Det här ska du titta på när du utvärderar en indexfond!

Att investera i indexfonder är definitivt något varje investerare bör fundera på och förhålla sig till då indexfonder kan vara en mycket viktigt del i en väl designad aktie- och fondportfölj.

Men det finns massor av indexfonder – och ETFer – att välja mellan och alla indexfonder är inte skapade lika.

Det är tur, för många olika fonder att välja mellan ger oss investerare valmöjligheter.

Men när det finns ett stora antal fonder att välja mellan, med lite olika utformning och inriktning, så står vi inför behovet av att kunna utvärdera indexfonder och jämföra dem mot varandra.

Vad är det vi ska titta på och vad är det för nyckeltal som vi ska ställa mot varandra?

Det är frågorna i det här inlägget!

Men innan vi startar på allvar; att välja indexfond kan vara lite motsägelsefullt då många investerar i indexfonder just för att slippa välja.

Hur utvärderar man en indexfond?
När vi analyserar en indexfond så måste vi se till förvaltarens förmåga men det som ofta avgör om en indexfond är intressant för oss handlar om det underliggande indexets sammansättning.

Utifrån det blir det rimligt att fråga sig om det ens är värt att lägga ner tid och möda på att utvärdera och välja en indexfond, eller om man helt enkelt ska köra på den som plattformen rekommenderar eller som har lägst avgifter.

Om du läser vidare kommer du få svar på just den funderingen och du kommer se att att det inte behöver vara speciellt svårt att utvärdera en indexfond!

Vad är en bra indexfond?

Det finns två delar att förhålla sig till när vi tittar på en indexfond:

  • Fondens egenskaper: Här hittar vi förvaltningsavgifter, antal innehav och hur själva indexet är uppbyggt.
  • Dina behov och önskningar; som kan innehålla önskemål kring: Marknadsexponering, valutarisker, risknivå, etiska etiska val, utdelning mm.

En bra indexfond ska vara bra ur båda aspekterna, men ibland måste vi kompromissa.

Oftast går exempelvis inte att investera väldigt nischat i ett visst segment, bransch eller geografiskt område och ha ett stort antal innehav i fonden.

Att dina önskemål och tankar om marknaden måste vägas in när vi utvärderar en indexfond gör att det inte finns en fond som passar alla.

Naturligtvis finns det ytterligare en aspekt på när det är läge att investera i en indexfond.

Värdering, utvärdering av marknader och timing och andra faktorer som kan avgöra när en viss indexfond är en bra investering eller något vi ska avstå går vi inte igenom här.

Vill du veta mer om värderingsaspekterna på en indexfond så rekommenderar jag att du börjar läsa bloggens inlägg om P/E-tal.

Hur analyserar vi en indexfond?

En bra indexfond ska ha:

  • Låga avgifter.
  • Följa index bra.
  • Äga en större mängd aktier – Hur många återkommer vi till.
  • Breda indexfonder – om det är det vi önskar – ska dessutom ha en relevant fördelning mellan sektorer och geografiska områden för att faktiskt vara diversifierade.
  • Det är önskvärt att indexet mäter något vi kan förstå och relatera till.
  • Ett regelverk som gör att det verkligen är en indexfond du tittar på, utan möjligheter för förvaltaren att göra avsteg.

För att vi ska kunna bedöma om en fond uppfyller kriterierna så måste naturligtvis informationen från fonden vara bra, vilket kanske skulle varit med som en egen punkt ovan.

Vi kommer att se att flera punkter ovan handlar om hur indexet fonden följer är sammansatt.

Det finns mer eller mindre bra index helt enkelt.

Var hittar du all information?

Det mesta vi pratar om i det här inlägget bör du hitta svar på i fondfaktabladet som fondförvaltaren ger ut.

Min erfarenhet säger dock att det inte självklart beskrivs där hur indexet man följer är sammansatt.

Du hittar oftast information om indexet separat och där är Google din vän!

Maximal avgift i en indexfond – När blir den för dyr?

Helt utan bevis påstår vi att 0,4% i förvaltningsavgift är ok för en indexfond som jobbar på en global marknad.

Över det så bör du kunna hitta alternativ som är billigare.

Går vi så högt som 0,4% pratar vi om fonder som måste göra en del valutaväxling och köp på marknader där transaktionskostnaden kan vara något högre än exempelvis i USA.

Generellt sätt så får vi acceptera att fonder som justerar bolagens vikt i index genom aktiv handel (”cappade fonder”), för att få bättre spridning bland de ingående bolagen, har något högre avgifter.

I gengäld ska vi då få en bättre balans i fonden.

En sådan balansering bör också rymmas inom en förvaltningsavgift på 0,4%.

Läs vidare så kommer vi förklara begreppet ”cappade fonder” mer i detalj här nedanför.

Fonder som inte behöver växla valutor, eller handla på dyra marknader, ska ha en lägre förvaltningsavgift och vi ser ofta nationella indexfonder som har en förvaltningsavgift kring 0,1%.

Det finns också rena gratisfonder bland indexfonderna, för den som vill jaga ner förvaltningskostnaderna ytterligare.

Hur väl ska en indexfond följa index?

Naturligtvis så bör vi förvänta oss att förvaltningskostnaden syns som en avvikelse mot index.

Förvaltningskostnaden ska täcka kostnaderna som finns i fondens drift i någon mening.

De flesta tror nog också att förvaltningskostnaden är den enda avvikelsen vi kommer se mot det index fonden följer.

Men utöver kostnaderna i fonden så skapar in- och utflöden utmaningar för fondförvaltaren.

Vi förväntar oss att förvaltaren arbetar för att påverkan ska blir så liten som möjligt naturligtvis.

Det kan till och med vara så att förvaltaren överträffar sitt index genom att hantera alla aspekter med handel i fonden klokt.

Men det är väldigt viktigt att du inte utgår ifrån att den enda kostnaden i fondförvaltningen är redovisad under posten ”förvaltningsavgift”.

Det är avvikelsen mot index under de senare åren som anger den faktiska förvaltningskostnaden i någon mening!

Finns det då något riktvärde för hur mycket det är rimligt att anta att fonden avviker från sitt index?

Jag har inte hittat någon allmän rekommendation, men jag utvärderar tidigare års prestanda relativt index noga när jag väljer indexfond och jag sätter avvikelsen i relation till förvaltningskostnaden.

Blir helheten dyr så kan det vara intressant med andra fonder och naturligvis bör avvikelsen vara en del i jämförelsen mellan två likvärdiga indexfonder.

Notera: Krascher, kraftiga in/ut-flöden och hög volatilitet ger fondförvaltarna fler utmaningar så vi får acceptera större avvikelser när börsen svajar än vi ska göra under lunga jämförelseperioder.

Ska vi ta ett exempel?

Titta på Avanza Globals – en mycket populär fond med 0,1% i förvaltningsavgift – avvikelse mot sitt index här nedanför.

Det här ska du titta på när du utvärderar en indexfond!
2019 avvek Avanza Global 0,6% mot sitt jämförelseindex. Faktiska kostnaden var alltså 600% högre än angivet om vi ska ha index som referens. Källa: Fondfaktabladet hos Avanza.

Diversifiering – Hur många aktier bör det vara i en indexfond?

Om vi skulle diskutera storleken på en aktieportfölj så finns det de som säger att 20-30 innehav ger en ganska bra spridning.

Så rimligen borde en indexfond med 30 aktier kunna fungera då, eller?

Titta på bilden från Avanza Zero här nedanför så får du viss förståelse för varför det inte självklart är så.

Det här ska du titta på när du utvärderar en indexfond!
Avanza Zero – Innehav och branschfördelning. Källa: Avanzas webbplats.

Lite snabbt räknat så ger de 10 största innehaven 50% av fondens värde och industrisegmentet är den dominerande sektorn.

Tillsammans är de två tyngst vägande branscherna mer än 50% av fondens värde.

Det här är ingen lysande diversifiering!

Tyvärr blir det lätt så här i indexfonder och det är ett av skälen till att det finns en mycket stor mängd olika index, med olika inbakade fix och tricks för att ge bättre indexfonder.

Ett skäl till kraftig fokusering i en fond kan vara att vissa länder ofta har sina specialområden – Sverige industri och Norge olja exempelvis – och ofta finns det då dessutom några väldigt stora bolag inom dessa sektorer som kan utgöra en stor del av index.

Det indexmakarna då kan göra för få lite bättre fördelning bland bolagen, och öka diversifieringen, är att man begränsar (”cappar”) hur stor andel de stora bolagen är i index.

Det ger en bättre fördelning och kan gärna kombineras med att man bräddar antalet ingående bolag.

Ett alternativ till OMXS30, som vi tittade på ovan i fallet med Avanza Zero, är då OMX Stockholm Benchmark Cap där det för tillfället är 101 bolag i index.

De 10 största utgör då cirka 30% av fondens värde.

Ett exempel på en fond som följer det indexet är Länsförsäkringar Sverige Indexnära som du kan köpa för 0,21% i förvaltningsavgift hos Avanza.

Det här ska du titta på när du utvärderar en indexfond!
Länsförsäkringar Sverige Indexnära ger en bredare exponering sett till bolag än Avanza Zero, men exponeringen mot branscher påverkas inte på samma sätt.

Personligen gillar jag fonder där storbolagen får mindre plats till förmån för de något mindre, det brukar ge bättre avkastning i långa loppet.

Men gör det det här?

Avanza Zeros avkasntning på 5 år är: 100,33%.

Länsförsäkringar Sverige Indexnära har en avakastning under 5 år som är: 112,37%.

Det här tycker jag är ett bra exempel på att det kan löna sig att göra lite research kring de indexfonder som finns, samtidigt visar det att förvaltningskostnaden inte är allt.

Hur tolkar vi branschfördelningen och antalet innehav

Det finns inget absolut svar på vad som är rätt eller fel här utan vad som är rätt fördelning och rätt mängd innehav i en indexfond utan i du måste väga informationen här mot hur du vill investera dina pengar.

Har du ingen stark åsikt om hur investeringen ska se ut så finns det två aspekter som talar för Länsförsäkringars fond:

  1. Antalet aktier och den riskspridning det ger.
  2. Historisk avkastning.

Hur kan vi göra indexfonden ännu bredare?

Vill vi ha en jämnare fördelning sett till brancher så måste vi sannolikt bredda vår fond ytterligare, främst då utanför Sverige.

Titta gärna på DNB Norden Indeks A som finns hos Avanza som har en något bättre branschfördelning.

Eller så kompletterar du med en fond som har en annorlunda sammansättning.

Det kan handla om att du breddar dig geografiskt, ökar andelen småbolag eller väljer att komplettera med branschfonder.

Slutsats – Hur många aktier bör en indexfond innehålla?

Annons

Spartips: Se om du kan sänka mobilkostnaderna hos Hallon – Det tar inte en minut att kolla Hallons kampanjer just nu!

Allmänt så brukar en portfölj med 30 aktier ge rimlig riskspridning men som vi sett ovan så måste vi se till index för att få en uppfattning om huruvida fonden ger den riskspridning vi önskar.

Titta gärna på videon här nedanför.

Där pratar jag mer om när indexfonder presterar bra och när det kanske är läge att investera i en aktivt förvaltad fond.

Att förstå indexet fonden följer

Index skapades en gång i tiden för att mäta hur börsen i sin helhet förändrades och utvecklades.

Man ville komma ifrån enskilda bolags utveckling och mäta bredare.

Vissa säger att ett index mäter marknadens utveckling och att man genom indexfonder köper in sig i marknaden.

Att vi kan förstå och relatera till det vi investerar i är vanligtvis att föredra.

Idag skapas vissa index enbart i syfte att skapa indexfonder som följer index.

Om det blir för mycket tricksande, med exempelvis komplicerade rutiner för att balansera fonden eller välja bolag väldigt specifikt, så kan det vara svårt att förhålla sig till och förstå hur indexet faktiskt fungerar.

Du bör alltid försöka förstå hur indexet fungerar som fonden följer.

Lästips: Läs om den amerikanska börsen och de största indexen där – S&P500 har du säkert hört talas om, men det finns fler ….

Märkliga villkor i indexfonder – Saker du ska vara observant på

Du bör alltid läsa fondfaktabladet och där ska du, utöver det vi tidigare diskuterat här, titta på om det finns några möjligheter för fondförvaltaren att avvika från indexinvesteringen.

I så fall bör du försöka förstå vad det skulle innebära.

Jag har inget eget riktigt bra exempel men när jag gjorde research för det här inlägget så dök det upp information om att vissa ETFer på den amerikanska marknaden hade skrivelser i sig som ger förvaltaren vissa frihetsgrader att avvika från att följa index.

Cappade indexfonder

Cappade indexfonder – på svenska något i stil med begränsade eller ”omfattningen är begränsad” – är fonder där det finns en eller flera regler som förhindrar att vissa komponenter får för stor vikt i index.

I fallet med med Länsförsäkringar Sverige Indexnära så följer man en regel som heter UCITS Capping rules och det innebär att:

  • Inget bolag är större än 9% av totalen.
  • De bolag som utgör har en enskild vikt på mer än 4,5% i index får tillsammans inte utgöra mer än 38% av indexet.

Du anar att fonden är ”cappad” när du ser sammansättningen på den jämfört med exempelvis Avanza Zero men för att hitta vilka regler den följer så tittade jag i beskrivningen av indexet.

Lästips: Vad är en indexfond – Här kan du läsa mer om hur index konstrueras och hur cappade fonder påverkas.

Att det tillkommer regler för hur en fonds innehav får se ut bidrar ofta till något mer aktiv handel i fonden och det i sin tur innebär vanligtvis något högre kostnader.

Fördelarna är dock i de flesta fall uppenbara genom att en bättre balans mellan innehaven förbättras och genom att trycka ner storleken på innehaven när det gäller större bolag så blir det också möjligt att få en fler aktier, med relevant vikt, i index!

Vad är en bra indexfond för dig – Hur väger vi in dina önskemål och behov

Du måste på något vis förhålla dig till följande tre punkter för att du ska kunna utvärdera en indexfond:

  • Vad är din syn på risk? – Hur är ditt sätta att investera?
  • Vill du investera globalt eller i din region? – Hur ser du i så fall på valutarisk?
  • Vad är din syn på marknaden? – Vill du fokusera dina investeringar mot exempelvis etiska fonder eller ny teknik?

Det här är rätt svåra frågor, även för den som investerat ett tag, men det finns ingen anledning till oro! 😀

Att inte veta, eller inte ha en åsikt, är också ett svar här.

Det är lite av tjusningen med indexfonder!

Vad är din syn på risk?

Universalmedicinen för de som känner sig orolig över de risker som finns med att äga aktier är ”diversifiering”.

Diversifiering i investeringssammanhang innebär att vi sprider vårt ägande på fler bolag, fler regioner eller fler sektorer.

Vi sätter i princip likhetstecken mellan hög diversifiering och låg risk i det här inlägget, vilket är helt korrekt i någon mening, men det kräver då att vi är på det klara med vad vi menar med diversifiering.

Därför har vi lagt mycket tid på att utvärdera en fonds sammansättning ovan.

Allmänt så brukar mindre och medelstora bolag – kanske i branscher som förändras snabbt – förknippas med högre risk än stora mogna bolag.

Men, när vi investerar i indexfonder så kan för stort fokus på stora bolag minska antalet innehav i fonden vilket i sig kan öka risken.

Som vi såg i exemplen ovan så blir det ibland något av en balansgång.

Globala indexfonder – Valutaaspekter och omogna marknader

Vi hänger kvar vid begreppet risk, men vi lyfter ut region, valuta och enskilda länder till ett eget stycke.

I princip så gäller samma tankegångar som tidigare: ju fler valutor, länder och sektorer som vi har i vår portfölj ju lägre bör risken vara.

Men riktigt så enkelt är det inte alltid.

Förstår du exempelvis vad som händer i Asien i alla delar?

Vill vi investera i Kina och förstår du vad det innebär for dig som investerare?

Förstår vi hur äganderätten är skyddad i Ryssland?

Kan vi säga att bolagsredovisningarna är granskade och hanterade på ett rimligt sätt i Sydamerika?

Att förstå vad vi köper

För många handlar ovanstående exempel om hur vi kan förstå och relatera till de investeringar vi gör.

I det sammanhanget så har svenska eller nordiska – eller kanske till och med europeiska – indexfonder en stor fördel jämfört med indexfonder som fokuserar på mer exotiska marknader.

Naturligvis minskar också valutariskerna till ett minimum om du håller dig till svenska index.

Det finns inget självklart svar på hur vi ska ställa riskerna med en globaliserad portfölj mot en inhemsk men du bör som investerare åtminstone relatera till om du vill investera främst i Svenska bolag eller om du vill investera på en bredare marknad.

Vanliga geografiska fördelningar

I praktiken så ställs vi som indexinvesterare ofta inför följande geografiska upplägg i fonderna:

  • Närområdet – Sverige och nordenfonder.
  • Globala och USA fonder – Fonder som är tungt eller helt fokuserade på USA.
  • Tillväxtekonomier – Asien.

Här kan två globala indexfonder, som följer olika index, resultera i ganska olika fördelning mellan amerikanska aktier och resten av värden.

Därför bör du alltid studera den geografiska fördelningen när du utvärderar en global indexfond!

Ofta så påverkar valet av geografiskt område också vilka branscher som väger tungt i fonden.

Vad är din syn på marknaden – Var vill du investera?

I början av vår investerarkarriär vet vi kanske inte var och hur vi vill investera.

Då fungerar en bred global indexfond mycket bra.

Ofta får vi då en mycket stor exponering mot USA och då kan breda nordiska indexfonder fungera som alternativ eller komplement.

Slutsats – Hur utvärderar vi en indexfond

Vi har diskuterat vad vi ska titta på när vi ska analysera och utvärdera en indexfond.

Naturligtvis ska fonden möta de mål och tankar vi har som individer när det gäller våra investeringar.

Utöver det så har vi själva fondens förmåga och det underliggande index som den följer att ta hänsyn till.

Rätt många människor jag stött på genom åren utgår ifrån att de vill ha en bra global indexfond som grund.

På så vis får de ett mycket stort antal aktier spridda på en rad olika marknader.

Då handlar det om att välja rätt ”basfond” och utvärdera de alternativ som finns i just det sammanhanget.

Sedan kompletterar man ofta det basvalet med en eller några fonder som är något mer nischade och då utvärderar man de indexfonderna mot varandra utifrån vad vi diskuterat ovan.

Vanliga val är att man breddar sitt innehav inom:

  • Tillväxtmarknader
  • Sverigemarknaden

Det här gör ofta att utvärderingen av olika indexfonder blir något enklare.

Vi behöver inte hitta den perfekta indexfonden som löser alla våra problem utan kan välja de bästa indexfonderna – sett till ett mer begränsat antal aspekter – och sedan själva eventuellt justera helheten.

Har du frågor eller synpunkter så försöker jag alltid besvara alla kommentarer!

Onkel Tom, eller Anders Gustafsson som jag egentligen heter, driver den här bloggen. Här pratar vi om vår tid och våra pengar. I stora drag kan vi säga att vi pratar om hur vi styr våra liv för att leva friare och intressantare liv.

Titta bland kategorierna i menyn här ovanför så ser du vad vi pratar om i detalj.

Läs gärna min fria e-bok som jag skrivit för dig som vill leva ekonomiskt fri för en kortare eller längre period.

Jag har nyss fyllt 50 och har fyra barn och sambo. Vi bor i Sundbyberg sedan 2019. Innan dess drev vi en liten gård i Småland under ett par år. På den tiden var vi aktiva inom FIRE-rörelsen och predikade för ekonomiskt oberoende och tidig pension. Nu är vi åter i ekorrhjulet :)

Det här med att hoppa ur ekorrhjul och säga nej till tråkiga vardagar har intresserat mig sedan 2013. Det som nog gör den här bloggen lite unik är att jag närmat mig frågeställningen på så många vis. Inte minst har jag försökt förstå och påverka min roll i det hela.

Utbildningsmässigt är jag civilingenjör. Jag har på det varit doktorand, men fullföljde aldrig den banan. På senare tid så har jag även läst psykologi på universitetsnivå.

Du hittar min email-address på den lilla mailikonen här nedanför. Där hittar du också länken till bloggens Youtube som du gärna får prenumerera på.