Hur mycket ska man spara varje månad? – Långsiktigt, semester, ….

Standardsvaret på frågan om hur mycket vi ska spara varje månade är att vi ska spara 10% av lönen.

Här på bloggen Tid och Pengar tycker vi det är ett väldigt konstigt svar.

För om spara är viktigt och bra, varför ska vi då bara spara 10% av vår lön?

Borde inte 20% vara bättre?

Svaret på den frågan är faktiskt “jo, ju mer vi sparar ju bättre är det”. Men det finns också en hel del annat att beakta.

I det här inlägget ska vi diskutera kring frågeställningen om hur mycket pengar vi ska spara varje månad utifrån flera olika perspektiv.

  • Sparande som en del i att hantera livets risker och vanliga problem.
  • Sparande utifrån var vi är i livet och vart vi vill med våra liv.
  • Hur vi använder tiden, och ränta-på-ränta effekten, på bästa vis i uppbyggnaden av vår förmögenhet.

Tanken är att ge dig möjlighet att besvara frågan om lämpligt sparande varje månad utifrån ditt perspektiv.

Idén om att spara 10% av lönen bygger på att du nyttjar ränta-på-ränta effekten för att öka kapitalet. Men de flesta vill ha resultat tidigare av sitt sparande.
De flesta av oss vill har resultat av vårt sparande relativt fort.

I vår familj – som består av två vuxna och fyra barn – har vi ställt om livet och sparat ihop tillräckligt med pengar för att kunna sluta jobba, vilket vi gjorde under ett par år.

Men vi är faktiskt åter i ekorrhjulet igen!

Våra förändringar och bitvis mycket fokuserade sparande har gett oss perspektiv på sparandet och de situationer livet bjuder på, vilket är grunden till våra tankar här.

Är det viktigt att spara?

Det är väldigt viktigt att aktivt spara och hela tiden förhålla sig till sin sin privatekonomi på ett smart sätt.

Vi strävar efter att ha vår privatekonomi som en viktig och grundläggande del för att säkerställa vår förmåga att leva livet.

Det finns två delar som är viktiga när vi pratar om att spara pengar.

  1. Vi vill bygga kapital, skapa en egen liten förmögenhet. Vi är under den här punkten ute efter pengarna som så.
  2. Dels vill vi skapa en månadsekonomi där vi lever i en form av “överflöd”. Vi vill säkerställa att det blir pengar över varje månad.

Punkt 2. är för de flesta en förutsättning för punkt 1, vi måste spara månadsvis för att kunna bygga kapital.

Men det finns mer djupgående tankar bakom uppdelningen. Läs vidare så förstår du vad vi menar.

Varför behöver vi eget kapital?

Eget kapital gör dig motståndskraftigare vid kriser i samhället eller privatlivet och friare att fatta egna beslut i alla sammanhang.

Med egna pengar på banken så klarar du motgångar som uppsägningar, skilsmässor och dödsfall mycket enklare.

Med egna pengar så behöver du inte oroa dig så mycket samtidigt som du får mycket lättare att agera, exempelvis om du vill flytta till en annan stad, köpa hus eller starta eget företag.

Det här är den helt uppenbara positiva aspekten i förmögenhetsbyggande.

Men som vi var inne på så finns det fler sidor.

Vikten av att skapa ett liv där vi lever i ett överflöd

Dagens konsumtionssamhälle vill att du “maxar allt” för att kunna ta del av allt som erbjuds.

Att spela med i det ger lätt en känsla av att befinna sig i ekorrhjulet. Där är det brist på allt!

Om du ändrar synsättet lite, så att du skapar ett liv där du har ekonomiskt överskott varje månad, och gärna säkerställer att du samtidigt har lite tid över, så kommer du snabbt känna att du lever i ett överskott.

Det är enormt belönande, för när vi lever i ett överflöd så är inte livet så jobbigt. Men det är ett liv fullt av möjligheter.

Vikten av en egen ekonomisk plattform och ett liv i överflöd är enligt oss de två viktigaste punkterna över huvud taget när vi pratar sparande och privatekonomi.

Det traditionella rådet att spara 10% uppfyller till viss del båda punkterna ovan, men det är ingen snabb väg dit.

Det gör att det tar lång tid att bygga upp kapital och 10% i överskott ger inte heller så stort utrymme varje månad.

Att planera sitt liv så att det finns ett ekonomiskt utrymme på 20-30% på månadsbasis ger en helt annan effekt, både vad gäller sparande och känsla av överflöd.

Lästips: Gör en budget med 50/30/20 metoden – Ett effektivt sätt att arbeta in sparande in din månadsbudget.

Vad har du för annat sparande?

Som vi var inne på så måste vi sätta vårt sparande i ett sammanhang.

Kanske har du redan en rätt stor förmögenhet och inte behöver spara så mycket? Kanske är du 55+ och har haft en bostad som ökat kraftigt i värde?

Eller så är du mitt i livet med VAB, karriär och nyköpt hus. Då kanske du sparar tillräckligt genom att amortera på ditt bolån!

Ja, för de allra flesta så är amorteringen på ett bolån en form av sparande. Det gäller inte avbetalning på andra typer av lån, så som billån, men bostäder är relativt värdebeständiga och amorteringen är därför en form av sparande.

Titta gärna på videon här nedanför, den beskriver kanske ett extremfall, men ger en god förståelse för hur amorteringen fungerar som sparande.

Pengar i fastigheter är inte alltid lätt att frigöra snabbt, exempelvis vid arbetslöshet, men bidrar definitivt till långsiktigt förmögenhetsbyggande.

Andra exempel på långsiktigt sparande – långsiktigt som att det inte är lätt åtkomligt – som kan vara värt att reflektera över är:

  1. Avsättningar till tjänstepension.
  2. Uppbyggnad av ett företag.
  3. Bygga eller renovera hus.
  4. (Barnsparande).

Det finns normalt sett också ett mer kortsiktigt sparande i vår privatekonomi.

Det är sparande som ofta är väldigt lätt att frigöra och som ofta kallas “kortsiktigt sparande”.

Hit hör:

  1. Buffertspar.
  2. Sparande till ny bil.
  3. Semestersparande

Barnspar består också oftast utav pengar som är lätta att frigöra, men själva sparandet är ofta långsiktigt, därför förde jag upp det tidigare.

Det kortsiktiga sparandet, även om det är tänkt till semester eller ny bil, är en del av din trygghetsbuffert då du lätt kan prioritera om pengarna om något oväntat skulle hända.

Lästips: Så här sätter du, och når, dina sparmål på bästa sätt! – För dig som vill spara till exempelvis hus eller ekonomiskt oberoende.

Hur mycket ska man spara varje månad?

Amorterar du rejält på huset, har ett jobb som gör stora avsättningar till din tjänstepension och dessutom har en ganska stor buffert på sparkontot så räcker sannolikt de klassiska 10% i ytterligare sparande.

Spara gärna mer, men det är svårt att motivera ett större sparande utifrån den faktiska situationen.

Har du inget av ovanstående på plats så är det av högsta vikt att komma igång med sparande, både för kortsiktiga behov och långsiktigt förmögenhetsbyggande.

Jag skulle rekommendera att du sparar mer än 10% av lönen i detta fall.

Det första steget är att bygga någon form av buffert.

Procent eller kronor och ören

De flesta av oss har en livsstil – och därmed våra utgifter – som är kopplad till vår inkomst. I de flesta fall är det då relevant att relatera allt sparande till inkomsten.

Spara 10% av lönen är ett exempel på det.

När vi relaterar sparandet till inkomst, eller kanske hellre utgifter, så fångar vi behovet av att kunna försörja oss själva, utifrån våra besparingar, givet det liv vi lever idag.

Om du har utgifter på 100 000 varje månad, och har 200 000 kronor sparade så sitter du i samma läge som den som har 10 000 kronor i utgifter med 20 000 kronor sparade.

Det finns alltså två aspekter på sparande när vi pratar privatekonomi.

  • Vi sparar för att hantera saker i livet: Fokus blir då sparande relativt våra utgifter.
  • Vi sparar för för att kunna köpa hus, företag eller bil: Absoluta beloppet (kronor och ören) blir centralt.

När jag och min sambo räknade på hur mycket pengar vi behövde ha sparade för att kunna säga upp våra försäkringar och leva på eget kapital om oturen är framme så hamnade vi kring att vi behöver kapital så att vi klarar oss något år på sparade medel.

Rådet om att spara tio procent är klent innan du byggt upp en viss buffer i din ekonomi.

Återigen, jag rekommenderar dig som inte klarar av en utebliven lön eller två att försöka spara 30% – 40% av lönen tills du når dit.

För den som sparar för att köpa något, exempelvis en bil eller ett hus, så är den absoluta summan vi behöver, i kronor och ören, mer intressant.

Då är det lite upp till dig hur fort du vill spara ihop till det du önskar, men vi kan tipsa om att det ofta går att spara mer än du tror.

Vi har exempelvis sparat 50% av vår lön under långa perioder.

Lästips: Att spara så mycket pengar som möjligt – Våra tips för dig som vill fokusera och spara en stor del av din lön.

Vår syn – Hur mycket pengar bör man spara varje månad

Vi bryter resonemanget ovan mot några typiska personer och skeden i våra liv här nedanför, så får du en känsla för hur vi omsätter resonemangen mer konkret.

Den som är ung kan nyttja ränta-på-ränta effekten under relativt lång tid för att bygga sin förmögenhet.

Baksidan är man ofta vill komma igång med livet ganska snart så bil, lägenhet och bröllop lär inte betalas av ränta-på-ränta effekten.

Det gör att vi rekommenderar stort eget sparande för den här gruppen människor.

När livet stabiliserats lite, barnen är på plats och villan köpt, så får man lättre att använda tiden till sin fördel. Men då …

Låt oss titta på hur vi tänker för tre typiska situationer i livet.

Hur mycket ska man spara varje månad? Du ska spara lågsiktigt och säkerställa buffertspar.
Storleken på ditt buffertspar bestäms av dina månadsutgifter.

Ung – Första jobbet efter skolan

Långsiktigt sparande/Förmögenhetsbyggande: Inga avsättningar till tjänstepension, ingen amortering på boendet, inget barnspar.

Kortsiktigt sparande/Buffert: Ingen buffert, men relativt små kostnader.

Det här är en person som relativt enkelt klarar sig på månadslönen, även om det skulle hända något, då månadskostnaderna är relativt låga. Behovet av buffert är därför inte så stora.

Mitt råd till den här personen är att börja bygga en privatekonomi som är en tillgång för framtiden.

Det öppnar sig väldigt många möjligheter längre fram i livet om du redan nu kan börja bygga en egen ekonomisk grund.

Vi tycker du ska spara minst 20% av lönen!

Lite senare – Barn och familj

Långsiktigt sparande/Förmögenhetsbyggande: Arbetsgivaren gör avsättningar till tjänstepension, ni amortera rejält på lånet varje månad och barnsparar hela barnbidraget.

Kortsiktigt sparande: Pengarna går åt varje månad och det finns ingen egentlig buffert i ekonomin.

Den här familjen är i ett läge där det sannolikt inte behövs sparas mer än 10%, men man bör snarast försöka jobba upp en relevant buffert.

Buffertspar behöver inte vara pengar som står på ett bankkonto utan ränta, utan kan vara placerat i aktier eller fonder, men det är pengar som är lättare att komma åt än pengarna i huset.

Vi tycker att man behöver göra ett race för att bygga en buffert, men att det långsiktiga sparandet – givet övriga omständigheter – inte behöver vara så mycket större än 10%.

Man har mycket som talar för sig ekonomiskt och tidpunkten är inte optimal om man vill spara extremt mycket pengar.

Det blir lätt väldigt jobbigt.

Det kommer bättre möjligheter lite senare till det i så fall!

Men som vi var inne på tidigare:

Kan familjen hitta ett sätt att leva livet utan att pengarna går åt varje månad så kommer de ta sig ur ekorrhjulet och känna att livet har fler möjligheter.

Det finns ett stort värde för familjen att hitta en annan relation till sin ekonomi, men den är kanske inte främst ekonomisk.

55+ och singel

Långsiktigt sparande/Förmögenhetsbyggande: Mycket liten tjänstepension och inga stora avsättningar, inget eget sparande eller tillgångar.

Kortsiktigt sparande: Pengarna går åt varje månad.

I det här läget skulle jag sätta riktigt högt sparfokus. Dels för att spara ihop pengar till framtiden, dels för att hitta ett sätt att leva där jag lär mig leva bra på mindre summa pengar varje månad.

I det här läget gör varje krona skillnad inför pensionen då inkomsten sannolikt blir lägre än idag.

Personen börjar också komma upp i den åldern då sjukdom eller arbetslöshet kan slå relativt hårt och göra att man lämnar arbetsmarknaden helt.

Jag skulle satsa på att spara 30%. Varje krona kommer göra skillnad i en nära framtid!

Lästips: Gör en hushållsbudget med hjälp av konsumentverkets app – Här får du hjälp att göra en bra hushållsbudget.

Att spara smart – Bli vän med ränta-på-ränta effekten

Vi har i det här inlägget försökte göra skillnad på pengar som vi sparar i någon form av “låst” sparande från det buffertsparande som vi kan skaka fram på någon dag eller två.

Exempel på långsiktigt låst sparande hittar vi exempelvis i de pengar som är låsta i våra bostäder.

Det här är ett ganska traditionellt synsätt, men i praktiken så gör vi inte så hård skillnad på pengarna i vår ekonomi.

Den som kommit en bit in sitt förmögenhetsbyggande har i praktiken ofta tre typer av sparande:

  1. Bundet sparande.
  2. Långsiktigt sparande i aktier och fonder.
  3. Buffertsparande och kortsiktigt sparande.

Det nog relativt vanligt att se punkt 2. som en liknande typ av investering som punkt 1.

Tanken är att mentalt förstärka synen av långsiktighet i sitt aktiesparande och säkerställa att det långsiktiga sparandet inte får fötter och går till vardagskonsumtion.

Det synsättet har sina poänger, men är långt ifrån optimalt.

Vi använder vårt långsiktiga förmögenhetsbyggande som buffert.

Vi har alltså slagit ihop punkt 2. och 3. till en “klump” med pengar.

Vår privatekonomi har därför två två typer av kapital:

  • Bundet kapital – Pensionssparande och fastigheter.
  • Fritt kapital – Aktier, fonder och sparkonto.

Det fria kapitalet används då som buffert om det krävs.

Titta gärna på mina kommentarer till Pappa Betalars genomgång av sin familjs ekonomi så blir det här med synen på buffertspar och aktie/fondinvesteringar tydligare.

Eller så läser du inlägget om hur du verkligen drar nytta av ränta-på-ränta effekten genom att investera och spara klokt:

Lästips: Dra maximal nytta av ränta-på-ränta effekten i ditt sparande. Så här håller vi samman vår ekonomi så att vi får avkastning även på buffertspar.

Slutsats – Så här mycket bör du spara varje månad

Du kan aldrig spara för mycket pengar, även om någon försöker övertyga dig om det med hänvisningar om att du kan dö i morgon.

Vår erfarenhet pekar också på att det går att spara mycket mer än vad många av oss tror.

Så ur vårt perspektiv så vill vi uppmuntra alla att spara betydligt mer än de standardmässiga 10 procenten.

Men ett inlägg som det här måste nog sikta in sig på “goda allmänna råd”.

Det är åtminstone så jag skrivit inlägget och det så jag hoppas att ni läser det!

Onkel Tom, eller Anders Gustafsson som jag egentligen heter, driver den här bloggen. Här pratar vi om vår tid och våra pengar. I stora drag kan vi säga att vi pratar om hur vi styr våra liv för att leva friare och intressantare liv.

Titta bland kategorierna i menyn här ovanför så ser du vad vi pratar om i detalj.

Läs gärna min fria e-bok som jag skrivit för dig som vill leva ekonomiskt fri för en kortare eller längre period.

Jag har nyss fyllt 50 och har fyra barn och sambo. Vi bor i Sundbyberg sedan 2019. Innan dess drev vi en liten gård i Småland under ett par år. På den tiden var vi aktiva inom FIRE-rörelsen och predikade för ekonomiskt oberoende och tidig pension. Nu är vi åter i ekorrhjulet :)

Det här med att hoppa ur ekorrhjul och säga nej till tråkiga vardagar har intresserat mig sedan 2013. Det som nog gör den här bloggen lite unik är att jag närmat mig frågeställningen på så många vis. Inte minst har jag försökt förstå och påverka min roll i det hela.

Utbildningsmässigt är jag civilingenjör. Jag har på det varit doktorand, men fullföljde aldrig den banan. På senare tid så har jag även läst psykologi på universitetsnivå.

Du hittar min email-address på den lilla mailikonen här nedanför. Där hittar du också länken till bloggens Youtube som du gärna får prenumerera på.