Psykologen Martin Seligman har funderat och forskat kring den klassiska frågan ”vad är lycka?”. I det arbetet så pratar han om tre typer av liv eller livsstil:
- Det behagliga livet – Första nivån av lycka
- Det goda livet – Flow och engagemang
- Det meningsfulla livet – Den djupa lyckan
De tre punkterna ovan har tagits fram inom ett forskningsområde som kallas positiv psykologi. Ett omrode inom psykologin som fokuserar på hur vi människor kommer till sin rätt och når en hög nivå av livskvalité.
Martin är inte den förste som funderar kring begreppet lycka. Här på bloggen så hittar du ett väldigt utförligt inlägg där vi introducerar begreppet lycka utifrån ett klassiskt perspektiv och bygger vidare för att inkludera moderna tankar kring välmående.
Läs gärna det länkade inlägget ovan om du vill ha lite mer bakgrund, sammanhang och historik när det kommer till begreppet lycka.
Martins tankar är väldigt intressanta för den som funderar kring livsstil. Här hittar vi också forskningens förklaring till varför jag inte längre är något stor anhängare av idéerna som finns kring ekonomiskt oberoende och tidig pension.
Jag söker nog främst det det goda livet. Livet där aspekter som engagemang och komma till sin rätt är centrala, medan FIRE-livet mer är det behagliga livet.
Det behagliga livet – Första nivån av lycka
Den första nivån av lycka handlar om våra direkta upplevelser av njutning och välbehag. Det är den typ av lycka som är enklast att förstå och relatera till.
Den här typen av lycka kallas också hedonistisk lycka.
Det behagliga livet handlar om att maximera positiva känslor och upplevelser. Vi hittar hedonistisk lycka i:
- Den perfekta koppen kaffe på morgonen
- En varm kram från någon vi tycker om
- Doften av nybakat bröd
- Det som erbjuder oss komfort
- Inköp av fina kläder
Egentligen finns det ingen lycka som är finare än någon annan, men den här typen av lycka är ofta ifrågasatt. Det beror bland annat på att det är den här typen av lycka som går att köpa.
Kanske så spelar några välkända problem förknippade med den hedonistiska lyckan också in. Den är nämligen relativt snabbt övergående.
Problemet med hedonistisk lycka
Det finns två problem som de flesta av oss kan relatera till när vi pratar hedonistisk lycka:
- Hedonisk anpassning (livsstilsinflation): Vi människor har en förmåga att snabbt vänja oss vid positiva förändringar. Den nya bilen, det större huset eller den senaste mobiltelefonen ger oss en kortvarig lyckoboost, men efter ett tag återgår vi till vår grundnivå av välbefinnande.
- Avtagande effekt: Ju mer vi exponeras för en njutning, desto mindre effekt verkar den att ha. Den första chokladbiten smakar fantastiskt, men vid den tionde är upplevelsen inte lika crisp längre. Samma effekt finns om vi staplar olika njutningar på varandra.
Livsstilsdesign och det behagliga livet
När vi söker en livsstil som passar oss så är det lätt att fastna i tanken att ”mer njutning = bättre liv”. Detta tankesätt kan leda till att vi:
- Jagar en lyxig livsstil
- Försöker maximera fritid och minimera ”måsten”
- Planerar för ett liv fyllt av resor och upplevelser
- Strävar efter ekonomiskt oberoende för att kunna göra ”vad vi vill”
Det kan vara vara fel fokus eftersom det finns mer att beakta.
Det goda livet – Flow och engagemang
Den andra nivån av lycka handlar om att uppleva engagemang och om att använda våra styrkor. Det här handlar om en typ av välbefinnande som kommer när vi är aktivt inblandade i något vi är bra på och tycker om att göra.
Vad är engagemang?
När vi är engagerade så är vi uppslukade av det vi gör, tiden går fort och vi känner oss fulla av energi snarare än uttömda. Vi känner ofta en hög nivå av engagemang när vi:
- Använder våra styrkor och talanger
- Möter utmaningar som matchar vår förmåga
- Får tydlig återkoppling på det vi gör
- Känner att vi utvecklas
Får vi till punkterna ovan så kan vi ofta koncentrera oss djupt och tiden går fort. Vi pratar om att vi är i ett flow-liknande tillstånd.
Det är inte ovanligt att vi känner att vi har mer energi efter långvarigt arbete än vi hade när vi började. Engagemang ger energi och det ger en djup känsla av tillfredställelse!
Jämfört med det behagliga livet
Det goda livet skiljer sig från det behagliga livet på flera sätt, det:
- Bygger på aktivt deltagande i samhälle, händelser och sammanhang istället för passiv konsumtion
- Handlar om att använda och utveckla våra förmågor
- Ger en djupare känsla av tillfredsställelse istället för njutning och glädje
- Vi gör leder – även om inte strävar efter just det – till personlig utveckling
- Vi gör skapar ofta värde för andra
Livsstilsdesign och det goda livet
Inom livsstilsdesign så fokuserar vi, åtminstone inledningsvis, på att skapa det goda livet. Det centrala här blir då att:
- Kartlägga våra styrkor och förstå vad vi är bra på
- Hitta sätt att använda dessa styrkor i vardagen
- Skapa utrymme för aktiviteter där vi kan utvecklas
- Bygga relationer där vi kan vara aktivt engagerade
- Prioritera aktivt deltagande före mer passiva aktiviteter
Här har vi ett perspektiv som utgår från att att ett ”bra liv” handlar om att hitta rätt typ av utmaningar och engagemang, istället för att maximera fritid och bekvämlighet. Det är genom att använda våra styrkor och gradvis utvecklas som vi skapar vårt välbefinnande.
Min flirt med FIRE
Jag slutade inte jobba för att jag ville ha ett så bekvämt och bekymmersfritt liv som möjligt. Tvärtom så kände jag att jag inte kom till min rätt i arbetslivet och sökte det goda livet utanför det vanliga arbetslivet.
Det är nog många som tänker på samma sätt och reagerade på vad jag sa tidigare om livet utanför arbetslivet.
För mig så är det väldigt svårt att använda mina styrkor och utvecklas utanför arbetslivet. Kanske gäller något annat för dig.
Eller så har du inte speciellt många möjligheter att välja på annat än det jobb du har idag. Men det går att ändra på.
Det meningsfulla livet – Den djupa lyckan
Den tredje nivån – eller ska vi säga nivån – av lycka handlar om att hitta mening och syfte. Det handlar om att använda våra styrkor och förmågor till något som är större än oss själva.
Vad är ett meningsfullt liv?
Ett meningsfullt liv uppstår när vi:
- Bidrar till något större än oss själva
- Använder våra styrkor för att hjälpa andra
- Känner att det vi gör spelar roll i ett större sammanhang
- Ser hur våra handlingar påverkar andra människor positivt
- Är del av något som fortsätter även efter vår egen insats
Föräldrar är inte självklart gladare, tvärtom visar många studier, än de som saknar barn. Men de uppfattar livet som mer meningsfullt. De känner att livet har ett djupare syfte.
Jag har fyra barn och kan relatera till det. Jag känner helt klart att jag är del av något större.
Skillnaden mot de andra nivåerna
Det meningsfulla livet skiljer sig från de tidigare nivåerna genom att det:
- Fokuserar på att skapa värde för andra, inte bara för oss själva
- Ger en djupare form av tillfredsställelse som varar längre
- Är mindre känsligt för yttre omständigheter
- Bygger på våra värderingar snarare än känslor
- Kan kännas meningsfullt även när det inte känns behagligt
Hur hittar vi mening?
Mening kan finnas i många olika sammanhang, här är några exempel:
- I arbetet när vi skapar värde för andra
- I familjelivet när vi stöttar våra nära
- I ideellt engagemang
- I mentorskap och kunskapsdelning
- I skapande som berikar andra
- I att bygga något som lever vidare
Livsstilsdesign och det meningsfulla livet
När vi designar vår livsstil för mer mening bör vi:
- Identifiera vad vi verkligen värdesätter
- Hitta sätt att bidra till andra människors liv
- Skapa utrymme för långsiktiga projekt och relationer
- Bygga in tillfällen att dela med oss av våra erfarenheter
- Prioritera aktiviteter som skapar bestående värde
Är någon lycka bättre?
Som jag presenterat materialet ovan så kan vi få intrycket av att vi går från den enklast formen av lycka till den äldlaste och finase formen.
Kanske går det också att läsa texten så att de olika delarna bygger på varandra. Som en sorts pyramid, som i bilden nedan.
Båda tolkningarna är tveksamma, för att inte säga felaktiga. Snarare så ska du se det som att vi berört tre aspekter på lycka som är centrala för oss människor.
Vi ska inte utelämna någon del. Med det sagt så är den glädje vi kan hämta i det behagliga livet relativt begränsad, bland annat av de anledningar vi nämnde inledningsvis.
Det finns inte alls samma begränsningar i det goda och meningsfulla livet, men det kräver ibland lite mer av oss för att hitta de områden som fungerar för oss.
Att söka svaren
Det som är lite intressant här är att det goda livet och det meningsfulla livet båda relaterar till begrepp som ”saker vi är bra på” eller ”saker som vi värdesätter”.
Det är inte säkert att vi helt är på det klara med vad det är. Även om vi vet några saker vi är duktiga på, och som vi kanske dessutom värdesätter, så lär vi knappast veta alla saker vi känner så för.
Det här talar för att vi ska söka oss fram lite i livet och försöka förstå frågorna här lite bättre.
Inom livsstilsdesign så tittar vi främst på hur vi kan vara mer tid inom det goda och meningsfulla livet. Och behövs det så gör vi det i ett sökande.
Om några dagar så kommer jag släppa en bok om just livsstilsdesign. Den är tänkt att vara förhållandevis kort och konkret för dig som vill ha en introduktion till tankarna, verktygen och begreppen.
Hur är ditt goda liv?
Kan du enkelt och snabbt svara på den frågan?
Hur är ditt meningsfulla liv?
Vilken rolig frågeställning men svår att svara på enkelt och snabbt.
Min dröm om det goda livet är nog rätt så nedskalad och går typ ut på att jag kan försörja mig på att klippa fruktträd, uppcykla textilier och koka sylt. Kanske sy kläder av svensk ull? Inga lokaler, ingen firmabil men en rejäl privat köksträdgård som kan kapa utgifterna ytterligare.
Ork att träffa vänner (jag får väl bjuda dem på antingen linsgryta eller löksoppa) och ta hand om hälsan, tid att vara kreativ, att sitta i trädgården och läsa böcker och att tomglo på elden i kaminen. Oklart hur realistiskt det drömlivet är men jag betar ändå av mål, som pusselbitar, för att det ska bli så.
Det meningsfulla livet? Jag tror kanske inte jag behöver större mening än så. Jag tror att mitt varför är att jag hatar resursslöserier.
Ja det är ingen lätt fråga, men jag blir åtminstone mer på det klara med vad som är viktigt för mig i takt med att tiden går.
Jag har också en känsla av att det finns någon form av prioritering. Jag tränar gärna exempelvis, men det är svårt att hitta glädjen i det om jag inte får känna att jag kommer till min rätt och gör saker jag gillar i arbetslivet.