Att låna som fri a.k.a. ska ni låna pengar när ni inte behöver dom?

Vi var på banken på lunchen. Det gick “så där” kan vi säga. Bankmannen tyckte inte vi var de mest attraktiva kunder han träffat. Kanske var vi inte heller de smartaste han haft.

– Ska ni låna pengar när ni inte behöver dom, var hans fråga.

Det var inte riktigt så man skulle jobba tyckte vår bankman!

– Och så har ni inga jobb, eller? Hur ska ni försörja er? Vad ska ni göra?

Anledningen till att vi var på banken var att vi håller på och säljer vår lägenhet – om nu någon vill lägga ett bud på skiten – och vi har alla våra lån med den som säkerhet.

Vi har alltså köpt gården genom att belåna lägenheten kan vi säga, och när vi säljer den så måste vi hitta en annan finansieringsform för gården. 

Kanske inte för att vi måste främst, utan för att vi räknar med att ha en del lån på vårt boende kvar efter vi flyttar från stan.

Skälen till att vi önskar det är flera:

  • Vi ser inte att det finns något värde i att vara helt obelånade i dagens ränteläge. Vi tycker att vi kan ha lite hävstång av billig belåning på gården.
  • Vi vill inte låsa vårt kapital för mycket. Dels för att vi kan behöva köpa boende om två år om vi börjar jobba igen då, dels för att vi vill ha en viss kapitalvolym tillgänglig framöver.

Tekniskt sett har vi jobb när vi är lediga. Vi är tjänstlediga!

Vi kan gå tillbaka och jobba inom en månad från vi bestämmer oss, men det köpte inte riktigt vår bankman. Det är därför vi säger att vi har sabbatsår från jobbet.

Bankmannen såg väl kanske inget jättehinder i vårt föreslagna upplägg – vi vill låna 500 000 kronor – men något löfte om att detta gick att ordna fick vi inte på stående fot. Mer material måste in. Vi måste presentera en värdering av fastigheten samt kontoutdrag över andra tillgångar vi har.

Men mest var han förvånad och tveksam. 

Kostnaderna för pantbreven kommer bli 10 000 kronor om vi går för den här lösningen! Kanske är det trots allt inte värt det. 

[Spoiler: Vi valde att leva helt utan lån under åren vi bodde på gården. Det här var ett av skälen till det.]

Just nu får vi nog vänta in försäljningen av lägenheten innan vi säger vare sig bu eller bä här. Eventuellt så surar vi ur och betalar gården. Det kommer ske på bekostnad av att vår pengabuffer krymper något och att vår avkastning på kapital krymper, men å andra sidan så kommer vi då vara helt fria från lån!

Förståelsen för den här typen av upplägg – att leva av sitt kapital – verkar vara liten på banken. 

Vi håller er naturligtvis informerade om utkomsten. Det var det. Inget mer att se! Cirkulera!

Onkel Tom, eller Anders Gustafsson som jag egentligen heter, driver den här bloggen. Här pratar vi om vår tid och våra pengar. I stora drag kan vi säga att vi pratar om hur vi styr våra liv för att leva friare och intressantare liv.

Titta bland kategorierna i menyn här ovanför så ser du vad vi pratar om i detalj.

Läs gärna min fria e-bok som jag skrivit för dig som vill leva ekonomiskt fri för en kortare eller längre period.

Jag har nyss fyllt 50 och har fyra barn och sambo. Vi bor i Sundbyberg sedan 2019. Innan dess drev vi en liten gård i Småland under ett par år. På den tiden var vi aktiva inom FIRE-rörelsen och predikade för ekonomiskt oberoende och tidig pension. Nu är vi åter i ekorrhjulet :)

Det här med att hoppa ur ekorrhjul och säga nej till tråkiga vardagar har intresserat mig sedan 2013. Det som nog gör den här bloggen lite unik är att jag närmat mig frågeställningen på så många vis. Inte minst har jag försökt förstå och påverka min roll i det hela.

Utbildningsmässigt är jag civilingenjör. Jag har på det varit doktorand, men fullföljde aldrig den banan. På senare tid så har jag även läst psykologi på universitetsnivå.

Du hittar min email-address på den lilla mailikonen här nedanför. Där hittar du också länken till bloggens Youtube som du gärna får prenumerera på.