Ekonomiskt fri – Hur? | Snabbt! | Kalkyl | Tips och tricks

Senast uppdaterad

Hur blir man ekonomiskt fri eller ekonomiskt oberoende? Hur ser kalkylen ut för den som är ekonomiskt fri alternativt ekonomiskt oberoende?

Finns det olika typer av ekonomisk frihet?

Vad finns det för teorier och verktyg som gör det möjligt att påstå att du och jag kan bli, eller är, ekonomiskt fri/ekonomiskt oberoende?

Hur blir man ekonomiskt fri? Går det att bli ekonomiskt oberoende i Sverige?

Alla de frågorna, och några till, ska vi besvara i det här inlägget. Du kommer också få se vår kalkyl för vår ekonomiska frihet där vi beaktar alla möjligheter som finns i vårt svenska samhälle.

Det här är ett långt inlägg, men det kan inte förklara alla delar och aspekter på ekonomiskt oberoende. Åtminstone inte i detalj. Därför har jag skrivit en e-bok för dig (den är nedladdad av 2 000 personer så här långt) som strävar efter ekonomisk frihet. Den är gratis och du laddar ner den här.

Utöver ekonomisk frihet och oberoende så ska vi prata om de centrala begrepp som används. Exempel på det är:

  • Uttagskvot.
  • Säker uttagskvot (Safe Withdrawal Rate).
  • Sparkvot.
  • Fyraprocentsregeln.
  • FIRE-rörelsen.
  • Passiv inkomst.

Materialet är skrivet för alla och du kommer dessutom att hitta en hel del videomaterial i inlägget.

Häng med!

En handskriven skylt som säger "Ekonomiskt fri - Allt du behöver veta och lite till"
Ekonomiskt fri – eller ekonomiskt oberoende – är en dröm för många av oss. Men behöver det vara en dröm bara? Eller är det en dröm värd att sträva efter?

Innehåll

Vem är jag att prata om det här med ekonomisk frihet

Det här var från början en blogg om ekonomisk frihet. Inte i allmänhet utan om vår familjs resa mot ekonomiskt oberoende och ett liv utanför ekorrhjulet.

Det var en resa som hade någon sorts höjdpunkt i att vi slutade jobba till midsommar 2017 och flyttade oss och hela vår familj till en gård i Småland.

Jag har skrivit nästan 1 000 inlägg här på bloggen om ekonomisk frihet och ekonomiskt oberoende. Hur vi gjort för att uppnå vårt oberoende och om hur vi levt som fria.

Du ska också veta att vi lämnat Småland och den ekonomiska friheten för ekorrhjulet i storstaden.

Så det du läser här är inget allmänt skrivet av någon som läst någon annan som inte heller gjort något själv. Jag och vår familj har genomgått alla faser i jakten på ekonomisk frihet och jakten på att äga vår egna tid.

Ekonomiskt fri – Ekonomiskt oberoende :: Vad betyder det?

Att vara ekonomiskt fri betyder för de flesta att man inte behöver arbeta. De flesta använder termen ekonomiskt oberoende som en direkt synonym.

Att sträva efter ekonomiskt oberoende har blivit en rörelse och i de flesta sammanhang så samlas de som önskar sig ekonomisk frihet under begreppet FIRE (Financial Independence Retire Early), oavsett om man är engelskspråkig eller inte.

FIRE-rörelsen brukar prata om två olika typer av ekonomisk frihet:

  • Rich FIRE – Frihet med en konsumtionsnivå och livsstil som är normal eller hög.
  • Lean FIRE – Frihet som bygger på låg konsumtionsnivå och stora inslag av frivillig enkelhet.

Det svenska ordet ekonomiskt fri är i många avseenden bättre än amerikanskans FIRE. Det är begreppet Retire – att gå i pension – som ställer till en hel del förvirring. Pension innebär för många att vi i stor utsträckning lämnar samhället och går in i någon sorts dödsförberedande fas. Det är inte riktigt det tidig pension handlar om.

Fri att slippa – Fri att göra

Att bli ekonomiskt fri lockar på olika vis. Vissa vill bli fria för att kunna göra det de önskar. Andra vill bli ekonomiskt fria för att slippa ekorrhjul, taskiga arbetsförhållanden och meningslösa livssituationer.

Ekonomiskt oberoende kan också gör det möjligt att bosätta sig på platser som annars inte är möjliga att bo och försörja sig på. Vi bosatte oss i Småland men utredde också möjligheten att bo i Spanien eller Portugal.

Jag tycker det finns en skillnad mellan den Svenska och den Amerikanska FIRE-kulturen. Vår synsätt är ofta mer defensivt. Den handlar ofta om att slippa ekorrhjul, utbrändhet och arbete.

Amerikanerna bejakar ofta möjligheterna med ekonomisk frihet mer. De ser eget kapital som en bas för att leva ett aktivt och intressant liv.

Det är nog inte så konstigt, vi har trots allt väldigt olika kulturella synsätt inom just det här området.

En notering jag gjort är att många som strävar efter ekonomiskt egentligen inte strävar efter att sluta arbeta.

Vad de strävar efter då?

Jag har skrivit om olika typer av strävan efter ekonomisk frihet här.

När är man ekonomiskt oberoende?

Som vi kommer visa här nedanför så är du ekonomiskt fri och oberoende när du har sparat samman 300 gånger dina månadsutgifter, i tillgångar som ger avkastning. Den insikten vilar på den så kallade fyraprocentsregeln som vi också återkommer till.

För en familj som idag gör av med 40 000 kronor i månaden så krävs alltså 12 000 000 kronor i besparingar. Vanligtvis brukar vi då prata om aktier.

För de flesta är det en ogreppbar summa som gör att idén med ekonomisk frihet endast blir en teoretisk lek. Men om du läser vidare så kommer då få se vår kalkyl för ekonomisk frihet som byggde på ett mycket mycket lägre belopp.

Det går också att visa att det går att spara samman den summa du behöver för att bli ekonomiskt fri på mycket kortare tid än vi kanske tror.

Även det återkommer vi till längre ned.

En handskriven bild som säger "Att hitta ett enkelt sätt att spara ändrar allt". Bilden är precis innan rubriken Hur blir man ekonomiskt fri?
Att bli ekonomiskt oberoende kan vara omöjligt om du ska jobba mot allt du är och vill. Men det finns många alternativa sätt att leva som gör sparande lätt. Försök förstå och ta till dig dem.

Hur blir man ekonomiskt fri?

Det finns fyra komponenter som styr hur snabbt du kan bli ekonomiskt oberoende:

  • Inkomsterna nu.
  • Sparandet nu (sparkvot).
  • Utgiftsnivån som ekonomiskt oberoende.
  • Förmågan att förvalta kapital.

Den som verkligen vill bli ekonomiskt fri arbetar med alla fyra punkterna.

Sparande är alltid viktigt för den som vill skaffa sig eget kapital att leva av.

I Sverige når vi dessutom ganska snart en skattenivå som gör att det blir svårt att motivera mer arbete för den som redan är välavlönad.

Vi har dock en hel del bidrag och vårt allmänna pensionssystem som vi naturligtvis ska beakta när vi gör vår kalkyl för vår ekonomiska frihet.

Jag har skrivit ett speciellt inlägg om just pensionssystemet för dig som vill ta tidig pension. Läs gärna det.

Det går att göra klipp på börsen, starta företag och sälja det eller investera i fastigheter, men den vanligaste metoden för att bli ekonomiskt oberoende bygger nog trots allt på eget sparande och konventionella aktieinvesteringar.

Men det finns andra viktiga faktorer som helt styr din möjlighet att i framtiden få äga din egna tid och uppnå ekonomiskt oberoende. Här är några:

Det är två av punkterna ovan vi ska ge lite mer tid här.

Synen på risk – Rätt relation till sparandet

Min syn på risk avviker nog rejält från många andras. Det har jag förstått under åren jag bloggat. Jag tycker inte risk i sig är något dåligt. Men många vill undvika så mycket risk som det bara går.

Då är tanken på att leva på sitt eget kapital nog rätt skrämmande. Vi i vår familj lever inte bara på vårt kapital (eller har levt kanske är mer korrekt), vi använder vårt kapital som en del i att minska våra försäkringskostnader.

Om man inte är villig att leva med en högre andel risk i sitt liv så är sannolikt idén om ekonomisk frihet utan lönearbete inte något för dig. Du kan ju fortfarande ha stort värde av att ha en egen ekonomisk bas, så spara på.

Här kan du läsa mer om riskerna när du lever på ditt kapital.

En annan viktig del är att du, eller ni om ni är en familj, kan förstå att sparande inte bara handlar om att avstå. De mest framgångsrika spararna ställer om livet så att de minskar sitt behov av pengar och inköp utan att livskvalitén påverkas. Det handlar lika mycket om resan som om målet.

Att välja bort barn för att påskynda processen anser exempelvis vi vara fel.

Här kan du läsa om tre mentala hinder som stoppar dig från att bli ekonomiskt oberoende.

Sist men inte minst: Det skadar inte att man har lite tur med börsens utveckling. Principerna som vi diskuterar här bygger inte på det, men en börskrasch precis när vi ska börja leva på vårt kapital är inte idealiskt.

En handskriven skylt som säger "Ekonomisk Frihet - Konsten att gå över ån efter vatten". Bilden är precis innan rubriken Kritik mot tanken att bli ekonomiskt oberoende och sluta jobba
Utbilda dig, jobba, jobba extra, ställ in semestern, spara och sluta jobba som ekonomiskt fri. Allt för att inte behöva jobba så mycket?

Kritik mot tanken att bli ekonomiskt oberoende och sluta jobba

Det finns tre typer av kritik mot FIRE-rörelsen och tankarna på att göra sig ekonomiskt oberoende och sluta jobba (vilket inte på något vis är ett krav, men trots allt lite av poängen).

  1. Ideologiska: Att leva på avkastning från aktier och samtidigt inte arbeta är för vissa två röda skynken och absoluta tabun. Det finns en utbredd syn på att de som inte arbetar är parasiter och lever på andra.
  2. FIRE-rörelsens sanningar: För att befästa att idén om att uppnå ekonomiskt oberoende är den rätta vägen till ett bättre liv så finns det en ganska stor mängd sanningar, synsätt och beskrivningar som återkommer och lyfts fram. De flesta kan ifrågasättas.
  3. Det finns alternativa och smartare lösningar: Idag finns möjligheter att jobba på distans, gig-ekonomin förändrar arbetslivet och digitala nomader pekar på andra möjligheter att leva fritt utan att först arbeta ihop en förmögenhet.

Jag har tidigare skrivit om den ideologiska aspekten kring att inte arbeta. I korthet så är vi inte ägda av staten utan har naturligtvis rätt att göra vilka val vi vill inom systemets ramar.

Punkt 2: De sanningar som finns inom rörelsen kring ekonomiskt oberoende bygger ofta på en väldigt svartvit bild av verkligheten.

Kontorsjobb i storbolag med fast anställning är dåligt. Möjligheten förknippad med att tjäna pengar på undersökningar på nätet är enorm.

Ett annat exempel på allmänna sanningar är hur vissa får det att framstå som att det moderna livets ekorrhjul omöjliggör enkla vardagssysslor som att baka eller fika. Det kan knappast vara allmänt sant utan pekar nog mer på en egen oförmåga att styra sin tid.

I mytbildningen finns också synen på att ekonomisk frihet ska göra det möjligt att följa sin passion och det är ingen tillfällighet att en blogg som den här länkar till konceptet kring Ikigai. Det är dock en princip som går att ifrågasätta rejält. Följ gärna länken till Ikigai för att läsa om de synpunkter som finns.

Punkt 3: Att först göra sig ekonomiskt fri för att sedan kanske jobba med det man vill är enligt många att gå över ån efter vatten. Det finns andra mer intressanta idéer om hur vi kan forma vårt arbetsliv idag som många tycker är mer relevanta.

En av de alternativ som vi gärna för fram handlar om att ta sabbatsår från jobbet under en period, i stället för att försöka göra sig ekonomiskt fri för evigt.

Ekonomiskt oberoende – Ofta feltolkat av media

Det finns några allmänna sanningar i samhället som gör att inlägg om ekonomiskt oberoende har en tendens att slira iväg. De flesta anser att:

  • Spara bara är att avstå och missa viktiga saker i livet. Som en konsekvens av detta ska vi
  • spara så lite som möjligt och låta ränta-på-ränta effekten göra jobbet (se gärna min kritik mot 8-regeln som pekar på andra sätt att spara).
  • Aktieinvesteringar är ett lotteri. Anställningar är säkra.

Med de ingångsvärdena blir nästan alla tankar och råd som finns inom FIRE-rörelsen obegripliga och de artiklar som skrivs skjuter ofta på sidan om frågeställningen.

Ekonomiskt fri/ekonomiskt oberoende – Teori, verktyg och ekonomiska grunder

I det här kapitlet går vi vidare och studerar vad som krävs för att vi ska kunna säga att vi är ekonomiskt fria.

Amerikanska pensionärer – Det är det allt börjar

Det här med att vi ska kunna bli ekonomiskt oberoende och aldrig behöva arbeta igen låter kanske som något som de flesta mest drömmer om. Men för en stor del av världens befolkning så finns det en mycket krassare grund till tankegångarna.

Man vill säkra någon form av ålderspension.

Då det finns mycket pengar bland amerikanska ålderspensionärer så har det därför uppstått en hel industri runt konceptet att tjäna samman en förmögenhet som man kan leva på.

Utan socialt skyddsnät och en, förhoppningsvis, lång ålderdom så ställ de amerikanska pensionärerna inför följande frågeställning:

Hur mycket pengar behöver jag spara ihop för att pengarna ska räcka min livstid?

De flesta har sedan valt att formulera om frågan så att den gäller för 30 år eller mer.

Svaret på den frågan – eller så nära vi kan komma när vi spår i framtiden – finns i en studie som heter Trinity-studien eller som den också kallas: fyraprocentsregeln.

Bli ekonomiskt fri – Svensk standard

Svenska kalkylen bli lite mer komplex då vi hänger i ett sammanhang på ett annat vis än amerikanerna. Här nedanför ser du vår kalkyl för vår ekonomiska frihet på gården i Småland.

Det krävs betydligt mindre pengar än vad det här inlägget i övrigt kan få dig att tro för att vi ska bli ekonomiskt oberoende. Se videon så …

Fyraprocentsregeln anger när du är ekonomiskt fri

Nu backar vi tillbaka till amerikanska pensionärer och Trinitystudien igen. Vi förtydligar också frågan ytterligare en gång.

  1. Hur mycket pengar behövs för att jag ska kunna leva på avkastningen av kapitalet?
  2. Om jag måste ta av kapitalet så vill jag att pengarna räcker 30 år eller längre.
  3. Hur ska jag förvalta kapitalet för att sannolikheten ska bli så stor som möjligt att jag når målet?

Svaret är att du med mycket hög sannolikhet – historisk kring 98% – kan få ditt kapital att räcka i 30 år, eller mer, om du tar ut fyra procent, eller mindre, av kapitalet. Man brukar säga att den säkra uttagskvoten (Safe Withdrawal rate) är fyra procent eller lägre.

Vill du fördjupa dig så läser du mitt inlägg kring fyraprocentsregeln. Där har jag också räknat på svenska data och genom simuleringar visat hur det sett ut om du varit investerad på svenska börsen. Du får också förslag på andra uttagsscheman som gör att man kan få pengarna att räcka längre om börsen går ner.

Eller så tittar du på videon här nedanför!

Givet att vi har fyraprocentsregeln att falla tillbaka på kan vi göra lite enkel matematik.

Antag att vår månatliga kostnad ska täckas av vårt sparade totalbelopp gånger fyra procent. Givet att året har 12 månader får vi följande uttryck:

totalbeloppet * fyra procent >= månadskostnad X * 12.

Jobbar vi med uttrycket lite så får vi det många anser vara den ekonomiska frihetens första budord:

Sparat totalbelopp ska vara större än, eller lika med, 25 gånger årskostnaden.

Alternativt använder man månadskostnaden som referens och får då att det sparade totalbeloppet ska vara lika med eller överstiga 300 gånger månadskostnaden.

Inflation och tillväxt

Fyraprocentsregeln hanterar inflation. Den ska läsas som att det är möjligt att ta ut fyra procent i avkastning av sitt kapital efter inflationen är hanterad.

Idag har vi en inflation kring två procent. Det betyder då att vår portfölj bör avkasta mer än 4 + 2 = 6 procent för att fyraprocentsregeln ska hålla.

Fyraprocentsregeln beaktar inte ekonomisk tillväxt! Den är i storleksordningen två procent idag. Det innebär att en kalkyl gjord på fyraprocentsregeln ger dig en inflationssäkrad inkomst i siffror. Men du kommer tappa två procent i köpkraft varje år jämfört med de som jobbar.

Över långa tidshorisonter blir det mycket pengar!

Att bli ekonomiskt fri – Fyra procent låter lite/mycket!

– Hur vet jag att 4% är en bra SWR? Det låter lite, man kan ju få 6% i avkastning på en preferensaktie?

– Jag vill vara lite mer säker och utgå från två procent i stället!

– Kan vi inte ha en utdelningsportfölj i stället? Då kan vi väl räkna på ett annat sätt?

Ja, det finns många frågor kring fyraprocentsregeln. Här är några snabba svar:

  • 6% avkastning på en preferensaktie är på gränsen för vad som är tillräckligt, över längre tid, om vi vill ha 4% avkastning enligt det sätt vi diskuterat ovan. Skälet är att riksbankens inflationsmål är 2%. Vi måste alltså ta 2% varje år av avkastningen och återinvestera det i vår portfölj för att vi ska kunna få lika mycket pengar nästa år från vår förmögenhet som året innan.
  • Vill du räkna med 2% i avkastning så krävs dubbelt så mycket kapital. Det betyder för de flesta att målet om ekonomiskt oberoende blir ouppnåeligt.
  • Trinity-studien bygger på aktieportföljer, där utdelningen ingår, så det går inte att lura systemet genom att leva på utdelningar.

Notera att vi spår i framtiden. Vi vet inte att 4% är ett bra värde förrän i efterhand faktiskt.

Jag har skrivit ett speciellt inlägg om utlåning via Lendify, och så kallad Peer to peer utlåning, där du kan läsa mer om investering i räntepapper rent allmänt. Det är ett mycket populärt inlägg som du inte vill missa!

Vill du veta mer så tipsar jag om det tidigare länkade inlägget om fyraprocentsregeln.

Hur lång tid tar det att bli ekonomiskt fri?

En graf som beskriver tiden det tar att blir ekonomiskt fri givet en viss sparkvot. Ur grafen kan vi utläsa att det tar cirka 23 år att bli ekonomiskt oberoende om man sparar 50 procent av sin lön, givet en avkastning på 3%. Högre avkastning ger kortare tid.
Med hög sparkvot går det snabbare än många anar att bli ekonomiskt fri.

I bilden ovan har vi ritat in hur matematiken fungerar för fyraprocentsregeln beroende på vilken sparkvot (sparande/inkomst) du har. Vi har också tagit med en lite säkrare uttagskvot om tre procent och en lite mer riskfylld om fem.

Grafen ger att om du börjar från noll idag, och sparar hälften av din lön (sparkvot 0,5), så har du sparat samman ditt önskade belopp, 300 gånger din månadsinkomst, inom ungefär 15 – 20 år.

Börjar man direkt efter studierna så är det alltså fullt möjligt att vara ekonomiskt oberoende innan 40 års ålder.

Passiv inkomst – Nyckeln till att bli ekonomisk fri och oberoende

Det är svårt att göra sig helt fri från behovet av pengar även om man försöker. Vissa som är ekonomiskt oberoende ser inte det som ett problem. De kanske har sökt friheten just för att få möjlighet att jobba med det de önskar och räknar då med vissa intäkter.

En sådan person ser kanske sin förmögenhet som en sorts grundplåt.

Andra ser det som att den viktigaste aspekten med ekonomiskt oberoende handlar om att slippa jobba. För dem är det centralt att det går att hitta inkomster på andra sätt en genom lönearbete.

Då är passiva inkomster lite av en Helig Gral.

Passiva inkomster används för att beskriva inkomster som kommer in helt utan att du arbetar för det. Det vi utgår ifrån i det här inlägget när vi pratar om passiva inkomster handlar främst om aktier.

Men det finns andra sätt att åstadkomma samma effekt som avkastning av kapital.

Att driva företag med anställda som sköter sig själva är exempelvis en metod.

Bokförsäljning och webbplatser kan också erbjuda passiva inkomster.

Om vi tänjer lite på begreppet passiva inkomster så att vi kanske tillåter oss att jobba till viss del, så ökar utbudet ytterligare. Då kan vi skaffa oss möjligheter att leva som ekonomiskt fria betydligt snabbare än kalkylerna här pekar på.

Helst vill vi då kanske att det jobb vi gör ligger nära vår passion och vår valda livsstil.

För många är det en dröm att spara ihop en grundplåt så att man kan påbörja sitt fria liv och sedan generera vissa intäkter från andra passiva inkomster än sitt kapital.

Om ni har tänkt influencer här någonstans så har ni tolkat mig rätt.

Jag är mycket mycket, för att inte säga otroligt väldigt mycket, tveksam till den trend som finns inom FIRE-rörelsen som bygger på att man ska göra sig fri för att sedan försörja sig på att marknadsföra sin livsstil.

Starta gärna eget men koppla inte det till ekonomiskt oberoende säger en handskriven skylt.
Om du tror att du kan starta ett eget företag som bär sig. Vänta inte! Om du tror att du kan starta ett företag som inte bär sig när du är ekonomiskt fri tänker du fel tycker jag.

Historiskt har aktier och fastigheter varit den enda sanna passiva inkomst som fungerat över tid. Jag tror inte den sanningen ändrats.

Ekonomiskt fri – Svenska förhållanden

Vårt välfärdssamhälle gör det sannolikt enklare att göra sig ekonomiskt oberoende – åtminstone om du kan tänka dig att leva enkelt – jämfört med amerikanska förhållanden.

Amerikanska pensionärer måste bekosta sjukvård, vilket vi inte behöver. Vi har dessutom ett pensionssystem som omfattar den som tar tidig pension.

De simuleringar jag gjort – och annan statistik – pekar på att det går att investera på den Svenska börsen och räkna enligt fyraprocentsregeln. Kanske går det, givet vårt samhälle att höja uttaget något.

5% innebär att man ska ha en förmögenhet på 20 ggr årskostnaden för att anse sig ekonomiskt fri.

Vi tar några exempel på vår familj för att se hur vi kan använda vår nya kunskap:

  • Årliga utgift: 25 000 kr x 12 = 300 000 kr per år.
  • 6000 x 12 = 72 000 kronor i barnbidrag => 228 000 att täcka.
  • 228 000 x 25 = 5 700 000 kronor.
  • Med 5% uttagskvot får vi i stället 4 500 000 kr i kapitalbehov.

Samma beräkning med 20 000 kronor i månadsutgifter ger riktigt intressanta siffror: 4 200 000 respektive 3 360 000 kronor.

Som ekonomiskt fri kan du vara fördomsfri
Som ekonomiskt fri kan du vara fördomsfri!

Att aktivt öka takten för att bli ekonomiskt fri snabbare

Du kan förbättra din kalkyl som anger när du är ekonomiskt oberoende på två sätt. Dels kan du spara mer nu, eller så kan du styra livet så att uttagen är små när du är lämnar arbetslivet och använder dig av din ekonomiska frihet.

Gärna kombinerar du båda metoderna.

Hög flexibilitet på utgiftssidan när man lever på sitt kapital gör det möjligt att ta större risk och då går det också att använda sig av lite andra uttagsregler. Läs vidare i min e-bok föreslår jag.

Pensionssystemet

Det går inte att bortse från svenska pensionssystemet om man vill hitta rätt tillfälle att ge upp arbetslivet. Frågan är bara hur vi ska se på den.

Vi har valt använda minpension.se för våra kalkyler. Där går numera att välja avbrott i inbetalningarna, genom att säga att man är studerande med 0 kronor i inkomst efter examen.

På så sätt kan du se hur det slår i framtida din pension genom att sluta jobba vid ett givet datum.

Ju äldre man är ju viktigare och relevant är det att ta med pensionen i kalkylen.

Din frihets fiender – Bundet kapital och höga fasta kostnader

Om du inte jobbar och har eget kapital så finns det massor av möjligheter. Tid och pengar finns, vilket gör att den som är ekonomiskt fri ofta kan leva bra på mindre än vi tror.

Men få kommer i ett så bra läge att dom faktiskt är ekonomiskt fria utan några begräsningar.

Ett inköp av en BMW 535, hus samt sommarstuga gör för de flesta att friheten brinner inne.

Det binder kapital som behövs för att generera inkomst att leva på.

Just att kapitalet är låst, kansie i tillgångar som i sig driver kostnader, gör att de flesta aldrig kan använda förmögenheten som finns i exempelvis hus och lägenheter i sin kalkyl.

Därför skrattar nog många åt tanken och räkneexemplen i det här inlägget.

Att försörja en fyrbarnsfamilj på dryga tre miljoner kronor i total förmögenhet!

Omöjligt. Det kapital vi har är låst i boende och bilar.

Visst ligger det något i det. Men det är också att börja i fel ända. Om du vill göra dig ekonomiskt fri så ska du prioritera det och naturligtvis utnyttja de möjligheter som finns.

Det gjorde vi när vi köpte vår gård i Småland och sålde av bilar, hus och husvagnar.

Ekonomisk frihet – reell möjlighet men också en dröm

Den goda ekonomiska utvecklingen för löntagare i Sverige under de senaste tjugo åren har gjort det enklare än någonsin att spara samman tillräckligt med pengar för att kunna styra sitt eget liv och tid. Det är en möjlighet som är värd att försöka fånga i vår mening.

Men ekonomisk frihet ska inte vara ett fjärran mål som löser allt. En sorts frikort som gör att du inte behöver göra något nu.

Dels för att det inte är ett universalmedel mot allt. Dels för att vissa saker inte ska vänta även om de kan! Se videon nedan så får du ta del av hur vi resonerar.

Med rätt mindset kan du använda dina pengar för att skapa dig ett mycket intressant liv långt innan du nått ekonomiskt oberoende!

Våra erfarenheter av att leva som ekonomiskt fria

Vi slutade våra jobb, flyttade ner till en gård i Småland och levde på vårt kapital. Det gjorde vi under två år. Vår kalkyl för vår ekonomiska frihet har du sett här ovanför.

Vi kunde fortsatt vårt liv där vi var. Kalkylen hade mått bra av några påhopp då och då med lönearbete, men den gick i det stora hela i hop sig.

Det till trots: Nu är vi tillbaka i storstadsliv och arbete igen.

Vad har vi lärt oss?

Att få ett avbrott i vardagen är fantastiskt

Som vi var inne på tidigare så är det kanske inte nödvändigt att helt sluta jobba för evigt för att kunna dra nytta av friheten som pengar ger.

Vi marknadsför gärna ett sabbatsår, eller två, som ett mycket bra alternativ.

Mycket för att det är möjligt att åstadkomma inom kortare tidsperioder. Men också för att vi inte tror att det är nödvändigt eller önskvärt att helt sluta jobba för evig tid.

Myten om arbetslivet som skit och det fria livet som ikoniskt är för onyanserat

Många som söker ekonomisk frihet och oberoende är välutbildade och högpresterande människor som är etablerade på arbetsmarknaden.

Jag har träffat civilingenjörer, läkare och advokater under mina år som bloggare. Själv har jag cirka åtta års högskolestudier bakom mig.

Tror du att de, eller jag, kommer blomstra som bullbakande hemmamän/fruar?

Svaret är nej!

Tror du att det är bra råd att rekommendera människor att sluta jobba och ägna sig åt lågavlönade – eller kanske oavlönade – sysslor stället?

Nje. Mig passar det inte alls och jag råder ingen annan att göra det heller.

Tror du att din känsla av sammanhang självklart ökar om du slutar jobb och inte längre har vare sig kunder eller arbetskamrater?

Nej, det är inte vår erfarenhet.

Dessutom, som lök på laxen: Livet som oavlönad blir vardag det också.

Man är den man är – ekonomiskt oberoende ändrar inte det

Ekonomiskt oberoende är ett verktyg för den som vill göra något annat i sitt liv. Det är ett fantastiskt verktyg med många fördelar.

Men att inte kunna tänka sig att jobba är en stor begränsning. Med lite otur är det en begränsning som är helt mot din natur. Det kan också göra det svårt att ta del av en del av det goda som vårt samhälle erbjuder.

Snabba frågor och svar

Hur mycket kapital behövs för att man ska vara ekonomiskt fri eller ekonomiskt oberoende?

Det finns en tumregel som säger att om du har 300 gånger ditt månadsbehov av pengar så kan du leva minst 30 år på ditt kapital. Resonemanget bygger på fyraprocentsregeln.

Hur gör jag lättast en kalkyl för när jag kan vara ekonomiskt fri?

Det som avgör det är din sparkvot, alltså relationen mellan hur mycket du sparar i relation till hur du mycket du gör av med. Med en sparkvot kring 50%, du sparar då hälften av din lön, så tar det 15-20 år att bli ekonomiskt fri.

Kan man bli ekonomiskt fri genom sparande?

Det beror lite på vad vi menar. Du bör söka rimlig avkastning på ditt sparande genom exempelvis investering i aktiefonder. Men det krävs inte att du gör något klipp för att du ska kunna göra dig oberoende genom sparande.

För den som kan spara 50% av sin lön så tar det mellan 15-20 år att bli ekonomiskt fri.

Är utdelningsaktier bästa investeringen då man vill bli ekonomiskt fri?

Utdelningsinvestering är ett mycket bra sätt att förvalta sitt kapital, men det är inte överlägset någon annan investeringsform. Dessutom är begreppet utdelningsinvestering inte något väldefinierat sätt att investera vilket gör att olika människor läser in olika saker i begreppet.

Största “fallgropen” med utdelningsinvestering är nog att man jagar höga utdelningar utan att beakta hur företaget bakom går och mår.

Hur blir man ekonomiskt fri och oberoende?

Det finns ett sätt som är relativt säkert, tillgängligt för majoriteten och som inte kräver tillgång till annat kapital än det du har. Det heter spara.

Finns det en definition av ekonomiskt fri?

När man kan leva på avkastningen av sitt kapital, på ett sätt som gör att kapitalet inte sjunker samman på grund av inflation eller tillfälliga nedgångar på börsen, så anser nog många att man är ekonomiskt fri, eller ekonomiskt oberoende. Det är inget som sker oberoende av de utgifter man ser framåt, så även utgiftssidan är en del i definitionen.

Lär dig mer

Läs gärna på om det svenska pensionssystemet. För det finns två utmärkta böcker: Planera pensionsuttagen rätt och Så här får du ett rikt liv som pensionär.

Här kan du läsa om hur vi upplevde det att leva på vårt kapital när börsen gick ned kraftigt under slutet av 2018.

Gå med i Facebookgruppen Choose FI Scandinavia.

Hitta svenska ekonomipoddar i vår sammanställning.

Onkel Tom, eller Anders Gustafsson som jag egentligen heter, driver den här bloggen. Här pratar vi om vår tid och våra pengar. I stora drag kan vi säga att vi pratar om hur vi styr våra liv för att leva friare och intressantare liv.

Titta bland kategorierna i menyn här ovanför så ser du vad vi pratar om i detalj.

Läs gärna min fria e-bok som jag skrivit för dig som vill leva ekonomiskt fri för en kortare eller längre period.

Jag har nyss fyllt 50 och har fyra barn och sambo. Vi bor i Sundbyberg sedan 2019. Innan dess drev vi en liten gård i Småland under ett par år. På den tiden var vi aktiva inom FIRE-rörelsen och predikade för ekonomiskt oberoende och tidig pension. Nu är vi åter i ekorrhjulet :)

Det här med att hoppa ur ekorrhjul och säga nej till tråkiga vardagar har intresserat mig sedan 2013. Det som nog gör den här bloggen lite unik är att jag närmat mig frågeställningen på så många vis. Inte minst har jag försökt förstå och påverka min roll i det hela.

Utbildningsmässigt är jag civilingenjör. Jag har på det varit doktorand, men fullföljde aldrig den banan. På senare tid så har jag även läst psykologi på universitetsnivå.

Du hittar min email-address på den lilla mailikonen här nedanför. Där hittar du också länken till bloggens Youtube som du gärna får prenumerera på.

72 tankar på “Ekonomiskt fri – Hur? | Snabbt! | Kalkyl | Tips och tricks”

  1. En sak jag alltid undrar är hur ni som siktar på det här ser på ert ansvar mot det gemensamma? Om ni ska få gratis sjukvård, förmånliga pensioner, gå på biblioteket och muséer m.m. samtidigt som ni inte arbetar och betalar skatt och dessutom konsumerar mindre, då bygger ju det på att alla andra arbetar ännu mer och längre? Dessutom vill ni investera pengar i aktier, och för att det ska ge avkastning så måste bolagen gå bra, d.v.s. de måste sälja och någon (annan) måste köpa och konsumera. Vad har ni för ansvar mot kollektivet i det här?

    Svara
      • Vi betalar trots allt väldigt många skatter! För att ta några. Avkastningsskatt, fastighetsskatt, bränsleskatt, bilskatt, tobaksskatt, alkoholskatt, matmoms, vanlig moms, mm.

        Svara
      • Ha, jag kom att tänka på den också. Men jag valde faktiskt att svara som jag gjorde då jag tycker frågan är märklig i sig. Det handlar ju om människovärde och den fria rätten att välja. Kvinnor ska få välja att göra abort. Vi har rätten att röka, supa och äta ihjäl oss. Vi har rätten att inte skaffa barn, alt. skaffa barn. Vi kan välja utbildning fritt.

        Men om vi säger att vi inte vill handla prylar, privatleasar bilar och jobba med skitjobb!? Ja då jävlar pajar samhället som vi känner det!

        Svara
    • Med all respekt Tant Sviskon så är det en märklig fråga. Jag är ju jag. Jag har rätten till mig själv och jag är inte kollektivets eller kungens ägodel. Det är på något vis grunden i vårt samhälle. Jag är också en del i samhället. Både jag och min sambo har dessutom börjat vårt liv på 0 kronor. Jag har inte ärvt eller vunnit en spänn!

      Så att jag skulle ha något produktions och konsumtionsansvar köper jag inte alls. Fundera en stud på hur löjligt det låter och återkom gärna!

      Svara
      • Jag har läst inlägget i länken och jag tycker kanske inte riktigt att det svarar på mina funderingar. Något produktions- och konsumtionsansvar tycker jag inte alls att man har, jag är väldigt intresserad av frivillig enkelhet och tror att det nuvarande samhället är ohållbart. Jag ser väldigt gärna ett samhälle där vi är överens om att dra ner våra krav, vår konsumtion och vår arbetstid. Mina funderingar, som inte alls är så väldigt utmejslade, handlar till stor del om att det för mig framstår som oetiskt att planera att sko sig på ett system som man tycker är ohållbart och dumt. Sedan handlar det också om att jag tycker att man har en väldigt snäv och individualistisk blick (vilket jag naturligtvis inte påstår att man inte har rätt till, men jag har samma rätt att tycka att det är en livssyn som jag inte delar). Det är väldigt stort fokus på att kunna betala sina personliga utgifter, och samtidigt utnyttja det faktum att vi har väldigt stora gemensamma investeringar i Sverige. Jag har aldrig sett någon fundera på hur mycket av den gemensamma kakan som man är skyldig att bidra till om man nu vill vara med och äta upp den (och det verkar alla sparsamma bloggare oerhört pigga på).

        Svara
        • Det finns en hel del intressant i ditt inlägg som jag gärna pratar om, men det riskerar att ta bort fokus på det som jag tycker är intressantast och som jag triggar på.

          Du pratar om att vi ska bidra till den gemensamma kakan. Vad är det och hur gör vi det? På vilket sätt gynnar jag det allmänna mer om jag jobbar med att skriva ekonomiska rapporter än jag är hemma med mina barn? Vad har jag för åttagande mot “Sverige” som jag inte tar?

          Svara
          • Jag tänker nog krasst ekonomiskt. Staten behöver inkomster för att betala för de gemensamma utgifterna. Om du drastiskt drar ner din konsumtion och slutar arbeta och betala skatt sisådär en 20 år i förväg mot vad du faktiskt skulle kunna så betalar du ju inte för din andel av de gemensamma utgifterna? Du vill äta av vår gemensamma kaka, men du betalar ingenting för inköp av ingredienserna. Jag tror säkert att Sverige kan bära dig (och kanske alla andra som har intresse/förmåga att göra de ekonomiska dispositioner som krävs), men jag blir ändå nyfiken på hur man funderar i det moraliska i det.

          • Tant Sviskon,

            Rent moraliskt ser jag inte att jag, eller någon annan, har en specifik intjäningsplikt till staten eller vårat gemensamma. Jag tycker till och med att det är skrämmande att se människor på det viset. Det finns regimer där man förbjuder medborgare att flytta och välja fritt eftersom man ser individer som del i ett kollektiv. Vi är inte där! Vi vill inte vara där!

            Inlägget handlar om hur vi kan tänka om vi vill leva på våra egna pengar och den pension vi har rätt till. I mitt fall tänker jag tillbringa tid med mina barn. Andra har gjort andra val och exempelvis inte skaffat barn utan jobbar och håvar in pengar i stället. Ska dom tvångsskattas för dom inte har någon avkomma som genererar pensionspengar? Så kan vi ju inte ha det! Jag tycker du startat diskussionen i fel ände.

            Det finns ytterligare en aspekt i detta. Det krasst ekonomiska. Vem har valt det synsättet? Vem säger att ekonomin ska styra våra liv? Vad säger att mitt bidrag till samhället blir mindre om jag tar hand om fyra barn, bloggar och skriver barnböcker, jämfört med om jag står och säljer mobiltelefoner i en galleria?

        • Jag tror att du gör dig själv en björntjänst genom att begränsa ditt eget handlingsutrymme utifrån en föreställning om moraliskt korrekta handlingar på dessa områden. Vårt samhälle bygger på frihet inom de ramar och regler vi gemensamt sätter upp för oss. Samhällen med arbetsplikt eller konsumtionsplikt är en het annan typ av (skrämmande) samhällen.

          Jag har svårt att se att någon i denna sfär är ute efter att snylta på samhället utan att bidra på det sätt vi gemensamt har kommit fram till. Skattesystemet bygger på ett visst beteende när det gäller människors arbetskraftsdeltagande, men det implicerar inte i sig en viss arbetsmoral. Ändras människors beteenden på ett avgörande sätt behöver också skattesystemet justeras. Men det är ju något vi tar ett gemensamt ansvar för via de politiska församlingarna. Det är ju inget var och en av oss i vårt dagliga liv behöver vare sig upprätthålla eller undergräva genom att arbeta eller inte arbeta.

          Själv ser jag fram emot bl.a. återinförd fastighetsskatt och en högre generell moms kombinerat med sänkt skatt på arbete. Det skulle innebära att jag betalade mer skatt än i dag, men jag tror att det vore bra för samhället och ekonomin eftersom det skulle öka effektiviteten i skattesystemet och skapa rätt incitament. Finns det något moraliskt i detta? Tror inte det.

          Svara
    • Tänkte också på den posten av mmm, Kalle56! Håller även med dig Onkel Tom att den fria rätten att välja måste värderas högre.

      Tant Sviskon något du kan trösta dig med angående skatten, är ju att många som siktar på ekonomiskt oberoende har en högre inkomst än medelsvensson. Till följd av vår progressiva beskattning har även dessa personer betalt in en hel del skatt under sina yrkesverksamma år 🙂

      Svara
  2. Det kanske skulle vara motiverat att tillägga att den så vanliga SWR på 4% är baserad på 50/50 mellan aktier, räntor.

    Ekonomiskribenter tror ju aldrig deras läsare klarar av några komplicerade svar, så därför gör man grova förenklingar av forskningsrön!

    Svara
    • Nja, jag är inte säker på att jag helt förstår kommentaren. Det kan mycket väl vara så att vissa av de analyser som gjorts byggt på en mix som du säger men jag vet inte om man kan dra för långtgående slutsatser utifrån det. En 50-50 mix aktier-räntor är nog något mindre volatil men något sämre när inflationen är hög. Sett över längre tid, typ sista 50 åren har båda sakerna “drabbat” portföljen. Det går liksom inte att komma ifrån. Det enda som jag sett som faktiskt gör skillnad är att man skyddar förmögenheten i ett tidigt skede då ett kraftigt börsfall nästan kan radera den pengahög man byggt upp.Då ska man inte plocka pengar därifrån.

      Svara
    • Tack, det var en kanonlänk. Jag har läst en väldigt utförlig länk på SeekingAlpha som jag tyvärr inte hittar nu där man undersökte vilka scenarion som var värst för portföljen. Hög inflation dödar! Krascher, så som 2007-2008 gör också mycket, men är rätt ok om man har en andel, typ ett års omkostnader i kontanter som man kan ta av när portföljvärdet sjunker.

      Collins nämner ju att man kan gå så högt som 7% om man är flexibel och har en god andel aktier. I vårt fall skulle det innebära så låga nivåer som 2,4 MSEK (20 000 kr/mån i utgifter som jag räknade på i inlägget). Över långa tidsperioder har vi haft 10-12% avkastning per år på aktier och då kan man lätt ta ut 7% och komma ut på plus. Men vi vet ju inget om framtiden.

      Svara
      • ?
        7% var ju också vad Warren Buffett hävdade när han lämnade Graham och åkte hem för att aldrig jobba mer som han hade tänkt sig som 26 åring! ☺

        Nu vart det inte riktigt så för Warren, utan det vart då han började sitt arbete och jobbar än idag som 85 åring! ☺

        Svara
  3. “Jag har räknat lite på egen hand och kommit fram till samma resultat som amerikanerna. Det är lika bra att ta ut pensionen så tidigt som möjligt om man har en förmögenhet man lever på.”

    Kan du utveckla det där?

    Svara
    • Sure can! Om du har behov av 20 000 kronor i månaden och pensionen vid 65 år är 17 500 så ska du inte sluta jobba. Då kan du jobba ett par år till och få ut 20 000 kr/mån för att sedan växla över i ett belopp som ligger nära 20 000 kr/månad i pension. Om du har behov av pengarna och jobbar så kommer du ut på bästa sätt så här.

      Men om du inte behöver pengarna och inte jobbar så ska du ta ut din pension vid 61 års ålder (så fort du kan). Då får du förmodligen kring 11 500 kr/mån i stället. Skälet är att om du dör vid 75 så har du fått ut mer pension om du tog lite vid 61 än mycket vid 68. I det här exemplet så måste du nog leva upp mot 80 för att komma ifatt.

      Slutsatsen är att den som räknar med att leva på egna pengar ska ta ut pension från samhället så snart möjlighet ges om du inte vet att du blir väldigt gammal.

      Svara
      • Tror att det ligger vid ca 83 år men då har man inte räknat med den eventuella avkastning man kan få på uttagna pengar mellan 61-65.

        Nu verkar det nog högst troligt att vi inte kommer att kunna ta ut någon allmän pension fram till en tidpunkt när vi säkert är borta!?

        Svara
      • “…om du inte vet att du blir väldigt gammal.”

        Problemet är ju att det kan ingen av oss veta.

        Jag undrar därför om det inte finns en poäng i att se den allmänna pensionen som den mest säkra inkomsten. Detta eftersom staten står som garant, och staten har en större förmåga än någon annan aktör (till och med vi själva) att garantera en inkomst med en lång tidshorisont. Jämför diskussionen i USA om livränta (annuity) och social security.

        Det väsentliga är egentligen inte om du behöver pengarna från den allmänna pensionen när du är 60-årsåldern (när du fortfarande har möjlighet att skaffa dig inkomst via arbete om besparingarna tryter), utan om du behöver dem i en mycket högre ålder då du inte är arbetsför och då det verkligen kan bli problem om dina egna pengar inte kan täcka upp för mellanskillnaden om den lägre pension som ett tidigt pensionsuttag leder till visar sig vara för låg. I det senare fallet är du mer betjänt av en högre säker pension garanterad av staten.

        Jag har ingen tvärsäker syn på detta men vill föra in denna aspekt som jag tror kan vara viktiga för oss och höra vad ni andra säger.

        Jag vet att det finns de som viftar bort frågan med att staten inte går att lita på. Själv kan jag inte riktigt se det som ett seriöst argument.

        Jag undrar också om man verkligen bör sträva efter att maximera uttaget av den den allmänna pensionen till priset av en mer osäker ålderdom ifall man skulle leva längre än man hade räknat med.

        Svara
        • Det är nog väldigt individuellt hur man ser på det här.

          Min morfar levde under 3 århundraden!

          Född 1899. När jag åkte ner till honom, för att gratulera på 100 år dagen, frågade jag. Det måste endå vara roligt att fylla 100?

          Ja du, sa han, dom sista 15 åren kunde nog kvitta!

          Då bodde han ändå hemma med sin son till han var 101 och var kristallklar i huvudet!

          Jag satsar på det och inriktar mig på att ge järnet till 85!?

          Svara
        • Jag är inte säker på att jag förstår. Om du har ett belopp X och börjar ta ut pension från staten så har du vid säg 75 fått Y kronor. Det du levt för har du tagit av X och du har då X’ kvar. Din förmögenhet uppgår då vid 75 till X’ + Y.

          Om du skiter i att ta ut några pengar från staten innan 75 så har du X`vid 75 vilket är mindre än i exemplet ovan. Att du sedan får ut ditt Y efter 75 förändrar ju inget i sak, vi måste ju titta på totalen över uttagstiden. Så då handlar det hela om när man börjar tjäna på att ha fördröjt sitt uttag, eller hur tänker du? Om jag tolkar dig rätt så verkar du tänka att pengarna tagit slut och det då är bra att staten kickar in med pengar. Men du har ju fått Y, det är ju så att du till och med kan ligga bättre till vid 75 än med ett annat upplägg.

          Så, om jag förstår dig rätt så maximerar jag uttaget från pensionssystemet och spar pengarna. Då ser jag inte att det skulle addera någon speciell risk.

          Svara
          • Allt är ju ett spel om hur gamla vi blir. Om vi inte räknar med att vi kan få någon avkastning på det kapital vi tagit ut ur systemet börjar totalsumman vi fått ut att minska efter cirka 83.

            Blir vi 100 är det ett klart minus men om vi skulle hamna på ett trygghetsboende efter 85 så är det ju dom som kommer att ta ut en högre avgift av oss och våran misär kommer att vara oförändrad!

          • Min tanke bygger på det faktum att statens pengar är säkrare än dina egna. Staten är den enskilt tryggaste garanten som finns (även om jag inte skulle drömma om att sätta all min lit till staten…). Det kan alltid skita sig med dina egna pengar. Den risken är betydligt mindre för staten. Därför kan det finnas en poäng i att ha en tillräckligt stor fordran på staten i form av allmän pension för att undvika “longevity risk”. För att minska den risken så betalar man med risken att dö innan man har gått brake even och lämna pengar kvar på bordet.

            Ett exempel. Tänk dig att du vid 65 får en livsvarig allmän pension som täcker 80-100% av dina beräknade omkostnader (jag kan även se stora fördelar att ta ut tjänstepensionen livsvarigt om det bidrar till en stabilare grund). Mellanskillnaden och/eller marginaler täcker du med dina besparingar så att du når 100-120%. Antag att du genom att skjuta upp pensionsuttaget (och i ställer leva på dina besparingar) till 70 får en allmän pension som täcker 100-120%. Du har då köpt en livsvarigt högre pension av staten genom att leva på dina besparingar några extra år (i USA hade du förmodligen köpt en life annuity, men sådana finns ju inte här i landet). Detta i ett läge när det kan ha betydelse för dig eftersom du har ganska tajta marginaler. Har man inte sådana tajta marginaler (säg att pensionen täcker 140% från 65) så ser jag ingen anledning att fördröja uttaget.

            Ser du någon logik i resonemanget? (Jag är i det här påverkad av det Wade Pfau och Dirk Cotton skrivit på sina bloggar och i artiklar.)

          • Hittade en artikel av just Dirk Cotton där jag tycker han förklarar rätt bra:

            “It really all boils down to whether you view Social Security retirement benefits as insurance against a very poor financial outcome or you view it as a game you are trying to win against the Federal government. But, be forewarned that the government doesn’t care who wins and that you generally “win” when you claim early by not living long.

            /…/

            Retiring early often means that you will need to live completely off retirement savings until Social Security benefits kick in, unless you are lucky enough to have a pension. That may put pressure on your retirement plan, unless you are quite wealthy, to claim benefits sooner than you otherwise would and to forgo the most effective longevity insurance available.”

            http://www.theretirementcafe.com/2015/07/early-retirement-and-social-security.html

          • Jag förstår vad du menar nu. Tack för ett intressant bidrag och vinkling.

            Det är risk för att mitt svar blir långt 🙂

            Så här har jag förstått det hela. Det finns två vyer.

            1) Du anser dig ekonomiskt fri och slutar jobba. Du ska leva på dina besparingar. Lyckas du med det här så är din förmögenhet intakt, den växer minst med inflationen, och riskerna minskar faktiskt med tid. Dels för att du hinner få både uppgångar och nedgångar i portföljvärde, dels för att du har allt kortare tid att leva. I det fallet är ju pension ett tillskott som gör saker och ting ännu bättre. Risken att du lever länge är i praktiken inget problem.

            2) Efter du deklarerat dig finansiellt fri så börjar motvinden. Portföljen tappar mycket värde tidigt. Då konsumerar man stor del av värdet, det är hög inflation under lång tid. Eller kanske överspenderar bara. I det här läget är det en resa i fattigdom. Att ta ut pension tidigt kan kanske vara bra en stund men bidrar naturligtvis över tid till att livsinkomsterna minskar ytterligare.

            Tror man på 1) så är risken liten att ta ut pension. Pengar här och nu slår pengar i morgon och den eventuella uppsida du kan få om du lever länge ger ingen skillnd. Du dör rik ändå. 2) är nog ett vanligare scenario än man tror. Då är det ju ett taskigt läge och man gör kanske bäst i att försöka skava sig fram några år innan man tar ut pension. I USA finns ju heller inga andra socialnät.

            Vi tangerar själva grundproblemet i att sluta jobba tidigt. Pengar! Om jag slutar jobba vid 48, vilket jag nog inte tänkt göra helt, så kommer skillnaden vara enorm i livsinkomst jämfört med mina arbetskamrater som jobbar kvar. Vissa kanske till 67. Mina arbetskamrater kommer ha fyra till fem gånger så hög pension som jag.

            Men jag tror jag kan skapa mig ett bättre liv än mina kamrater trots det och sköta min ekonomi. Vid 61 ska jag veta hur jag lyckas med det. Lyckas jag är pension bonus, annars får det nog bli extraknäck i Seniorjouren. 🙂

          • Jag har läst igenom länken och min tidigare kommentar är i högsta grad relevant. Det verkar som Theretirementcafe.com kör med traditionell pensionsrådgivning. Då är nog råden samma i Sverige som i USA. Jobba så länge det går. Men det är ett annat läge när man redan har ekonomin säkrad tycker jag, som jag också skrev tidigare.

          • Jag tror också att man får laga efter läge när möjligheten att börja ta ut pension infinner sig. Svårt om inte omöjligt att förutspå exakt hur det kommer att falla ut.

            Jag tror att den bästa lösningen kan vara en mix av lagom mycket i pension och lagom mycket kvar i egna besparingar. Det får man kalibrera då. Men bra att tänka igenom olika scenarion i god tid innan.

            Jag är mån om att med hög sannolikhet kunna klara mig själv ekonomiskt livet ut. Därför mån om att ha en tillräcklig livränta i form av allmän pension.

            Apropå ha ekonomin säkrad. Det kan ju ingen av oss ha, även om vi har en SWR på under 3%, om tryggheten i första hand vilar på eget kapital och arbetsförmåga. Jag tror att man när man blir äldre behöver säkra andra stödben som allmän pension.

            Dirk Cotton är nog inte nödvändigtvis inne på att man ska arbeta så länge det går. Han hade en bra genomgång av olika strategier för distribution av kapital som är lika applicerabar på tidig som sen pensionering. Men jag tror att han landar i fördelarna med ett golv i form av SS och life annuity. Detsamma gör tro jag även Darrow Kirkpatrick som gjort bra genomgångar av olika strategier (http://www.caniretireyet.com/).

            Men som alltid: flexibilitet vinner. Vi kanske ses hos Seniorjouren!

  4. Ett väldigt intressant inlägg och intressanta kommentarer. Själv skulle jag gå på alt 1 och därmed bara se inkomstpensionen som en bonus och ta ut denna så fort som möjligt.

    Är man inne på alt 2 har man tagit en större risk men kan om möjligt sluta jobba tidigare. Men att förlita sig allt för mycket på inkomstpensionen låter inte jätte roligt!

    När du har räknat på 4%. räknar du då frittkapital typ aktier/bankkonto/ pensionen eller räknar du in bostad i dessa? För gör man detta måste man ju troligen sälja bostaden för att lösa upp kapital!

    Men den som inte vågar att ta klivet ut kommer alltid att ångra sig så testa, funkar detta inte så börja jobba igen!

    Svara
    • Tack, jag håller dessutom med om att kommentarerna i det här inlägget bidrar rejält till min del.

      Jag gjorde inget kokboksrecept utan svamlade ju runt kring kapitalbindning mm. Det fanns flera skäl till det. Dels var det inte syftet med inlägget, dels finns det lite för många “det beror på”. Så hur bostaden passar in är svårt. Jag ser två extrema varianter:

      1) Avbetalt hus som man vill bo i för evigt, på liten ort. => Då skulle jag helt bortse från husets värde i beräkningarna av tillgångar.
      2) Attraktiv bostad i storstad som man har för avsikt att sälja i närtid för att bosätta sig enklare => Då skulle jag räkna med det beloppet jag har som eget kapital i bostaden.

      Så bostaden ska vara med i kalkylen om det är en del av tillgängligt kapital, annars inte.

      Svara
  5. Synen på konsumtion som medborgerlig plikt är så sjuk. Ett självbedrägeri av globala mått, ett narrativ som helt verkar ha tagits upp av alla samhällsgrupper, men främst kanske de lägre. Ju mer jag konsumerar desto mer måste andra arbeta för att producera och desto mer fysiska och ändliga resurser går åt. För mig som konsumerar kostar det fiat-pengar, dvs valuta som skapas ur tomma intet. Har jag dessutom lånat upp pengarna så har jag skuldsatt framtiden. Och javisstja, lån är redan inbakat i vartenda skapad krona, dollar och euro från början. Förklara för mig hur konsumtionen gagnar samhället för jag kan inte för mitt liv begripa det?

    Svara
    • Att byta varor och tjänster är grundläggande behov som när det fungerar väl gynnar samhället och oss alla. Att sträva efter en viss nivå av konsumtion är helt obegripligt. Håller med.

      Svara
  6. Ett jätteintressant ämne och lite svårt att få grepp om. Ska man räkna med inkomstpensionen och ppm när man räknar ut hur mycket man behöver för att gå i pension? När jag går in på minpension.se och kollar siffrorna där så har jag och min man tillsammans över 4 Mkr i allmän pension + tjänstepension. Eller ska man bara räkna eget sparande? Hur tänker ni och vad räknar ni in?

    Svara
    • Jag för min del väljer att ta med tjänstepensioner efter att jag multiplicerat dom med 0.7. Tar inte med statens pensionsskuld till mig inklusive ppm.

      Många har ju idag en frivillig löneväxling till tjänstepensioner utöver vad kollektivavtalen ger, vore konstigt att inte ta med dessa!

      IPS åker med, även den multiplicerat med 0.7.

      0.7 för att det blir enklare om allt kapital är skattat och klart!

      Svara
    • Då är ni bara några år äldre än vi är och har kanske viss pension inom räckhåll, samtidigt som det är en rejäl bit kvar på livet.

      Jag tänker ungefär så här då. Jag bortser från början från pensionen. Säg att ni har utgifter på 15 000 kronor per månad och vill ligga kvar på det beloppet. Det är 240 000 kr som ger 3 600 000 alt. 4 500 000 kronor med SWR på 5% alt. 4%.

      Säg sedan att ni har 2 000 000 kronor som ni kan ha som grund, det vi ser som disponibelt belopp som vi använder för våra beräkningarna. Då ser det ut att saknas 2 000 000 kronor ungefär (mellan 3,6 och 4,5 MSEK) för att ni ska kunna säga att ni är ekonomiskt fria. Där skulle jag väga in tjänstepensionens belopp om den går att få ut relativt tidigt från 55 alt. 58 års ålder. I ert fall skulle jag tror att det är i storleksordningen 2 MSEK.

      Dom två sista 2 MSEK är oskattade så det haltar lite men det ger er en fingervisning om att det nog inte är omöjligt för er att runda av arbetslivet, men det inte blir i sus och dus. Om ni har 3 MSEK i disponibel förmögenhet nu så kan ni kanske räkna med pensionen lite mer som bonus.

      Det ni måste göra själva är att skapa er superkoll på er privatekonomi så ni vet hur ni kan jobba med månadsekonomin om ni är sugna. Klassiska trick är ju att man lever ett par år i lågkostnadsländer för att göra ekvationen bättre om det är på gränsen. I dagsläget är det exempelvis möjligt att ta ut tjänstepensionen skattefritt i Portugal vilket gör all skillnad i världen.

      Tyvärr kan jag inte ge så mycket bättre svar än så här. Om mina antaganden är någorlunda riktiga och ni vill göra något annat så verkar det med vanliga sätt att räkna vara möjligt. Kanske ett års hårdsparande kan vara det som gör att det tippar över så ni känner er bekväma.

      Svara
      • Tack för ditt svar. Det var verkligen tänkvärt. Vi har inte tänkt gå i pension ännu och troligen inte förrän vid 61 år men vårat problem är nog just det disponibla beloppet. Vi har inte så mycket sparat förutom privat pensionssparande som vi inte får ut förrän tidigast vid 55 år. Räknar med att ha 1 Mkr i aktier/fonder om 5 år eftersom vi kan spara mera nu när barnen flyttat hemifrån. Om vi säljer vårat hus kan vi nog också där få ut en vinst efter att vi ordnat annat boende (downshiftat). Jag var mest nyfiken på hur man kan tänka och räkna. Om målet är 6 Mkr och vi nu har ca 5 Mkr inklusive allmän pension/ppm/tjänstepension/privat sparande så är vi ju snart i hamn 🙂 Men det är visst inte så enkelt, tyvärr! Bara att spara vidare med andra ord.

        Svara
        • Skulle rekommendera dig den på nätet gratis pdf boken “Dags att lämna ekorrhjulet! Ett enklare och bättre liv ”
          av Eric Hartvig

          Hur du halverar tiden till ekonomiskt oberoende!

          Svara
        • Vilken intressant diskussion. Här är en Eva till som funderar. Vi har 7Mkr totalt inkl inkomstpension men har svårt att se att det skulle räcka att leva på. Vi är några år äldre 52+56 så en av oss skulle kunna ta ut tjänstepension redan nu. Vi siktar på utgifter kring 25000 kr/månad och skulle då behöva 7,5 Mkr. Jag har svårt att få ihop det här med fritt kapital och pension och relationen mellan dessa.

          Svara
          • Hej igen! Min fundering är liknande den som Eva skriver ovan. Vi har idag ca 7Mkr totalt inklusive pension och det är ju sjukt mycket pengar i min värld, men……räcker det till? Vi vill sluta jobba om 5 år dvs 2024 och då vill vi kunna ta ut 25000kr/månad. Hur räknar man på det? Vilka frågor ska man ställa? Räcker pengarna hela livet ut? Jag tror att jag kan få hjälp av minpension.se att räkna men det är svårt att veta hur man ska ställa in uttagstiderna. Jag ställde in 0 inkomst från 2024 och uttag av tjänstepension från 61 och i 10 år. Privat pension från 61 och 5 år och allmän pension från 65. Men har ingen aning om det är bästa sättet att dela upp pensionsuttagen. Men mitt mål var att det inte skulle vara under 20000 kr efter skatt något år när jag lägger ihop våra siffror och på det ska vi kunna ta ut 5000 kr från vår egen pengamaskin (enligt 4% regeln och ett kapital på 1500000kr som vi räknar med att ha 2024) Jätteroligt att läsa alla kommentarer, jag lär mig nåt nytt hela tiden. Tar gärna emot feedback och kommentarer på ovanstående resonemang.

          • Hej Eva,

            Jag förstår inte riktigt faktiskt. Om ni har sju miljoner kronor och fulla pensioner så kan det väl inte vara några problem? Om du plockar 10 000 kronor i mån, säg att det är det som krävs från allmänpension till er önskade nivå, från 7 miljoner så kan du ta ut pengar 58 år. Då har jag bara räknat med att du sätter pengarna på sparkonto som ger er skydd för inflation.

            Så det måste vara något som fattas i informationen ….

            Jag tycker din ansats på minpension.se verkar tämligen vettig. Hur mycket pengar får du då från det du startar ditt uttag av tjänstepension och 10 år framåt?

          • Tack för att du svarar. De mesta av dessa pengar är bundna i pension och tjänstepension så de kan jag inte styra över. Det är det som gör det så svårt tycker jag. Man kan ju inte bara räkna 4% på hela summan och tro att det ska ordna sig. Pensionspengarna ska ju skattas också så det måste man ta hänsyn till. Jag ville nog bara diskutera hur man tänker kring 4% regeln och samtidigt tar med sina intjänade pensionspengar. Det är bara ca 10% av hela summan som är fritt kapital. Det verkar som om det är åren från 61 till 65 som är kritiska och där vi behöver ha ett kapital för att täcka för det. Vi får ju dessutom inte ta ut allmän pension förrän vid 64 år med de ändrade reglerna. Jag ändrade och ändrade dessa parametrar på minpension så att det inte skulle bli under 20000 kr tillsammans från 70 år och livslång men det innebar också att det blir ganska snålt några år i början.

          • Hej Eva,

            Då är jag med. Har du läst min e-bok? Där pratar jag en hel del kring nivåer och upplägg?

            Om jag förstår dig rätt så är ni två personer. Ni har cirka 700 000 kronor i besparingar. Och det är de vi har att räkna med? Ni tänker inte sälja något hus eller så?

            Då har ni ju pensionen och kan rimligen ta ut cirka 30 000 kronor från ert kapital årligen, eller knappa 3000 kronor i månaden. Enligt fyraprocentsregeln räcker era sparpengar då rimligen 30 år eller mer.

            Men jag är inte säker på att jag helt får alla summor att hänga samman.

            Vill ni tillsammans ha ut 25 000 kronor efter skatt, eller före? Eller gäller det per person?

            Hur mycket är ert samlade tjänstepensionssparande? Vad ger tjänstepensionen er om ni tar ut den 10 år med start 2024?

            Har ni några andra tillgångar? Typ hus? Sommarstuga?

            För tjänstepensioner brukar man inte räkna på fyraprocentsregeln om man inte vill behålla sitt kapital oförändrat, de flesta av oss bränner ju faktiskt av våra pensionspengar.

          • Jag har absolut läst din e-bok. Den var riktigt bra men lite svår att förstå alla siffror för mig så jag får väl erkänna att jag kanske skummade över när det blev för tekniskt. Gillar för övrigt din youtubekanal och tittar på varje inlägg du gör. Men nu till frågorna. Ja, vi är 2 personer som tillsammans vill ha 25000 kr/månad efter skatt att spendera. Ja, vi har ca 700000 kr men räknar med att det har dubblerats under dessa 5 år (sparar och amorterar mycket för att nå det målet) så då kan vi ta ut 5000 kr/månad från den pengamaskinen. När jag knappar in tjänstepensionsuttag i 10 år så blir summan 7300 respektive 6800 kr per månad före skatt och sen 0 kr (usch, usch, usch) efter 10 år. Känns läskigt och får mig att undra om man inte ska ta på livstid. Tänk om man lever till 100 år som min gammelmorfar. Vi har en gård som vi förmodligen kommer att sälja och göra en vinst men nånstans ska vi ju bo så törs inte riktigt räkna med det, men visst borde det frigöra kapital. Inga andra tillgångar.

          • Jo, det är sant. Jag har ju kollat på minpension att vi tillsammans kommer att få ca 25000 kr från allmäna pensionen efter 71 så det borde inte vara någon fara.

          • Då Eva skulle jag bara vilja förtydliga lite.

            Ni går i pension vid 2024.

            Då har ni en inkomst 2024-2025 – innan du kommer in i allmänna pensionssystemet. Vad är den?

            Därefter har ni en högre gemensam inkomst från 2026 till 2034. Vad är den?

            Efter 2034, när ni fyller 71, så har ni 25 000 kronor från allmänna pensionen. Och den bedömer ni ok. Men vilken uttagsstart har du räknat på då? Jag föreslår att du gör som jag tittat på i boken, räknar med att ta ut allmän pension så tidigt som möjligt, åtminstone i en av dina beräkningar.

            Jag tycker det känns som du borde vara ganska nära vad du önskar utan att ens ta av kapitalet.

  7. Det sägs att mer än 90% av de svenska löntagarna har tjänstepension – har inte du det?
    Ingår den isåfall i de 1,5Mkr i ‘pensionsparande’ på din sida “Då har vi sparat ordnat i 1,5 år – Hur rika har vi blivit?”

    Om du har tjänstepension som du inte redovisat ovan, så får man (än så länge) ta ut dessa from 55 års ålder – på minst 5 år.
    I ditt fall skulle det innebära då du sagt att 48 skulle vara bra ålder att dra sig tillbaka endast behöver ha eget sparande för att täcka upp för tidsperioden 48-55, dvs 7 år! Under förutsättning att tjänstepensionen är tillräckligt stor: 20*12*7 = 1,7 Mkr efter skatt, dvs ca 2,4Mkr före skatt?
    Nåväl, det kanske var ett något för stort belopp?

    Men tjänstepensionen borde möjliggöra en tidigare hemgång från jobbet än det du redovisat ovan, alternativt minska risken ytterligare.

    Svara
    • Hej Anonym,

      Jag är nog på samma våglängd som du. I min redovisning av hur “rika vi blivit” så har jag med tjänstepensionen. Jag kommer åt delar av den vid 55 års ålder.

      Riktigt så enkelt som att jag behöver ta mig fram till 55 är det tyvärr inte. För jag får inte så jäkla bra pension från staten när tjänstepensionen är uttagen. Men vi pratar hela tiden om framtiden, som vi inte vet ett skit om, så säg att vi har 3 MSEK i kassan 2017 och 2 MSEK oskattat på pensionskontot så verkar det väl inte omöjligt va?

      Svara
  8. Intressanta kommentarer på ett viktigt område.

    Detta teoretiska problem tycker jag enklast löses genom att alltid ha en liten marginal (i sin budget och genom att t ex tjäna pengar på hobbies eller annat som är kul). Räcker inte det kan man förstås anpassa konsumtionen.

    Om man för sig själv sätter en absolut gräns om att inte tjäna några mer pengar över huvud taget och inte heller kan tänka sig att justera munnen efter matsäcken (dra ned kostnaderna vid börschkrasch osv) blir ju den teoretiska modellen extremt viktig.

    Svara
    • Modellen är nog främst framtagen för de som faktiskt pensionerar sig, alltså äldre personer, i USA.

      Problemet är att definiera vad marginal är när vi pratat om SWR mellan 3-7%. Det är en 2 ggrs skillnad i kapital i de två scenariona.

      Det är inte heller säkert att det är så lätt att få extrainkomster. Samtidigt vill vi få någon egen tid i livet.

      Svara
  9. Intersting reading. Regarding SWR, how are you thinking about taxes while you withdraw money? In Sweden I assume a 4% gross withdrawal would next year be a maximum of 3.625% net withdrawal if you have an ISK account, and most likely less if you have some of your capital tied up in a VP-account.

    I like always the concept of “margin of safety” and have therefore not liked the whole SWR idea, which would not suit me the day we have two to three years (or more) of declining stock prices. Therefore I am much more inclined to work with dividends – AFTER tax. They need to be larger than my yearly cost of living; and naturally they need to be of sufficient quality (I.e. Not be lowered in any near future (5-10 years)). Then I have a SW (safe withdrawal) – in actual net cash amount. In addition I would still like to have one year cash buffer to whether any storm that might come in the stock market. Personally I do not dare to take a higher risk than this. Good luck to you all that dare to go with tighter margins!

    Svara
    • Hej HNWIAAA and welcome!

      Taxes are relevant of course and must be considered. I didn’t do any specific math on the ISK account but if I trust your calculation a SWR less than 4% should be used.

      I am working on a post discussing living on dividends and an approach as yours for next weekend.There I will claim that dividends are return on capital which is required in all set-ups where you intend to live of your fortune. It is a way to get return on capital which doesn’t have to be the best way, nor the only way. And of course, if you strive to retire early you should consider other benifits in a dividend set-up as well.

      There is always a risk that you will die poor if you don’t work till you die. There is also a risk that you die rich and have worked far too long. Doing that in northern Europe with the worlds most advanced social security system seems like a high risk to take. But I don’t have the answer.

      I don’t have much of a life at the moment with four small kids and a hectic full time work. My work is not that rewarding. But we have a very nice income and are not in pain in any way where we are. How do you value a summer more then behind glas in an open office space assuring money enough in the future against going out now and live?

      Svara
  10. Väldigt intressant ämne! Jag gillar hur du jämför den amerikanska sidan av myntet med den svenska.
    Du har räknat in barnbidrag i en del av din kalkyl. Hur tänker du kring dem? Har du räknat med ökade kostnader när barnen blir större?

    Svara
    • Kul att du gillade inlägget. Vad kommentarer det blivit!

      Barnbidrag om 6000 kronor är ju direkt kassaflöde in. Totalt 72 000 kronor om året. Att inte räkna det är ju väldigt märkligt, eller hur?

      Kostnaderna framöver är en sak som är väldigt svåra att bedöma. Det är ett av skälen till att vi säger att vi ska ta några sabbatsår och räknar med att komma tillbaka till arbetslivet. Men vi vill inte handlar mer. Vi vill vara med barnen. Göra något för oss själva. Så vi ser väl inte några astronomiska kostnadsökningar framför oss.

      Svara
  11. Det är intressant att fundera kring olika modeller kring FI eller FIRE. Efter flera års sparande och en hög med f-ck you pengar har jag tagit steget över som konsult inom min bransch (sjukvård). Detta innebär att jag numera får in all min inkomst i mitt aktiebolag och sen bestämmer hur jag skall hantera dem. Jag jobbar numera enbart vardagar, inga nätter eller helger. Det kombinerat med att jag bestämmer själv har gjort att jag känner mig mycket lyckligare. Om jag skall vara helt ärlig mot mig själv så mår jag bäst av att arbeta lagom mycket. Hade jag varit ledig hela dagarna hade jag “slösat” bort mina dagar. Det känns även bra att använda sina kunskaper till att hjälpa andra. Mitt mål är att nå FI inom ett par år men kommer vilja fortsätta jobba ett par dagar i veckan på mina villkor.

    Det är intressant att läsa om dina funderingar och vad du hittar för upplägg med ditt framtida arbete. Om du börjar arbeta igen kan du säkert efter en tid förhandla dig till del av arbetet på distans?

    Svara
    • Hej Hallar,

      Det är många som uppfattar att “köra eget” ger stort mervärde. Som icke invigd har jag svårt att relaterat till det samtidigt som jag förstår en del av argumenten väldigt väl.

      Min framtida arbetsmarknad ser jag fram emot med stort intresse också faktiskt! 🙂

      Svara

Lämna en kommentar

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng