Fundamental analys – En introduktion | För- och nackdelar

Vad är fundamental analys?

Många skulle säga den fundamentala analysen fångar grunderna – och kanske betydligt mer än så – när vi ser till företagsvärdering.

Målet med fundamental analys är att ge oss ett mätetal, en eller flera siffror, som fångar bolagets värde utan att vi blandar in känslor eller tro.

I det här inlägget ska vi ge en introduktion till begreppet fundamental analys och beskriva grundidéerna bakom.

Vi kommer också diskutera hur den fundamentala analysen utvecklats över tid samt metodens för- och nackdelar.

Vad är fundamental analys – Definition av fundamental analys

Fundamental analys syftar till att hitta en korrekt värdering av ett bolag baserat på dess inneboende värde. Genom att studera exempelvis tillgångar, skulder och lönsamhet så beräknar vi bolagets inneboende värde. Det framräknade inneboende värdet används ofta som grund för ett investeringsbeslut i noterade eller onoterade bolag.

Begreppet inneboende värde är en försvenskning av engelskans ”intrinsic value” och ska alltså tolkas som det värde vi tillskriver ett bolag baserat på kvantifierbar – vi återkommer till begreppet och förklarar detta strax – data i exempelvis balansräkningen.

Målet med fundamental analys är att hitta en värdering på ett bolag, inför exempelvis ett köp av ett onoterat bolag, eller så jämför vi med marknadens värdering, som sker löpande via börsen, med bolagets inneboende värde.

Det finns olika sätt att räkna på det inneboende värdet.

Dels brukar vi prata om att vi använder:

• Kassaflödesanalys
• Finansiella nyckeltal
• Tillgångsanalys

som verktyg i vår fundamentala analys.

Samtliga tre metoderna ovan använder kvantitativ data – information som vi har tillgänglig via siffror – för att komma fram till en värdering.

Många anser att kassaflödesanalys är den mest rättvisande metoden för att bedöma värdet.

Här tittar vi på framtida intjäningsförmåga och framtida värdering när vi gör analysen vilket gör att det här är en framåtriktad analys.

Tyvärr kan den vara svår att göra då företagen inte självklart publicerar all information som är nödvändig för att vi ska kunna göra analysen, dessutom måste vi gissa om framtiden.

Finansiella nyckeltal och tillgångsanalys är ofta betydligt enklare och normalt sett hittar du all information du behöver i årsrapporter och bokslut, samt via olika investeringsplattformar.

Nackdelen är då att vi går på historiska data, eller i bästa fall aktuella data, men en investering gör vi alltid i framtiden.

Framtiden kan vara enklare att hantera om vi istället studerar kvalitativa data – information som inte är siffror – och många som använder fundamental analys som verktyg använder både kvantitativ och kvalitativa analysmetoder.

För att komma fram till en värdering så måste normalt sett även makroekonomiska faktorer, så som ränte- och konjukturläge, komma med i analysen.

Exempel på fundamental analys

Ett investmentbolag äger aktier i tre bolag – det är bolagets totala innehav – som samtliga handlas på börsen enligt följande:

Bolag A 1000 aktier.

Bolag B 1000 aktier.

Bolag C 1000 aktier.

Bolaget har inga skulder men 1 MSEK i kassa.

Just idag så är bolagen A, B och Cs aktiekurs följande:

• A = 300 kr/aktie.
• B = 50 kr/aktie
• C= 100 kr/aktie

Bolagets tillgångar är då = bolag As kurs*innehav + bolag Bs kurs*innehav + bolag Cs kurs* innehav + kassan = 1000*300 + 1000*50 + 1000*100 + 1 000 000 = 1 450 000 kronor.

Då skulderna är 0 så motsvarar det då bolagets inneboende värde och vi har räknat fram det värdet genom en att vi gjort en tillgångsanalys.

En kassaflödesanalys ger säkert ett annat värde men innehåller då istället prognoser om framtiden till skillnad från den analys som vi gjort som bygger på den faktiska värderingen idag.

Not: I det här fallet är alltså det vi kallar substansvärde i ett investmentbolag detsamma som det vi sätter som inneboende värde.

Fundamental analys – Historik och utveckling

Idén om att försöka beräkna och uppskatta ett bolags värde utifrån fundamentala faktorer som tillgångar och skulder utvecklades på 1920-talet av Benjamin Graham och David Dodds och kunskapen spreds genom föreläsningar, artiklar och två böcker:

• 1934: Security Analysis – Benjamin Graham och David Dodds
• 1949: The Intelligent Investor – Benjamin Graham

I synnerhet den senare av böckerna blev mycket populär och Benjamin Graham anses av många vara pappa till det som kallas värdeinvestering som vi kan säga är en investeringsfilosofi som har sin grund i den fundamentala analysen.

Målet var att hitta ett sätt att utvärdera och värdera bolag baserat på kvantitativ data så som:

• Direktavkastning
• Vinst och vinsttillväxt
• Tillgångar
• Skulder
• Avkastning på kapital
• Soliditet

Genom att utgå från dessa fundamentala delar i ett företags förutsättningar så ville man skapa en metod som tog bort gissandet och tyckandet samtidigt som man skapade metoder som var repeterbara vad gäller analys och värdering.

Som vi presenterar tankarna här så går det lätt att komma till slutsatsen att fundamental analys endast handlar om att utvärdera ett bolag som så, men naturligtvis så arbetade Graham och Dodd in relevanta makroekonomiska faktorer, så som ränteläge, i sina analyser.

Det som introducerades under första halvan av 1900-talet kring fundamental analys är fortfarande väldigt relevant men det har också hänt en hel del.

Forskning, utvärdering och nya idéer

Inledningsvis så sa vi att den fundamentala analysen ger oss möjlighet att välja att studera fria kassaflöden, finansiella nyckeltal eller skulder/tillgångar.

Vad vi utgår ifrån beror på en rad faktorer, men naturligtvis har många funderat över vilken metod och vilken kvantitativ data vi ska utgå från för att få bästa resultat i våra investeringar.

Då det är lätt att hitta statistik och historisk kursdata så har forskare gjort mängder med analys och skrivit massor om hur olika portföljer, som använt olika finansiella nyckeltal i sina analys, utvecklats över tid.

Det har bland annat inneburit att många idag använder EV/EBIT istället för P/E-talet när vi pratar om finansiella nyckeltal.

Naturligtvis har också många funderat på hur vi kan ta hänsyn till många viktiga nyckeltal i vår analys och få ett kvantitativt värde som vi kan jämföra med andra bolag eller historisk data i det bolag vi tittar på.

F-Score strategin, som lanserades på tidigt 2000-tal, är ett exempel på hur en rad faktorer kan vägas samman på ett smart sätt.

Vad är skillnaden mellan kvantitativa och kvalitativa metoder

Kvantitativa metoder bygger på analys av data som på något vis är representerat i form av siffror.

Om det här talet, direkt eller efter lite beräkningar, kan beskriva något av värde för oss så pratar vi om begreppet nyckeltal.

P/E-talet, som anger hur priset (P) relaterar till vinsten (E) är ett exempel på ett mycket använt och populärt nyckeltal inom fundamental analys.

Vi pratar exempelvis om P/E 15 som ska tolkas som att ett bolag värderas till 15 gånger sin vinst.

Andra exempel på nyckeltal är PEG-talet och P/S-talet.

Kvantitativa nyckeltal beskriver exempelvis företagets:

• Finansiella ställning
• Tillväxttakt
• Riskexponering
• Marknadsvärdering

Nyckeltalen används oftast i tidiga faser då investerare försöker hitta undervärderade bolag.

Kvalitativ data fokuserar på andra frågor som inte självklart går att fånga i siffror.

Det kan handla om:

• Företagsledningens förmåga och kvalité
• Marknadspositionering – Finns det ekonomiska vallgravar
• Marknadsanalys och trender

Warren Buffet, en av vår tids mest kända investerare, använder sig av fundamental analys men är också känd för att han lyfter fram andra kvantitativa aspekter i sina investeringsbeslut.

Det kan vara svårt att omsätta kvantitativa data till hårda fakta att använda i ett investeringsbeslut, men det finns strukturerade metoder för att göra kvalitativa analyser av bolag exempelvis genom SWOT-analys eller VRIO-analys.

Fundamental analys i praktiken

Ställer du dig fortfarande frågan: Vad är fundamental analys, trots att vi kommit så här långt i texten?

Kanske beror det på att det inte finns ett tydligare svar en det vi gett, fundamental analys handlar om att försöka uppskatta det inneboende värdet i ett bolag, eller ibland till och med index.

Den fundamental analysen ger oss många verktyg och metoder för att göra det, men ibland så tittar vi helt enkelt på P/E-talet enbart i en första utvärdering av olika bolag för att i andra sammanhang beräkna och studera F-score.

I andra sammanhang så kanske vi tittar på väldigt bransch och nischspecifika nyckeltal, så som tillväxten av prenumeranter i fallet med Netflix, eller P/B-talet för banker.

Oavsett vilken metod som används så blir kvantitativ data i slutänden bara ett underlag till ett investeringsbeslut. Där vill vi ofta också väga in annan kvalitativ information och ta ställning till hur säkra vi är på vår slutsats.

Sist men inte minst, dagens pris på tillgången vi studerar är alltid en faktor i beslutet.

Det finns analysmetoder och investeringsfilosofier som inte använder fundamental analys i någon omfattning, exempel på det är teknisk analys och indexinvestering.

För- och nackdelar med fundamental analys

I grunden så känns idén om att titta på ett bolags ekonomi och nyckeltal sund och hela upplägget känns ganska klokt och naturligt.

Dessutom så handlar mycket av den fundamentala analysen om att förstå ett bolags finansiella status och den avkastning på kapital som bolaget uppnår.

De flesta skulle nog säga att det är viktiga aspekter i alla investeringsbeslut.

Men tänker vi lite vidare så finns det rätt många frågetecken när vi pratar om analysformen.

Det kanske mest naturliga frågetecknet är hur vi förhåller oss till framtiden, det är trots allt framtiden vi investerar i när vi köper en tillgång i form av företag.

Vi kan räkna på nuläget men framtiden, även om vi försöker fånga den i siffror, är inget annat än gissningar.

En annan synpunkt som ofta dyker upp är att metoden ger bra stöd för att investera i lågt värderade bolag vars främsta värde är tillgångar i exempelvis lokaler och utrustning.

Där hittar vi inte de nya Facebook, Tesla och Spotify! Nej, i princip inga tillväxtbolag går att värdera från exempelvis tillgångsanalys.

Väl fungerande marknad

Här är också läge att lyfta fram tankarna kring den ”väl fungerande” marknaden som gör gällande att marknaden hela tiden tittar på all känd information, som den vi kan få fram via fundamental analys, och därmed är åtminstone stora genomlysta bolag relevant värderade på börsen.

Att du och jag då skulle kunna komma in och studera P/E-tal, något av det mest studerade nyckeltalen som finns, och komma till några fantastiska insikter som skulle ge oss stora fördelar i vårt investeringsarbete är då helt orimligt.

Sammanställning – För- och nackdelar

Summering – Vad är fundamental analys

Fundamental analys är en verktygslåda med verktyg, exempelvis i form av smarta nyckeltal, som gör det möjligt att värdera ett bolag utifrån fundamental aspekter i bolag.

Det kan handla om tillgång på kapital, skuldsättning, tillgångar, kassaflöde och tillväxt.

Verktygen gör det möjligt att studera ett bolag över tid eller jämföra olika bolags värderingar.

Vi säger att vi försöker beräkna bolagets inneboende värde.

De beräkningar vi gör omsätter vi sedan i någon form av prisuppskattning på tillgången, en prisuppskattning som kan ligga till grund för ett bud på ett onoterat bolag eller så jämför vi med hur marknaden prissätter aktierna i bolaget vi studerat.

Det går att göra fundamental analys väldigt enkelt men det går också att gräva ner sig i ett bolags årsredovisning och balansräkning mer i detalj och räkna och analysera mer.

Många sätter likhetstecken mellan fundamental analys och värdeinvestering – en form av investering där investerar ofta eftersträvar ett uppskattat inneboende värde som är högre än marknadspriset på bolaget – men fundamental analys har betydligt bredare användningsområde än så.

Modern fundamental analys använder kvantitativa metoder och kvalitativa metoder parallellt, samt studerar såväl makroekonomiska faktorer som företags- och marknadsaspekter.