, varför ska vi då bara spara 10% av vår lön?

Borde det inte vara bättre att spara 20% per månad?

Svaret på den frågan är faktiskt ”jo, ju mer vi sparar ju bättre är det”. Men det finns också en hel del annat att beakta.

Amortering på hus kan vi till viss del se som ett sparande exempelvis. Ska vi räkna in amorterande i vårt sparande eller tänker vi oss att vi behöver spara 10% efter att vi amorterat?

Det och mycket annat ska vi diskutera i det här inlägget.

Våra tankar kring månadssparande

I det här inlägget ska vi diskutera kring frågeställningen om hur mycket pengar vi ska spara varje månad utifrån flera olika perspektiv.

• Sparande som en del i att hantera livets risker och vanliga problem.
• Sparande utifrån var vi är i livet och vart vi vill med våra liv.
• Hur vi använder tiden, och ränta-på-ränta effekten, på bästa vis i uppbyggnaden av vår förmögenhet.

I vår familj – som består av två vuxna och fyra barn – har vi ställt om livet och sparat ihop tillräckligt med pengar för att kunna sluta jobba, vilket vi gjorde under ett par år.

Men vi är faktiskt åter i ekorrhjulet igen!

De pengarna vi levde på har vi använt för att köpa bostad i en het bostadsmarknad i Stockholm.

Våra förändringar och bitvis mycket fokuserade sparande har gett oss perspektiv på sparandet och de situationer livet bjuder på, vilket är grunden till våra tankar här.

Hur mycket ska man spara varje månad?

Frågan om hur mycket man ska spara varje månad finns naturligtvis inte helt oberoende av hur mycket vi har sparat redan.

Läs gärna vårt inlägg om hur mycket man bör ha sparat, där vi föreslår hur mycket sparat kapital du behöver ha beroende på ålder.

Inte heller kan vi bortse från var i livet du, eller ni om ni är en familj, är.

Amorterar du rejält på huset, har ett jobb som gör stora avsättningar till din tjänstepension och dessutom har en ganska stor buffert på sparkontot så räcker sannolikt de klassiska 10% i ytterligare sparande.

Spara gärna mer, men det är svårt att motivera ett större sparande utifrån den faktiska situationen.

Har du inget av ovanstående på plats så är det av högsta vikt att komma igång med sparande, både för kortsiktiga behov och långsiktigt förmögenhetsbyggande.

Jag skulle rekommendera att du sparar mer än 10% av lönen i detta fall.

Det första steget är att bygga någon form av buffert.

Vad ska vi spara till?

Det här är en lista över typer av sparande som är lämpligt för de flesta:

• Pengar för nödsituationer – Du blir av med jobbet, allvarligt sjuk eller måste skilja dig. Om du har sex månaders utgifter sparade så kommer du långt för att hantera livskriser av olika slag!
• Pengar till bilbyte alt. bilreparationer, om du har bil.
• Sparande till eget boende eller husreparationer och renoveringar om du äger ditt boende.
• Semestersparande
• Pengar till dyrare inköp – så som TV, dator och nya glasögon.

Punkterna ger exempel på långsiktigt sparande – pengar för nödsituationer – buffertsparande – reparationer – och kortsiktigt sparande inför exempelvis semestern.

Du bör spara så mycket att du kan lägga undan en relevant summa pengar på de övre punkterna i listan varje månad eftersom kortsiktigt sparande används regelbundet och då sjunker ihop.

Det är lätt att tänka att vi kanske inte behöver så mycket skyddsnät i Sverige och att det egna sparandet för det kan göras litet.

Det är ett rejält misstag!

Jag skulle säga att skyddsnätet i form av A-kassa och sjukförsäkring endast fungerar fullt ut för en mindre grupp med ganska låga utgifter, så som ensamstående utanför storstäderna. Kolla gärna högstanivåerna vad gäller ersättning hos Försäkringskassan för en ”reality check”.

Hur mycket av lönen ska man spara – Procent eller kronor och ören

De flesta av oss har en livsstil – och därmed våra utgifter – som är kopplad till vår inkomst. I de flesta fall är det då relevant att relatera allt sparande till inkomsten.

Spara 10% av lönen är ett exempel på det.

När vi relaterar sparandet till inkomst, eller kanske hellre utgifter, så fångar vi behovet av att kunna försörja oss själva, utifrån våra besparingar, givet det liv vi lever idag.

Om du har utgifter på 100 000 varje månad, och har 200 000 kronor sparade så sitter du i samma läge som den som har 10 000 kronor i utgifter med 20 000 kronor sparade.

Det finns alltså två aspekter på sparande när vi pratar privatekonomi.

• Vi sparar för att hantera saker i livet: Fokus blir då sparande relativt våra utgifter.
• Vi sparar för för att kunna köpa hus, företag eller bil: Absoluta beloppet (kronor och ören) blir centralt.

När jag och min sambo räknade på hur mycket pengar vi behövde ha sparade för att kunna säga upp våra försäkringar och leva på eget kapital om oturen är framme så hamnade vi kring att vi behöver kapital så att vi klarar oss något år på sparade medel.

Rådet om att spara tio procent är klent innan du byggt upp en viss buffer i din ekonomi.

Återigen, jag rekommenderar dig som inte klarar av en utebliven lön eller två att försöka spara 30% – 40% av lönen tills du har några månadsutgifter på banken.

För den som sparar för att köpa något, exempelvis en bil eller ett hus, så är den absoluta summan vi behöver, i kronor och ören, mer intressant.

Då är det lite upp till dig hur fort du vill spara ihop till det du önskar, men vi kan tipsa om att det ofta går att spara mer än du tror.

Vi har exempelvis sparat 50% av vår lön under långa perioder.

Har du koll på vilket sparande du har?

Som vi var inne på så är det nog inte rimligt att tänka sig att hantera ett amorteringskrav på boendet, om en eller två procent, ha föräldraledigt och samtidigt spara mycket pengar varje månad.

Inte heller behöver välavlönade med bra pensionsförsäkring – och kanske lite ärvd förmögenhet – pensionsspara. Om man inte vill naturligtvis.

Omvänt så kan vi inte bara peka på låsta pensionspengar, som blir tillgängliga efter vi fyllt 55, eller avbetalda lån i vårt boende när vi pratar om sparande.

Det tar tid att omsätta ett boende i pengar, om vi ens vill det för att vi blir arbetslösa under en period.

Så vi rekommenderar en balans här. Om du har bostad och amorterar på den så kan du sannolikt minska på ditt långsiktiga sparande och avstå pensionssparande.

Men buffertsparande och sparande för nödsituationer bör du ha, likaså bör du spara löpande till renoveringar och större reparationer.

Vår syn – Hur mycket pengar bör man spara varje månad

Vi bryter resonemanget ovan mot några typiska personer och skeden i våra liv här nedanför, så får du en känsla för hur vi omsätter resonemangen mer konkret.

Den som är ung kan nyttja ränta-på-ränta effekten under relativt lång tid för att bygga sin förmögenhet.

Baksidan är man ofta vill komma igång med livet ganska snart så bil, lägenhet och bröllop lär inte betalas av ränta-på-ränta effekten.

Det gör att vi rekommenderar stort eget sparande för den här gruppen människor.

När livet stabiliserats lite, barnen är på plats och villan köpt, så får man lättre att använda tiden till sin fördel. Men då …

Låt oss titta på hur vi tänker för tre typiska situationer i livet.

Ung – Första jobbet efter skolan

Långsiktigt sparande/Förmögenhetsbyggande: Inga avsättningar till tjänstepension, ingen amortering på boendet, inget barnspar.

Kortsiktigt sparande/Buffert: Ingen buffert, men relativt små kostnader.

Det här är en person som relativt enkelt klarar sig på månadslönen, även om det skulle hända något, då månadskostnaderna är relativt låga. Behovet av buffert är därför inte så stora.

Mitt råd till den här personen är att börja bygga en privatekonomi som är en tillgång för framtiden.

Det öppnar sig väldigt många möjligheter längre fram i livet om du redan nu kan börja bygga en egen ekonomisk grund.

Vi tycker du ska spara minst 20% av lönen!

Lite senare – Barn och familj

Långsiktigt sparande/Förmögenhetsbyggande: Arbetsgivaren gör avsättningar till tjänstepension, ni amortera rejält på lånet varje månad och barnsparar hela barnbidraget.

Kortsiktigt sparande: Pengarna går åt varje månad och det finns ingen egentlig buffert i ekonomin.

Den här familjen är i ett läge där det sannolikt inte behövs sparas mer än 10%, men man bör snarast försöka jobba upp en relevant buffert.

Buffertspar behöver inte vara pengar som står på ett bankkonto utan ränta, utan kan vara placerat i aktier eller fonder, men det är pengar som är lättare att komma åt än pengarna i huset.

Vi tycker att man behöver göra ett race för att bygga en buffert, men att det långsiktiga sparandet – givet övriga omständigheter – inte behöver vara så mycket större än 10%.

Man har mycket som talar för sig ekonomiskt och tidpunkten är inte optimal om man vill spara extremt mycket pengar.

Det blir lätt väldigt jobbigt.

Det kommer bättre möjligheter lite senare till det i så fall!

Men som vi var inne på tidigare:

Kan familjen hitta ett sätt att leva livet utan att pengarna går åt varje månad så kommer de ta sig ur ekorrhjulet och känna att livet har fler möjligheter.

Det finns ett stort värde för familjen att hitta en annan relation till sin ekonomi, men den är kanske inte främst ekonomisk.

55+ och singel

Långsiktigt sparande/Förmögenhetsbyggande: Mycket liten tjänstepension och inga stora avsättningar, inget eget sparande eller tillgångar.

Kortsiktigt sparande: Pengarna går åt varje månad.

I det här läget skulle jag sätta riktigt högt sparfokus. Dels för att spara ihop pengar till framtiden, dels för att hitta ett sätt att leva där jag lär mig leva bra på mindre summa pengar varje månad.

I det här läget gör varje krona skillnad inför pensionen då inkomsten sannolikt blir lägre än idag.

Personen börjar också komma upp i den åldern då sjukdom eller arbetslöshet kan slå relativt hårt och göra att man lämnar arbetsmarknaden helt.

Jag skulle satsa på att spara 30%. Varje krona kommer göra skillnad i en nära framtid!

Att spara smart – Bli vän med ränta-på-ränta effekten

Vi har i det här inlägget försökte göra skillnad på pengar som vi sparar i någon form av ”låst” sparande från det buffertsparande som vi kan skaka fram på någon dag eller två.

Exempel på långsiktigt låst sparande hittar vi exempelvis i de pengar som är låsta i våra bostäder.

Det här är ett ganska traditionellt synsätt, men i praktiken så gör vi inte så hård skillnad på pengarna i vår ekonomi.

Den som kommit en bit in sitt förmögenhetsbyggande har i praktiken ofta tre typer av sparande:

1. Bundet sparande.
2. Långsiktigt sparande i aktier och fonder.
3. Buffertsparande och kortsiktigt sparande.

Det nog relativt vanligt att se punkt 2. som en liknande typ av investering som punkt 1.

Tanken är att mentalt förstärka synen av långsiktighet i sitt aktiesparande och säkerställa att det långsiktiga sparandet inte får fötter och går till vardagskonsumtion.

Det synsättet har sina poänger, men är långt ifrån optimalt.

Vi använder vårt långsiktiga förmögenhetsbyggande som buffert.

Vi har alltså slagit ihop punkt 2. och 3. till en ”klump” med pengar.

Vår privatekonomi har därför två två typer av kapital:

• Bundet kapital – Pensionssparande och fastigheter.
• Fritt kapital – Aktier, fonder och sparkonto.

Det fria kapitalet används då som buffert om det krävs.

Titta gärna på mina kommentarer till Pappa Betalars genomgång av sin familjs ekonomi så blir det här med synen på buffertspar och aktie/fondinvesteringar tydligare.

Eller så läser du inlägget om hur du verkligen drar nytta av ränta-på-ränta effekten genom att investera och spara klokt:

Slutsats – Hur mycket ska man spara per månad?

Du kan aldrig spara för mycket pengar, även om någon försöker övertyga dig om det med hänvisningar om att du kan dö i morgon.

Vår erfarenhet pekar också på att det går att spara mycket mer än vad många av oss tror.

Så ur vårt perspektiv så vill vi uppmuntra alla att spara betydligt mer än de standardmässiga 10 procenten.

Men ett inlägg som det här måste nog sikta in sig på ”goda allmänna råd”.

Det är åtminstone så jag skrivit inlägget och det så jag hoppas att ni läser det!

Vanliga frågor

Hur mycket av lönen ska man spara?

Många sparekonomer rekommenderar att du sparar 10% av lönen per månad. Det är inget dåligt råd, men den ekonomiska situationen varierar kraftigt, under perioder, för de flesta beroende på exempelvis husköp och föräldraledighet. Vi föreslår därför att du sparar mer än 10%, gärna 25%, när du har möjlighet att spara. Då skaffar du dig snabbt möjligheter i din privatekonomi.

Hur många månadslöner ska man ha sparat?

Du bör kunna klara att du inte får lån under någon eller några månader. Den situationen kan lätt uppstå i samband med sjukdom eller arbetslöshet. Nästa steg är att ha tillräckligt med pengar för att kunna ställa om livet genom att sälja hus, bil och flytta någon annanstans. Då är sex månadslöner ett riktmärke.