Paretoprincipen – spara pengar och hitta en vinnande livsstil

Vill du spara pengar eller hitta en livsstil som gör att du får ut mer av livet? Kanske både och? Har du hört talas om Paretoprincipen? Om inte så kanske du har hört talas om 80/20-regeln som är samma sak? En ständigt återkommande observation är att 80% av resultatet från en aktivitet kräver 20% av insatsen, men en kanske mindre känd konsekvens av Paretoprincipen är att allt för små insatser inte ger några resultat.

Det här inlägget är en uppföljning på gårdagens inlägg om ekonomiska sanningar för den som vill köpa tid för pengarna. Där pratade vi kort om att en vanlig privatekonomisk sanning ofta är att vi ska göra små insatser under lång tid – läs mitt inlägg om 8-regeln – för att nyttja exempelvis ränta-på-ränta effekten eller för att vi beaktar besparingar, som lite billigare bostadslån, under lång tid. Men för oss som vill frigöra mer egen tid i vår tid gäller andra sanningar, eller snarare andra prioriteringar.

Pareto ger dig många kloka svar.
Pareto ger dig många kloka svar.

I sin mer generella form så ser förhållandet mellan den insats vi gör och resultatet vi kan förvänta oss ut som i grafen här nedanför. Det finns två områden i den s-formade kurvan – starten och slutet på kurvan – där resultatet inte ändrar sig så mycket trots att insatsen ändras, och så ett område där det nästan finns ett linjärt samband mellan insats och resultat.

Paretoprincipen i kurvform.
[su_box title=”Exempel – träna” radius=”5″]Tänk att du vill förbättra din löpning, din tid på milen.

En mycket liten träningsinsats så som en promenad en gång i veckan kommer då inte göra någon skillnad att tala om och vi befinner oss i nedre vänstra hörnet på grafen. Men så ökar du insatsen lite, tränar regelbundet tre dagar i veckan och saker börjar hända, du blir fort snabbare och starkare. Här kommer du märka att en ökning från tre träingspass till fyra gör skillnad. En missad träningsvecka likaså.

Om du sedan fortsätter utvecklas och träna allt mer så närmar du dig efter ett par år en nivå där det krävs väldigt mycket träning för att öka styrka och snabbhet det minsta. I det här läget är beskrivs sambanden av grafen högt upp till höger.[/su_box]

Är ni med? Det finns alltså kloka människor som funderat på hur vi bör förhålla oss till insats och förväntat resultat inom många av livets områden och vi kan dra nytta av det.

I det gröna området vill vi vara!
[su_box title=”Exempel – Spara pengar” radius=”5″]När jag sparar pengar för att köpa mig tid vill jag ha ett resultat från mitt sparande inom ändlig tid. Det är viktigt av flera skäl. Dels för att min motivation är  ändlig och beroende av att jag ser resultat, men också för att mitt liv är ändligt. Då är det ganska meningslöst att vara i nedre vänstra hörnet på kurvan i mitt sparande.

På samma sätt så spelar de sista kronorna kanske inte jättestor roll om jag redan sparar mycket pengar, jag behöver alltså inte vara i övre högra hörnet.

I praktiken påstår jag att vi bör spara någonstans mellan 30-80%, ofta uttryckt som en sparkvot på 30-80%, av lönen efter skatt för att hamna i det gröna fältet i grafen ovan. [/su_box]

Inte nog med att 30% i sparande ger reella resultat, det drar också ned kostnadsnivån på ett sätt så man gynna dubbelt. I vårt fall betydde exempelvis en sänkt kostnadsnivå och ökat eget sparande – och den buffert det byggde upp – att vi kunde säga upp en stor del av våra försäkringar. Som i sin tur, ganska rejält, ökade vår förmåga att spara.

[su_divider top=”no”]

Lite mer allmänna slutsatser

Vi kan fortsätta exemplen ovan med bantning eller husrenovering men låt oss försöka formulera en mer allmän slutsats.

De flesta av oss är inte för långt upp till höger i Paretoprincipens S när vi gör något, vi är för långt ner till vänster! I allt!

Paretokurvan säger: För att vi ska kunna förvänta oss ett resultat som är värt att jobba för så ska vi stoppa in en tillräckligt stor mängd energi och arbete. Det kräver fokus och tid. Två saker som vi i konsumtionssamhället lider brist på.

Här finns svaret på varför mindre kan vara mer och varför jag tror minimalistiska synsätt är så populära. När vi inte dräller bort tiden och pengarna på ett stort antal aktiviteter – alla längst ner till vänster – utan fokuserar på ett fåtal önskade resultat så håller vi oss i det område som jag markerade grönt tidigare. Det område som ger ett resultat som märks och därmed positiv återmatning, en återmatning som i sig ger oss mer glädje och gör att livet känns lättare.

Vill du läsa mer?

Wikipedia skriver om Paretoprincipen.

Minimalisterna har skrivit om kopplingen mellan Paretoprincipen och Minimalism.

Jag som skriver här heter Anders Gustafsson. Här pratar vi om vår tid och våra pengar. I stora drag kan vi säga att vi pratar om hur vi styr våra liv för att leva friare och intressantare liv.

Titta bland kategorierna i menyn här ovanför så ser du vad vi pratar om i detalj.

Läs gärna min fria e-bok som jag skrivit för dig som vill leva ekonomiskt fri för en kortare eller längre period.

Jag har nyss fyllt 50 och har fyra barn och sambo. Vi bor i Sundbyberg sedan 2019. Innan dess drev vi en liten gård i Småland under ett par år. På den tiden var vi aktiva inom FIRE-rörelsen och predikade för ekonomiskt oberoende och tidig pension. Nu är vi åter i ekorrhjulet :)

Det här med att hoppa ur ekorrhjul och säga nej till tråkiga vardagar har intresserat mig sedan 2013. Det som nog gör den här bloggen lite unik är att jag närmat mig frågeställningen på så många vis. Inte minst har jag försökt förstå och påverka min roll i det hela.

Utbildningsmässigt är jag civilingenjör. Jag har på det varit doktorand, men fullföljde aldrig den banan. På senare tid så har jag även läst psykologi på universitetsnivå.

Du hittar min email-address på den lilla mailikonen här nedanför. Där hittar du också länken till bloggens Youtube som du gärna får prenumerera på.

17 svar på ”Paretoprincipen – spara pengar och hitta en vinnande livsstil”

    • Visst var han klok Pareto! Du kan få bli ansvarig för den så viktiga festkommittén. Minimalistiskt och enkelt. 80% av gästerna – de som gör skillnad – på 20% av ytan.

      Svara
  1. Intressant inlägg. Sedan vår tidigare diskussion angående att spara 10% av nettolönen har jag ändrat mig lite vad gäller sparkvot. Nu är siktet inställt på 50% (inkl amortering) från när jag börjar jobba. Denna artikel var en av avledningarna till skiftet. För jag ser verkligen poängen med att få snabba resultat, det skulle verkligen vara motiverande.

    Svara
    • Hej Martin,

      Det är precis som du säger en betydligt mer belönande ”loop” att vara i då högre sparkvot ger en helt annat resultat.

      Svara
  2. Intressant, igår sa jag till frun att 70% sparande är optimalt. Högre sparkvot ger inte så mycket. Vid lägre sparkvot finns det utrymme för förbättring

    Svara
  3. Intressant inlägg!

    Jag har en sparkvot på mellan 75-85 procent per månad och kan skriva under på att det stämmer.

    Dels når man snabbt effekt av ökade investeringar, ränta på ränta, sammantagen utdelningstillväxt osv. så snart man har haft en sparkvot över 50 procent en tid. Det innebar i sig att jag ganska snabbt kunde gneta ihop min första miljon och ett stadigt kapitalinkomstflöde genom utdelningar.

    Dels blir marginaleffekten av ytterligare sparande faktiskt inte så stor när man väl uppnår en hög sparkvot över tid. Jag har landat i att det viktiga är ATT jag sparar mycket, inte att spara så mycket som möjligt jämt. När jag passerar 80 procent gör de där extra tusenlapparna om året ingen jätteskillnad för helheten. Därför har jag ett mål att spara ett högt fast belopp som är tufft men rimligt att uppnå. Ofta blir det lite pengar över ändå och ibland pytsar jag in ytterligare lite på investeringssparkontot men jag ser en större behållning av att samtidigt ha möjligheten att spara till en buffert som ger möjlighet att göra någon resa, unna sig något enkelt ibland osv.

    Kontentan av det hela är att för den som börjar utdelningsspara bör rådet vara att ta 2-4 år av intensivt sparande med mycket hög sparkvot för att bygga upp ett kapital. När man väl har gjort det kommer löneförhöjningar, färre investeringar i konsumtionsvaror (eftersom man tenderar ha det mesta man behöver ju äldre man blir) och inarbetade sparvanor göra att man faktiskt får mer pengar över än man från början kalkylerade med. Då finns det inget egenvärde i att återinvestera varje krona utan man kan unna sig lite vardagslyx i det lilla. Eftersom man vid det laget är van att leva enkelt ger små köp stor marginalnytta. Miljonär innan 30 är väl det perfekta exemplet på den här sparprincipen.

    Svara

Lämna en kommentar