Fyraprocentsregeln: Då blir du ekonomiskt oberoende?! Simuleringar gjorda på svenska data!

Det här inlägget handlar om fyraprocentsregeln (4 procent regeln eller 4%-regeln) och det som följer med den. Vi ska göra beräkningar på hur fyraprocentsregeln fungerat på den svenska börsen och undersöka några uppenbara förbättringar då det gäller uttagsreglerna.

Fyraprocentsregeln – ibland också kallad Trinitystudien efter arbetet som legat till grund för regeln – är en av de centrala komponenterna i begreppet ekonomisk frihet och används för att bestämma hur mycket pengar man behöver för att bli ekonomiskt oberoende.

Den anger också hur mycket pengar vi kan ta ut från vår förmögenhet utan att beloppet sjunker ihop över tid.

Fyraprocentsregeln är en tumregel, baserad på forskning, som säger att om du kan täcka dina årliga utgifter genom att använda mindre än fyra procent av ditt kapital, vid startdatumet, så är sannolikheten mycket hög för att du ska kunna leva på din förmögenhet i minst 30 år. Du kan fortsätta ta ut ditt önskade belopp, justerat för inflation, oberoende av goda eller dåliga tider på börsen.

När blir du ekonomiskt oberoende - Räkna med hjälp av fyraprocentsregeln

När blir du ekonomiskt oberoende - Räkna med hjälp av fyraprocentsregeln

Här är vår frihetskalkylator där du kan räkna ut hur mycket pengar du behöver och hur lång tid det tar för dig att bli ekonomiskt oberoende.

Dina startvärden

Kr
Kr
Kr

Förutsättningarna för beräkningarna

5%
0%20%

Fyraprocentsregeln ger en referens för vad som är ett rimligt värde här men många räknar med en något högre avkastning under själva uppbyggnadsfasen, innan du blir ekonomiskt oberoende, eftersom man är något mer riskvillig då och har en relativt stor del av sitt kapital i aktier.

Rekommenderat värde är 4-6 %.

4%
0%20%

Uttagskvoten är den vi får av fyraprocentsregeln och värdet här bör inte avvika så mycket från den referensen om du ska utgå från de undersökningar som är gjorda kring uttagskvot

Rekommenderat värde är 3-4,5 %.

%

Vi har räknat med att du betalar schablonskatten med egna pengar fram tills att du börjar leva av kapitalet. Därefter räknar vi med att även schablonskatten ska betalas av din förmögenhet. Om du redan inkluderat skattekostnaderna i din månadsbudget så kan du sätta värdet här till 0.

Resultat

år.
Sending

Ladda ner min e-boken – där kan du läsa betydligt mer!

Om du i någon form är intresserad av att leva friare och omvandla en del av dina pengar till fri tid, genom att gå i tidig pension eller gå ner i arbetstid, så rekommenderar jag min e-bok Lev Rikt. Där kan du läsa mer om fyraprocentsregeln och om olika sätt att räkna på hur mycket pengar som behövs för att du ska kunna leva på ditt kapital. Du kan ladda ned den direkt och börja läsa om någon minut.

Om du registrerar dig för mitt nyhetsbrev får du den utan kostnad.

Fyraprocentsregeln – Svaret på frågan om hur mycket pengar som behövs för att bli ekonomiskt fri

Om regeln används för att besvara frågan “hur mycket pengar behövs för att bli ekonomiskt oberoende” så är svaret:

Du är ekonomiskt oberoende när du sparat samman minst 25 gånger ditt årsbehov av pengar, eller 300 (25×12) gånger ditt månadsbehov.

Fyraprocentsregeln gör det också möjligt att räkna ut hur lång tid det kommer ta för dig att bli ekonomiskt oberoende baserat på din sparkvot.

Se exempelvis grafen (som är tagen från e-boken jag tipsade om inledningsvis) som visar tiden det tar att bli ekonomiskt fri:

En graf som beskriver hur många år du måste spara, givet en viss sparkvot, för att bli ekonomiskt fri enligt fyraprocentsregeln.

Sparkvot = inkomst/sparande.

Givet sparkvoten, tillsammans med antagandet om avkastning på din portfölj – där fyraprocentsregeln säger att just fyra procent är en rimlig nivå – kan vi snabbt ta reda på hur snabbt vi kan bli ekonomiskt oberoende.

Titta gärna på videon här nedanför där du får lära dig lite mer om hur fyraprocentsregeln används i olika sammanhang för att räkna ut på ekonomiskt oberoende.

Du kan läsa mer om hur du beräknar din sparkvot i det här inlägget.

Not: Det är faktiskt så att det går att räkna på sitt ekonomiska oberoende i procent och i relativa siffror. Det kan kännas avigt – du hittar mer info i min e-bok – men vill man jobba med faktiska siffror så rekommenderar jag Hernhags sparkalkylator.

Tips: Stefan Thelenius utmärkta sparkalkylator har numera stöd för fyraprocentsregeln så att du direkt kan se hur mycket ditt sparande ger dig i pension vid ett givet datum.

En sparkalkylator som visar ditt uttag enligt fyraprocentsregeln.
I den nya sparkalkylatorn kan du direkt se hur stort ditt månadsuttag blir enligt fyraprocentsregeln.

Fyraprocentsregeln bygger på historiska data

Vi som vill bli fria tittar framåt medan fyraprocentsregeln baseras på historiska amerikanska data. Historien bestämmer inte framtiden, men genom att jobba med historiska siffror kan vi förhoppningsvis lära oss mycket även om framtiden.

Historien ger en god förståelses för de mekanismer som finns i marknaden och din portfölj, som avgör om dina pengar räcker länge eller inte.

Olika typer av portföljsammansättningar (aktier/statsobligationer: 100/0, 75/25, 50/50, 25/75, 0/100) har presterat olika bra under olika tidsintervall. Det är endast en fördelning (50/50) som alltid lyckats få sin portfölj att räcka 30-år oberoende av hur ekonomin utvecklats.

100% aktier har en relativt god sannolikhet att klara sig hela vägen i 30 år, samtidigt som den typen av portfölj har större sannolikhet att utvecklas så bra att förmögenheten ökar, i vissa scenarion.

Vi kommer studera data väldigt mycket i detalj senare i detta inlägg. Det kommer ge er en ökad känsla för vad det är som gör att en portfölj krymper eller växer över tid när vi lever på kapitalet.

Fyraprocentsregeln handlar om avkastning inte utdelning

En kort kommentar innan vi fortsätter. Vi pratar i det här inlägget om vilken avkastning vi kan anta att en portfölj kan ge över tid. Men vi pratar inte om att avkastningen bör komma i en speciell form, exempelvis genom utdelning.

Det är vanligt att försöka uppnå fyra procents avkastning genom att välja en portfölj med aktier som ger en utdelning – direktavkastning – på fyra procent. Genom att leva på utdelningsaktier så är tanken att man ska uppnå en rad fördelar, bland annat ska man vara mer oberoende för börsens svängningar.

Det är tveksamt om man kan tänka så.

4%-regeln bygger på studier av stora och breda aktieindex. Där ingår en hel del aktier som ger utdelning.

Så i någon mening är redan utdelningsaspekten redan medräknad här och det finns inget som tyder på att en utdelningsportfölj presterar så mycket bättre än en index över så långa tidsintervall som vi studerar här.

Att spela för att vinna eller spela för att inte förlora – Portföljsammansättning

Fyraprocentsregeln kommer från en studie som kallas Trinitystudien. Den analyserar förmögenhetsutvecklingen på den amerikanska marknaden under en lång tidsperiod – cirka hundra år – för portföljer sammansatta på olika vis.

Det är andelen säkra räntepapper – amerikanska statsobligationer – och andelen aktier – i form av indexfonder (S&P 500) – man varierat i portföljen.

Där kan vi se att den säkraste portföljen – på kort sikt – innehåller en hög andel statsobligationer.

Någonstans kring 30 år sker dock ett skifte. Då blir sannolikheten att pengarna ska räcka högre om man enbart haft aktier i portföljen.

Det finns alltså ett val att göra!

Antingen placerar vi våra pengar defensivt, på ett sådant sätt att vi inte snabbt blir “utnockade” av en kraftig börsnedgång, eller så placerar vi pengarna offensivt för att säkerställa att vår förmögenhet utvecklas vidare under tiden vi lever på vår förmögenhet.

Den defensiva metoden – med 50% av kapitalet i obligationer – gör alltså att kapitalet sannolikt krymper under tiden vi lever på vårt kapital. Men inte så snabbt att det blir något problem på kortare tidsperioder än 30 år.

Se gärna videon här nedanför så får du mer information och det blir kanske tydligare. Eller så fortsätter du läsa och studerar hur 4%-regeln skulle fungerat på svenska data.

Mer detaljer om fyraprocentsregeln

Vi stannar bakgrundsbeskrivningen där och säger att du hittar mer om fyraprocentsregeln i e-boken jag skrivit.

E-boken är skriven helt utifrån svenska förutsättningar

Skatteeffektivitet, bidrag och svenska pensionssystemet är bara några exempel på faktorer som vi måste väga in i vår kalkyl om vi vill leva på vårt kapital.

Om du registrerar dig för mitt nyhetsbrev får du e-boken Lev Rikt utan kostnad.

Resten av inlägget kommer handla om fyraprocentsregeln ur ett svenskt perspektiv och vi kommer studera svenska data och se om fyraprocentsregeln även gäller i ett svenskt sammanhang.

Utifrån det vi ser i den svenska statistiken ska vi sedan generalisera och på så vis lära oss mer om vad det innebär att leva på sitt kapital.

4 procentregeln applicerad på svenska data

Jag har studerat hur fyraprocentsregeln skulle fungerat om vi köpt en fond som följt OMX30 indexet – ett exempel på en sådan fond är Avanza Zero – 1 november år 2 000.

För att få rättvisande data så har jag använt Six Return Index, där utdelningarna från bolagen ingår och återinvesteras, som grund för analysen (källa: Fondbolagens förening).

Jag har dragit pengar varje månad och justera uttaget årsvis baserat på den inflationsstatistik som finns för perioden.

Ingångsdata för simuleringen

Så här har jag kommit fram till de parametrar jag använt:

Behov av inkomst år 2000: 16 640 kr/mån.

Justerat med avseende på inflation blir det ett behov av inkomst idag 2017 på: 20 000 kr/mån.

Om vi ska börja vår simulering med fyra procents uttag från kapitalet så ger det att förmögenheten 2000 skulle vara: 4 975 360 kr.

Här är resultatet över tid när vi börjar vår resa med 4 975 360 kronor investerade i Avanza Zero och tar ut det belopp vi behöver månadsvis:

Portföljpåverkan när börsen går upp och ned för den som är ekonomiskt oberoende
Förmögenhetens variation över tid då vi startat med ett uttag på fyra procent av förmögenheten.

Som ni ser så var det svettigt hösten 2002 då värdet av portföljen sjönk och uttagen ur portföljen utgjorde en stor del av förmögenheten varje månad.

För att tydliggöra detta har jag tagit bilden ovan och kompletterat den med uttagskvoten, alltså hur stor andel av kapitalet som behövdes tas ut för att säkra ett uttag på cirka 17 000 kronor per månad.

Fyraprocentsregeln är skattad i underkant om man investerat i Sverige.
Samma bild som tidigare men nu är uttagskvoten tillagd (plottad i rött). Notera att det under princip hela perioden varit en uttagskvot över fyra procent.

Som framgår i bilden så skulle en person som börjat 2000 med nästan 5 000 000 på kontot kunnat levt ganska bra och fortfarande vara i ett förhållandevis gott läge 16 år senare.

Uttagskvoten är ungefär 5% idag mot startvärdet 4%, så sakta håller kapitalet på att försvinna.

Det är också mindre pengar på kontot nu jämfört med när uttagen började 2000. Men det är långt ifrån någon katastrof!

Tidsspannet är inte valt av en slump. Att sluta jobba och besluta sig för att leva på aktieportföljen 1 november 2000 var nämligen usel timing. Den visar på en av de största riskerna som finns med hela fyraprocents-upplägget, nämligen att man hamnar med en hög uttagskvot tidigt.

Om vi tar samma förmögenhetssiffror och börjar 1 januari 2003 – bara dryga 2 år senare – så får vi följande graf:

Fyraprocentsregeln hade varit allt för konservativ under denna period
Otroligt mycket bättre resultat trots samma uttag per månad och samma index som ovan.

I exemplet ovan med startdatum 2003 så är numera uttagskvoten 1%!

Fyraprocentsregeln bygger inte på smarta beslut

Med insikterna vi skaffat oss ovan finns det massor av idéer om hur vi kan minska risken när vi lever på vårt kapital.

Det kan vara via olika förvaltningsupplägg eller skapandet av penningpåsar/buffertbelopp med viss andel likvider för att täcka uttag på kort sikt, för att nämna några exempel.

Jag har studerat en metod som är lätt att simulera genom enkel modifiering av tidigare simuleringar, nämligen att variera uttagskvoten så att den inte tillåts variera så kraftigt. Detta kräver dock att det faktiska uttaget också måste anpassas.

Jag valde att begränsa uttagen så att uttagskvoten aldrig blev högre än 6%. Om den blev högre än så anpassade jag månadsuttaget till just 6% på årsbasis.

Mot slutet skiljer det mer än 1 MSEK mellan de två graferna. Den röda grafen ger en uttagskvot om 4% i år.
Mot slutet skiljer det mer än 1 MSEK mellan de två graferna. Den röda grafen där jag begränsat uttagen ger en uttagskvot om 4% i år, vilket innebär att personen är i samma läge oktober 2016 som år 2000.
Blåa linjen representerar uttag motsvarande 20 000 kr/mån i dagens penningvärde. Röd linje är max 6% uttagskvot.
Blåa linjen representerar uttag motsvarande 20 000 kr/mån i dagens penningvärde. Röd linjen visar vilka uttag som kan göras månadsvis om uttaget begränsas till max 6% uttagskvot.

En flexibilitet vad gäller uttagen gynnar alltså kalkylen och gör det möjligt att leva som ekonomiskt oberoende på ett lägre belopp.

Med relativ rättfram uttagsbegränsning så är alltså den som levt på förmögenheten i 16 år tillbaka på ruta ett med en uttagskvot om 4% i år. Naturligtvis har det kommit på bekostnad av uttagen. Under sent 2002 och 2003 fick uttagen sänkas rejält under behoven. Detsamma gäller en period kring 2008. Antingen var det extrem sparsamhet eller extrajobb som gällde då, för att få ihop ekonomin.

Slutsats – Det är tre delar som är av betydelse i fyraprocentsregeln

1) Uttagskvoten, de fyra procenten, om vi ska tro på Trinitystudien och dess slutsatser, kanske inte är så självklara. Kanske ska vi jobba med tre eller fem procent i vår kalkyl och i vårt liv som fri? Analysen ovan visar att fyra procent fungerade i ett ogynnsamt scenario och att det varit alldeles för defensivt i ett mer gynnsamt scenario.

2) Hur statiskt behöver vårt uttagsmönster vara? Kan vi vara mer flexibla i våra uttag så påverkar det sannolikheten för att våra pengar ska räcka. Det följer av enkel logik och blir väldigt tydligt i analysen ovan.

3) Förvaltningsupplägget av förmögenheten. Med det menar jag sättet vi väljer att förvalta pengarna på. Olika metoder kan minska svängningarna på vår förmögenhet i dåliga tider eller öka snittavkastningen över lång tid.

I exemplet ovan har vi använt en portfölj där hela innehavet bestod av aktier. I Trinitystudien, som ligger till grund för 4%-regeln, så har man jobbat med olika fördelningar mellan aktier och obligationer.

Allt hänger naturligtvis samman i någon mening. En mer flexibel uttagssida möjliggör mer aggressiv aktieförvaltning, som sannolikt gör att vi kan räkna med högre genomsnittlig avkastning.

Nedan ska vi diskutera dessa tre punkter mer i detalj, men först ska vi reflektera över våra datakällor.

Tidig pensionering – ekonomiskt oberoende

När jag läser det som skrivits – och det är rätt mycket i ämnet – så finns det ett problem med nästan allt som finns att läsa. Materialet är primärt skrivet för amerikanska pensionärer.

De är en helt annan målgrupp än svenskar som söker frihet. Så 94% chans att förmögenheten överlever 30 år måste tolkas olika i ett sammanhang här jämfört mot i USA.

I USA innebär siffrorna 6% risk för att man inte får sjukvård som gammal.

Vissa yngre skribenter som analyserar fyraprocentsregeln, som är villiga att förändra sin livsstil efter förutsättningarna som gäller över tid, och som också kan tänka sig att jobba under perioder har därför pekat på att vi i Europa snarare skulle räkna på 5-7% uttagskvot när vi fattar beslutet om att göra oss fria.

Personligen tycker jag den analysen är relevant – och statistiken vi tittat på stödjer det – men det finns också saker som talar mot en allt för hög uttagskvot i sin kalkyl. Se min e-bok för mer information!

Högre eller lägre än fyra procent?

I början på 1990-talet började fyraprocentsregeln att etableras som sanning i USA. De första simuleringarna byggde på ganska konservativa amerikanska portföljer, med en hög andel räntebärande papper (50/50).

Ganska snart så visade forskare att de som investerat allt i aktier, med en viss del småbolag i portföljen, hade kunnat använt sig av något mer än 5% i uttagskvot. Det med samma risknivåer som de ursprungliga studierna använt.

Med ett klokt förvaltningsupplägg så bör man alltså kunna skapa en femprocentsregel i stället för en fyraprocentsregel.

Men det finns också en rad invändningar mot fyraprocentsregeln och de antaganden som den vilar på. De pekar på att vi borde räkna på betydligt lägre uttagsnivåer.

Bland annat så bygger Trinitystudien på data från en av världens mest framgångsrika aktiemarknader under det senaste århundrade, den amerikanska.

Det här innebär att analysen troligtvis är gjord på allt för optimistisk data. Det finns data som pekar på att den amerikanska marknaden – det breda index man använder sig av i olika simuleringar – faktiskt är den marknad som gått bäst i världen under de perioder man analyserat.

Samtidigt fångar man två världskrig i simuleringarna. Och man har med perioder med hög respektive låg inflation.

Att försöka dra slutsatser uitfrån så skilda scenarion är troligtvis meningslöst. Det blir lite som att försöka ta reda på vilken klädsel som är bäst sommar som vinter.

Kanske har vi också ett annat utgångsläge nu än tidigare. På senare år har exempelvis bolagsvinsterna relativt sett blivit dyrare. Genomsnittligt P/E har ökat och det innebär i sin tur att portföljer i dag rimligen har en lägre förväntad avkastning framöver, än de hade under 1900-talet.

Exakt hur mycket kan man ta ut med start …

Fyraprocentsregeln säger att ett rimligt uttag ur portföljen är fyra procent. Det är viktigt att förstå att detta bygger på ett sannolikhetsresonemang.

Vissa analytiker anser att Trinitystudiens metodik döljer viktig information genom att vi inte kan se villa uttagskvoter som skulle fungerat 30 år framåt, vid ett visst tillfälle.

En sådan analys, för den amerikanska aktiemarknaden med en portfölj baserad 50% aktier och 50% obligationer, ser ni nedan.

Min tolkning av bilden ovan är att fyraprocents-regeln är relevant, om än något konservativ, för den som vill räkna på hur mycket pengar man behöver för att kunna leva på kapitalet. Men det är lämpligt att vara införstådd med vad som gör att den flyger eller kraschar.

Data i det här stycket kommer i huvudsak från: An International Perspective on Safe Withdrawal Rates from Retirement Savings.

Hur tar vi ut våra pengar?

Dynamik i uttagen är A och O för den som försöker leva på sin förmögenhet om den är investerad på aktiemarknaden.

Jag har skrivit en hel del i ämnet i inlägget:Hur spenderar du dina pengar och hänvisar dit.

Förvaltningsupplägget

Det finns historiskt två saker som slaktat förmögenheten över längre tid i de simuleringar som finns. Det är hög inflation och kraftiga börsnedgångar. En hög andel aktier gör portföljen mer motståndskraftig mot inflation medan en hög andel räntebärande papper gör portföljen säkrare mot svängningar på börsen, åtminstone är det teoretiskt så.

Men det finns mer man kan göra. E-boken går in på mer detaljer och avancerade förvaltningsupplägg.

Snabba frågor och svar

Vad är fyraprocentsregeln (4%-regeln)?

Det är en tumregel baserad på amerikansk forskning som säger att det är rimligt att anta att du kan ta ut fyra procent av ditt kapital för att leva på när du lever på ditt kapital.

Hur kan jag använda fyraprocentsregeln (4%-regeln)?

Fyraprocentsregelns säger att du är ekonomiskt fri när du har en aktieportfölj som är minst 300 gånger ditt månadsbehov av pengar.

Gäller fyraprocentsregeln (4%-regeln) bara på amerikanska börsen?

Regelns baseras på historiska data i USA. Andra börser har inte haft samma goda utveckling, men Sverige är en av få länder som haft en liknande utveckling som USA.

Hanterar fyraprocentsregeln (4%-regeln) inflation?

Ja, forskning visar att börsen i snitt stiger 4% + inflation. Däremot beaktas inte ökningen i ekonomiskt välstånd som är cirka 2% årligen.

Slutord – Fyraprocentsregeln

En svaghet i simuleringarna ovan är att man alltid satt förvaltningsavgiften till 0 kronor vilket jag också gjort i mina simuleringar. Även skatter och andra avgifter som följer med portföljen bryts ut och måste därför ligga som en post bland månatliga utgifter.

En annan sak att beakta är att fyraprocentsregeln tar hänsyn till inflation, men inte till ekonomisk tillväxt. Över långa tidshorisonter kan detta betyda att den ekonomiska kalkyl man har devalveras kraftigt.

Om du är vetgirig så finns min e-bok och jag om mer läsning nedanför.

Stort tack till Storugglan som hjälpt mig med inspiration och källor!

Inlägget är rejält uppdaterat 2019-07-06.

Vill du göra egna simuleringar?

Här hittar du mina simuleringar och det data jag använt för att göra beräkningarna jag redovisar i inledningen.

Allt är i form av ett Google kalkylark om du vill granska det jag gjort eller göra egna simuleringar.

Mer läsning hittar du här

Onkel Tom, eller Anders Gustafsson som jag egentligen heter, driver den här bloggen. Här pratar vi om vår tid och våra pengar. I stora drag kan vi säga att vi pratar om hur vi styr våra liv för att leva friare och intressantare liv.

Titta bland kategorierna i menyn här ovanför så ser du vad vi pratar om i detalj.

Läs gärna min fria e-bok som jag skrivit för dig som vill leva ekonomiskt fri för en kortare eller längre period.

Jag har nyss fyllt 50 och har fyra barn och sambo. Vi bor i Sundbyberg sedan 2019. Innan dess drev vi en liten gård i Småland under ett par år. På den tiden var vi aktiva inom FIRE-rörelsen och predikade för ekonomiskt oberoende och tidig pension. Nu är vi åter i ekorrhjulet :)

Det här med att hoppa ur ekorrhjul och säga nej till tråkiga vardagar har intresserat mig sedan 2013. Det som nog gör den här bloggen lite unik är att jag närmat mig frågeställningen på så många vis. Inte minst har jag försökt förstå och påverka min roll i det hela.

Utbildningsmässigt är jag civilingenjör. Jag har på det varit doktorand, men fullföljde aldrig den banan. På senare tid så har jag även läst psykologi på universitetsnivå.

Du hittar min email-address på den lilla mailikonen här nedanför. Där hittar du också länken till bloggens Youtube som du gärna får prenumerera på.