Ränta på ränta – Kalkylator

Ränta-på-ränta kalkylator

Resultat

År Sparande Ränta Slutbelopp

Vad är rimlig ränte- eller avkastningsnivå?

Det går att få cirka 10% om året i avkastning på den svenska börsen i någon form av snitt. Justerat för inflation på 2% så kan vi anta att den inflationsjusterade räntan är 8%.

Har du pengarna på ett räntekonto med bra avkastning idag så kan du 3,5 – 4%. Om du vill justera för inflationen så ger det 1,5 – 2% i ränta.

Om du väljer att räkna på inflationsjusterade värden eller inte är ditt val. Om du avstår så får du hålla i åtanke att värdet som du får i tabellen inte riktigt motsvarar samma värd som om du hade pengarna i handen idag.

Ränta på ränta effekten – Snöbollen som börjar rulla

Ränta på ränta effekten bygger på att den ränta du tjänar idag ligger till grund för nästa ränteberäkning.

Så om du har 1 000 000 kr som du får 10% avkastning på under ett år så blir nästa års ränta, om vi antar att den fortsatt är 10%, beräknad på 1 100 000. (10% av 1 000 000 är ju 100 000).

Nästa år beräknas räntan på 1 210 000 och så vidare. Så även om avkastningen fortsatt är 10% så blir räntebeloppet allt större i reda pengar.

En vanlig liknelse är att ränta på ränta effekten är som en snöboll i en sluttning. Först är den liten och det är du som gör den större genom att putta på snöbollen. Det är sparandet vi pratar om då.

När snöbollen blivit tillräckligt stor så börjar den rulla av sig själv i backen samtidigt som den blir allt större. Då är det räntan som gör jobbet.

Ränta på ränta är stort – Men spara är större?!

Sparekonomer pratar gärna om ränta på ränta effekten. För visst är det något magiskt med att stoppa in pengar på ett konto och sedan inte behöva göra mer än att vänta.

Väntar du tillräckligt länge så blir det mycket pengar. Ännu bättre är det om du har en hel del pengar när du startar. Då är det lättare att få snöbollen i rullning.

Men i de flesta fall så har vi inte hur lång tid på oss som helst. Vi vill se effekten i vårt sparande och investerande snabbt!

Vi vill kanske köpa hus eller spara till bröllop. Bil eller en lång föräldraledighet.

Då är det sparande som gäller. Här på bloggen gillar vi aggressivt sparande, där vi försöker spara upp mot 50% av lönen varje månad av just den anledningen.

Jag har skrivit mer om varför det är viktigt att kunna spara mycket under vissa perioder i inlägget Spara länge eller spara mycket?

Oväntat resultat

För att spinna vidare lite om vikten av eget sparande …

Jag har i kalkylatorn ovan satt in 7% årlig ränta, ett startbelopp på 200 000 kr och en månadsinsättning på 2 000 kr. Sedan valde jag 10 års sparhorisont och tryckte på beräkna.

Då får jag att vi har 748 000 kr efter 10 år. En ganska stor del av detta kommer från räntan och vi skulle kunna dra slutsatsen att ränta på ränta effekten gjort sitt.

Men sätt gärna månadssparandet till 0 kr så får ni se något väldigt intressant!

Månadssparandet bidrar till ränta på ränta effekten mer än man tror!

Många hyllar men många avstår också!

För att få bra utväxling i ditt ränta på ränta upplägg så ska du ha bra avkastning på dina pengar. Det betyder i princip alltid att du ska ha en stor andel aktier eller aktiefonder i portföljen.

Om du bryter upp ditt sparande på olika sätt så att du har ett konto för resan, ett för buffert spar, ett för nästa bilbyte, och alla dessa konton är sparkonton med låg eller ingen ränta, så är det svårt att få full utdelning på ränta på ränta effekten.

Jag har skrivit mer om vikten att ha så stor andel av sina pengar exponerade mot aktier – och hur vi ofta blir lurade att göra motsatsen – som möjligt i detta inlägg.

Ränta på ränta – Att räkna baklänges (CAGR)

I kalkylator ovan så räknar vi framåt. Vi börjar med ett värde och så räknar vi ut vad vi får belopp efter ett antal år.

Ofta ställs vi inför det omvända problemet. Vi vet exempelvis att en aktie dubblats i värde på 5 år och vill veta vad det motsvarar för årlig genomsnittlig tillväxt eller avkastning.

Då kan vi använda formler och kalkylatorer för att beräkna Comulative Average Growth Rate (CAGR) eller Genomsnittlig Årlig Avkastning. Du läser mer om CAGR och hittar också en kalkylator här.