Ekonomiskt oberoende och tidig pension – Nackdelar med FIRE

Att sträva efter ekonomiskt oberoende och tidig pension, fyndigt kallat FIRE (Financial Independent Retire Early), saluförs av vissa som mirakelmedicinen som befriar oss från det moderna livets vansinne.

Men är det så? Är pension och arbetslöshet, som av många anses vara ett rätt uselt sätt att leva, i själva verket en möjlighet?

Eller finns det några nackdelar med FIRE? Finns det några nackdelar med tidig pension?

Är det en speciellt bra idé att sträva efter ekonomiskt oberoende och tidig pension?

I det här inlägget ska först resonera om idéerna bakom FIRE lite mer övergripande och sedan gå in lite djupare på mer punkter som du som är intresserad av FIRE bör tänka på.

Längre ner i inlägget ska du få min vy, jag som spritt evangeliet om FIREs förträfflighet, och som också slutat jobba. Men som faktiskt också börjat jobba igen!

Är kejsaren naken för oss som återvänder från Nirvana, eller har kanske förhållningssättet blivit lite mer nyktert?

Häng med så får du läsa den avprogrammerades syn på just ekonomiskt oberoende och tidig pension.

Definition av FIRE

Att sträva efter att bli ekonomiskt oberoende för att sedan sluta jobba är inte en ny idé.

Möjligtvis har FIRE-rörelsen twistat till tankegångarna lite så att betoningen ligger på “tidig”.

Våra svenska omslagspojkar i branschen, “Miljonär innan 30” och “Farbror Fri” exempelvis, syns ofta tillsammans med anspelningar på deras ålder. Ja, Miljonären har det till och med i sitt namn.

Min definitionen av FIRE-upplägget är så här:

FIRE-rörelsen står för ett målinriktat sparande med målet att sluta jobba innan 40-års ålder, för att därefter leva på sitt kapital. Vanligtvis prioriteras frihet från arbetslivet högre än materiel välfärd. “Att rätta mun efter matsäck” är en bärande del av upplägget för att bli fri så tidigt som möjligt.

Att åstadkomma finansiellt oberoende och gå i tidig pension innan 40-års ålder kräver sparkvoter över 50%, under tiden personen bygger upp sitt kapital. Dessutom krävs ofta ganska sparsamt leverne i det fortsatta livet som tidig pensionär.

Det vedertagna sättet att avgöra om man är ekonomiskt oberoende är via den så kallade 4%-regeln, som säger att du är ekonomiskt fri när du sparat samman 25 gånger ditt årsbehov av pengar.

Enligt de trendanalysverktyg som finns hos Google så ser intresset kring ekonomiskt oberoende och tidig pension ut att hålla i sig trots att det varit på löpsedlarna i åratal nu.

Personligen tror jag det beror på fyra faktorer:

  • Ett ökat ekonomiskt välstånd gör det möjligt att spara mycket och leva bra.
  • Börsen har gått relativt bra sedan finanskrisen vilket skapat ett stort intresse för aktieinvesteringar generellt.
  • Det finns starka influencers och en starkt “community” som saluför idén om FIRE.
  • Arbetsmarknaden har blivit tuffare för många, inte minst akademiker som har allt svårare att hitta en bra balans mellan arbete och fritid i sina liv.

Fat FIRE

Vissa uppfattar fokuset på sparsamhet som en mindre aptitlig del i FIRE-konceptet.

Därför har det uppstått en variant som ibland kallas Fat FIRE – Fat som i fet – där personerna ställer kravet att de finansiella målen för ekonomiskt oberoende är så högt ställda att personen med lätthet ska kunna leva på sitt kapital utan ekonomiska prioriteringar.

Personligen har jag lite svårt för logiken i Fat FIRE. För mig lockar friheten i FIRE. Om jag vill leva lite lyxigare så är jobb ett utmärkt sätt att finansiera den livsstilen och det verkar vara en märklig prioritering att spara hårt om önskan är att leva med en högre burn-rate.

Så, då har vi har tittat på en definition av FIRE.

Nu är det dags att börja vrida och vända på själva idén kring att sträva efter ekonomiskt oberoende.

Vi börjar på en hög nivå och blir allt mer fokuserade!

En bild med texten "Är FIRE-rörelsen en bra kunskapskälla?" 

Bilden används som inledning på en del som handlar om huruvida idéerna som finns bland de som förespråkar ekonomiskt oberoende och tidig pension är speciellt sunda
Ska vi lyssna på vad FIRE-folket säger?

Får vi goda råd? Ekonomiskt oberoende vid 40 …

Tänk dig att du studerar till du är 25 år, och låt oss leka med tanken att du faktiskt blir 100 år gammal.

Det är allt fler människor som blir det numera.

Om du då ska sluta jobba vid 40-års ålder så ska du alltså jobba in de pengar som behövs på 15 år.

Samma pengar ska du sedan leva på i 60 år.

I Sverige kommer du få visst stöd av pensionssystemet från 63-års ålder och uppåt, men vi pratar om långa tidsspann och kort intjäningstid.

I det här sammanhanget är det naturligtvis gynnsamt – ekonomiskt då – att hitta in i en relation till arbete och arbetsliv som är hållbar och som gör det möjligt att tjäna pengar under lång tid.

Att gå i tidig pension för att man är sur på arbetslivet, och vad det kan erbjuda, tror jag inte är det bästa rådet faktiskt.

Personligen kan jag se många fördelar i att vara ledig då och då under arbetslivet, men inte då genom att släppa kontakten med arbetslivet.

I stället ska vi fortbilda oss, försöka starta företag eller kanske bara ta sabbatsår från jobbet.

Men jag tänker att det sker mer integrerat, inte som tidig pension och exit.

Att gå i tidig pension tror jag alltså inte är ett speciellt gott råd. Då det är en bärande tes i hela upplägget så tycker jag att det finns goda skäl att ifrågasätta mycket av det som sägs.

Får vi goda råd eller polariserad argumentation?

Men råden stannar inte vid tidig pension.

De som förespråkar ekonomiskt oberoende och tidig pension ger dig massor av råd och säljer dig en hel livsstil.

Tro mig, det finns massor att vinna för samhället och individen i att leva mer resurssnålt och bygga en god ekonomisk grund. Men inget av det kräver att du går i tidig pension eller på annat vis distanserar dig från arbetsmarknaden, och/eller samhället.

Men så kan man inte riktigt tänka om man är för FIRE. Gråskalor, nyanser och avvägningar passar inte där!

I stället ska vi lida i kontorslandskap. Ha meningslösa möten. Hata kaffe på macken.

Men helst ska vi vara badass!

Om du läser material från de som förespråkar FIRE så kan du läsa om hur du kan spara in på kaffekoppen varje dag och på så vis bli ekonomiskt oberoende snabbare.

Du får också en ganska demoniserad bild av arbetslivet.

När du sedan blir fri så ska du göra det du älskar. Kanske ska du skriva en bok.

Här hittar du akademikerna som strävat hela sitt liv efter att lära sig och utvecklas. Men nu i FIRE har de insätt att livet handlar om att inte göra någonting!

Att det finns många människor som arbetar heltid, utövar aktiviteter de älskar och skriver en bok verkar man helt glömt!?

Eller att de flesta människor utbildar sig och jobbar utifrån personlig läggning, inte bara i jakt på status.

De som då opponerar sig mot upplägget, och verklighetsbeskrivningarna som ibland följer med rörelsen kring ekonomiskt oberoende och tidig pension, försöker ibland bemöta den här extrema upplägget genom att spela på samma spelplan.

Kaffet du köper dyrt på macken är livsavgörande enligt “motståndarsidan”.

Och arbetslivet, det är helt fantastiskt!

Den här typen av polariserade ståndpunkter är rätt meningslösa tycker jag.

Får vi goda råd? Jag är skeptisk!

Det finns massor av strategier och principer som du som sitter fast i ekorrhjulet kan använda dig av, som du kan hitta massor av information kring inom FIRE-rörelsen.

En viktig del handlar om att ta kontroll över sitt liv och vilja samt våga förändra. Det är i det sammanhanget du hör begrepp som “bad ass” som ett stridsrop.

Det är bra, men jag är inte alls säker på att någon av oss är speciellt gynnade av att ta del av den polariserade världsbild som FIRE-anhängare gärna målar upp.

En bild som väcker frågan om vad de som är ekonomiskt fria och som gått i tidig pension faktiskt gör med livet.
Vilka grejer det går att göra som fri! Sånt här gör väl inte vi löneslavar?

Jag tycker det finns många exempel på förenklade och polariserade sanningar som återkommer, här är några:

  • Fast arbete, bra betalt och strukturen som följer med lönearbete är dåligt. Plocka tomburkar, bli lågavlönad egenanställd och sätta granplantor, det är grejor det!
  • Tjäna pengar i friheten är busenkelt. Varför man då ska spara sig ekonomiskt fri innan man nyttjar denna möjlighet är oklart.
  • Karriär och konsumtion handlar om fåfänga. Det handlar om att imponera på andra, som egentligen skiter i dig, och det är vansinnigt. Bryt det mönstret och bli influencer i stället!

Sammanfattningsvis, så här långt, så tycker jag det finns skäl att ifrågasätta om du överhuvud taget ska lyssna speciellt mycket på de som förespråkar FIRE, även om du själv inte tänker gå i tidig pension.

Du får ett förenklat och polariserat budskap som jag inte är säker på är rätt, relevant eller speciellt hjälpsamt för dig som vill leva smartare.

Om du fortsätter läsa så ska jag, lite längre ner, förklara varför jag tycker att jag lärt mig massor av helt livsavgörande saker som en del av FIRE-rörelsen, trots att jag ifrågasätter många sanningar.

Nu ska försöka konkretisera kritiken lite.

Kritik av FIRE-rörelsen – Målet är allt

En stor nackdel med hela uttrycket ekonomiskt oberoende och tidig pension hänger samman med att det anger ett mål (tidig pension) och ett medel (ekonomiskt oberoende).

Få personer vänder sig mot idén att vi ska sträva efter ökat ekonomiskt oberoende.

Det öppnar enormt mycket möjligheter.

Men är det eftersträvansvärt att gå i tidig pension? Ska vi koppla begreppen så hårt mot varandra?

Tveksamt?

Ännu värre blir det väl för de evangelister som låser sig på att de verkligen måste vara pensionerade och snarare begränsar sig i sitt ekonomisk oberoende än tvärtom.

Att målet har fått större vikt än resan dit är alltså en del i den allmänna kritik som finns. Jag håller med om den.

Att målet dessutom är ett tveksamt mål gör inte saker och ting bättre.

En bild med texten "Tre återkommande punkter: Målet har för stort fokus, för statiskt upplägg, att leva som man lär".

Bilden finns i anknytning till att vi pratar om nackdelar med tidig pension.
Det här är tre återkommande punkter som jag noterat när jag läst kritiker till FIRE-rörelsen.

Kritik av FIRE-rörelsen – Statiskt upplägg

De som strävar efter ekonomiskt oberoende och tidig pension resonerar vanligtvis så här:

Spara kraftigt under en period, säg 50% av dina inkomster under 15 år. Den levnadsstandard du har då är den du sedan kan ha livet ut, fast du behöver inte jobba.

Problemet är att livet inte är så statiskt!

Ibland vill du ha möjligheten att ta lån eller spendera mer pengar. Ibland blir det återhämtningar där du kan spara och investera.

När barnen växer upp så behöver du mer pengar än du behöver när du blir gammal och sjuk!?

Om du saknar arbete kan det vara svårt att låna pengar vilket ger dig väldigt små möjligheter att agera på möjligheter och måsten.

Om du ska kunna hantera olika ekonomiska sammanhang som finns under en livstid, inom ramen för FIRE, så behöver du sannolikt mer pengar på kontot än standardberäkningarna ger, innan du går i tidig pension.

Men då riskerar pensionen inte att bli så tidig?!

Utifrån det här hävdar många att kalkylen som används för att sälja in konceptet är för optimistisk.

Problemet är bara det att ska vi räkna på ökad trygghet – vilket många önskar – och ett ökat ekonomiskt utrymme så åker den tidiga pensionen all världens väg.

Konceptet kring FIRE är intrimmat så att det ska var utmanande men nåbart, på bekostnad av en del annat, så som flexibilitet.

Läs vidare så får du se vad vi har för erfarenheter. Vi tangerar den här frågeställningen där.

Kritik av FIRE-rörelsen – Få personer lever som de lär?

Det finns, inte minst i den engelskspråkiga världen, ett antal influencers som lever på, och jobbar med, att berätta för andra att de inte behöver arbeta utan kan leva ett annat liv.

Man säljer en livsstil.

Det finns exempelvis en film som heter “Playing with FIRE” som blivit hyllad av många som vill sluta jobba tidigt.

Där beskrivs hur en familj arbetar för att göra sig ekonomiskt oberoende och gå i tidig pension.

Fast filmaren, som saluför filmen och försöker tjäna pengar på den, är i själva verket pappan i familjen.

Hans yrke är filmskapare.

På något twistat vis har man alltså lyckats framställa en filmskapare som skapar filmer, och kommersialiserar dem, som någon som inte arbetar?!

Det finns inte heller något i filmen som antyder att det finns en stor underliggande förmögenhet, som de själva sparat samman, som familjen kan falla tillbaka på!

Känns rätt mycket som att någon jobbar, har många påtalat!

Företrädare för rörelsen om ekonomiskt oberoende och tidig pension brukar skaka av sig kritiken genom att säga att “det inte är förbjudet” att göra det man älskar som fri. Inte heller är det fel att tjäna pengar.

Det inses.

Men det är också konstigt om de som lever på att prisa arbetslöshetens lov jobbar heltid med att saluföra budskapet.

Det som kanske stör mig mest här är att om det finns en möjlighet att livnära sig på det man älskar så är hela idén med FIRE helt fel approach.

  • Dels så finns det inget skäl att vänta om du kan tjäna pengar på din passion.
  • Dels så är det inget bra utgångsläge att starta firma med inställningen att “jag har slutat jobba”.

Jag vet inte om det hör hemma här, men det finns också en väldigt positiv syn på möjligheterna att vara influencer inom FIRE-rörelsen.

Personligen tycker jag det är väldigt tveksamt.

Våra erfarenheter – Beslutet att återgå till arbetslivet

Under hösten 2018, efter ett och ett halvt år utanför arbetslivet, så började jag känna att det här inte var för mig.

I julhelgen pratade jag och min sambo ihop oss lite och vi började skissa på flera olika sätt att växa vidare från den grund, inte minst ekonomiskt då, vi skaffat oss.

Vi diskuterade flytt, möjligheten att hitta jobb i Småland och en sorts tillfällig variant där vi skulle långpendla från gården till vår gamla arbetsplats under några år.

Jag var den som låg på mest om flytt till en större stad. Dels för mig och dels för barnen.

Den 1 april 2019 började jag jobba i Sundbyberg och den första juli samma år hade vi tillträde till den lägenhet vi bor i nu.

Jag var klar och ville gå vidare. Den känslan var påtaglig. Min sambo var inte lika övertygad ska jag säga.

Det är inte så att allt i vårt nya liv är i rosenrött skimmer men det har varit en rejäl energiboost och jag ångrar inte de beslut vi tagit under de senaste åren. Eller tidigare för den delen!

Läs gärna hur jag diskuterade kring valet att lämna arbetslivet när jag funderade på att börja jobba igen. Det inlägget är skrivit ungefär i halvtid, mellan att vi slutade jobba och det här inlägget.

Mina personlig tankar från tiden utanför arbetslivet.
Här nedanför kan du läsa mer om mina egna tankar kring FIRE.

Andra liknande inlägg – Inlägget fortsätter nedanför

Mina personliga erfarenhet – Därför flörtar jag inte med FIRE

Här nedanför beskriver jag nio punkter som jag tycker är baksidor eller nackdelar med tidig pension.

Synpunkterna är helt mina och bygger på de år vi tillbringade i Småland.

Vill du veta mer om vad vi gjorde, och hur vi bodde så rekommenderar jag det här inlägget.

Jag har inte rangordnat mina reflektioner och vet inte om det ens är möjligt.

Rent mänskligt så blir en sådan här lista lätt en övning i att distansera sig från det som varit och försvara de val man gör.

Men jag har inte spånat ihop listan.

I stället har jag gått tillbaka till mina anteckningar jag gjort under våren 2019.

Utifrån det försöker jag redogöra för våra erfarenheter av att leva som ekonomiskt oberoende och tidiga pensionärer, utan att dra för långtgående växlar på dem.

Efter listan försöker jag sammanfatta mina tankar lite mer i några avslutande stycken.

Nu kör vi!

1. Jag jobbar jämt – till och med mer i FIRE

Vad innebär det att vara ledig? En kort stund så kan vi ligga på stranden med paraplydrinkar och en bra bok. Men det är inget som fungerar för mig i längden.

I stället gör jag saker och jag vill göra det.

Paradoxalt nog innebär det att jag under de år jag inte lönearbetade totalt sett “jobbade” mer. Jag pluggade, skrev och renoverade hus.

Ofta i en ganska ostrukturerad värld, där arbetsmiljön var vid köksbordet med barnen springande runt.

Eftersom vi inte primärt jobbade för pengar, eller kunder, så fanns ingen självklar prioritering bland alla sysslor.

Det är i någon mening fantastiskt att äga sin tid och sin dag. Men jag saknade rytmen och rutinerna i lönearbetet.

Vårt sätt att leva gjorde också att det inte fanns någon “huvudsysselsättning” som hade prioritet, som jobbet ofta har i våra liv.

Det gick alltid att göra mer.

2. Jag lärde mig mer om de ekonomiska aspekterna

4%-regeln i all ära, men att leva långa perioder på sitt kapital är inte riktigt så enkelt som många bloggare vill göra gällande.

Fyraprocentsregeln väger inte in den ekonomiska tillväxten som är i samhället. Därför blir modellen lite missvisande över tid och den som lever enligt fyraprocentregeln blir efter hand allt fattigare, i relativa termer jämfört med omgivningen.

Dessutom hade vi gjort en budget utifrån de tankar och synsätt vi hade på friheten när vi jobbade. I vårt liv som fria tappade den till stor del relevans.

Ett exempel på det var vår önskan om att utveckla vårt boende, som vi faktiskt hade tid och ork att göra.

Eller hur skulle vi förhålla oss till en investering i exempelvis eget företagande, med hög risk? Tillät budgeten det?

3. Jag hittade inget sätt att tjäna pengar på

De som pratar sig varma för tidig pension ser bara fördelar och möjligheter. En möjlighet man lyfter fram handlar om möjligheten att tjäna pengar som tidig pensionär.

Eftersom man inte behöver lönearbeta så ska den här inkomsten komma naturligt, i ett sammanhang där du gör det du älskar att göra.

Jag har väldigt svårt att relatera till detta utifrån de erfarenheter jag gjort. I inlägget Är det någon som inte blivit som tänkt så utvecklar jag resonemanget.

Naturligtvis skulle vi kunnat hitta olika metoder att tjäna pengar i Småland. Springvikarie inom skolan skulle säkert fungerat exempelvis.

Men att arbeta i en strulig skola, som vikarie där du inte kan påverka eller förbättra verksamheten nämnvärt; det är knappast det jag skulle kalla “tjäna pengar på att göra det man älskar”.

Jag skulle närmat mig frågeställningen att skaffa mig en alternativ inkomst ur ett helt annat perspektiv än FIRE-rörelsens, det inser jag idag.

4. Att gå hemma är inte jag

Det här borde jag begripit själv, men jag var så leds på arbetslivet kring 2015 att jag helt enkelt var tvungen att pröva något annat.

Jag passar inte som hemmaman. Det spelar ingen roll hur mycket jag försöker intala mig att det är fantastiskt med barnen och att det är trevligt med en skogsprommenad.

Jag är social, gillar att interagera med människor och skapa och bygga något som sätter avtryck i tiden. Gärna tillsammans med andra.

5. Det är mentalt påfrestande att leva på sitt kapital

Jag uppfattade det som mer utmanande än jag räknat med att förvalta kapitalet vi skulle leva på, eller ta av det för att leva på kapitalet.

Vi hade dessutom förmånen att få uppleva en ganska kraftig nedgång i värde av vår portfölj under tiden vi levde på vårt kapital.

Du kan läsa mer om det här.

6. Barnen har blivit större och förutsättningarna ändras

Vårt val att lämna arbetslivet styrdes i stor utsträckning av våra barns ålder i relation till skolgången.

Våra tankar utgår mycket från våra barn, men vi hade kanske inte förstått att förutsättningarna skulle ändras så fundamentalt när barnen blev äldre.

Det är ganska lätt att spara med små barn, medan det öppnar sig andra möjiliger, som också kostar pengar, när barnen blir äldre.

7. Jag har fått göra en del av det jag önskade – Redo för nya utmaningar

Jag blev trött på FIRE, även det blir vardag. När det väl skett händer inte så mycket mer. Det är en väldigt statisk konstruktion.

8. Vår budget var för optimistisk

Vi hade gjort för snäv budget – vi gjorde av med mer pengar än vi räknat med. Mycket för att vi ville göra mer än vi räknat med.

Den underliggande budgeten för mat, transport och kläder var inte så “off”.

Men vi hade inte alls utrymme för att köpa en fastighet till och renovera den exempelvis.

9. Perspektiven på livet, samhället och arbetslivet ändras

När vi gjort oss fria så utvecklades vår syn på friheten något. En stor nackdel med FIRE-rörelsen är att man fokuserar på att vara “pensionerad”.

Det är en begränsning, inte en möjlighet!

Gjorde vi några felaktiga val i FIRE?

Naturligtvis vill den som tror på de fantastiska möjligheter ekonomiskt oberoende och tidig pension erbjuder förstå vad vi gjorde för fel.

Och jag har just fått frågan om vi borde gjort något annorlunda, inte minst då genom att spara ihop mer pengar. (Du hittar vår kalkyl här).

Men om vi börjar i en lite annan ände.

Egentligen så gjorde vi allt rätt enligt FIRE-rörelsen. Bara som exempel, vi:

  1. Sparade intensivt under en period och gjorde oss fria.
  2. Levde sparsamt och fokuserade på att arbeta med det som inte kräver speciellt mycket pengar.
  3. Gjorde budget enligt fyraprocentsregeln.
  4. Flyttade till lågkostnadsregion.
  5. Sökte alternativa inkomstkällor.

Men skulle vi sparat ihop mer pengar? Hade läget varit annorlunda då?

Mitt svar har varit nej. Allt är förstås relativt. Hade vi haft 100 miljoner till? Eller 2 miljoner till?

Men det vi upplevt, som vi ser som nackdelar med tidig pension och rörelsen runt, handlar inte främst om kalkylen och ekonomin även om de delarna finns där.

Hade det bara varit en ekonomisk fråga så hade vi ganska enkelt kunnat förstärka vår ekonomi med ströjobb.

Men bilden är mer komplex.

Att pensionera sig tidigt är fel mål

Gjorde vi något fel när vi jobbade för att bli ekonomiskt oberoende och ta tidig pension, så började våra fel långt tidigare.

Vi fokuserade för mycket på att gå i pension och sluta jobba.

Vi fokuserade på målet som vi var inne på inledningsvis.

Men den ekonomiska grund vi skapade i vårt aggressiva sparande erbjöd ju så mycket mer. Det såg vi inte och vi beaktade inte det på ett klokt vis.

Tyvärr följer enkelspårigheten med en trosbekännelse till FIRE-rörelsen. Målet är att gå i tidig pension!

Vad jag tar med mig

Du har läst ett helt långt inlägg där jag för fram mina invändningar mot idén om att göra sig ekonomiskt oberoende och bli tidig pensionär.

Men det finns en hel del som jag trots allt tar med mig från mina år som FIRE-anhängare.

Det vi i vår familj fått tack vare idéerna inom FIRE, och vårt aggressiva sparande, är en förmåga att skapa någon form av rörelse igen i våra liv.

Med det menar jag att vi skapar något med våra liv. Vi har kunnat leva, anpassat oss och förändra. Vi har kunnat glädjas av resan och ser möjligheter som vi inte såg tidigare.

Med oss har vi kapital och förmågor och inte minst känslan av att vi kan och vill.

Vi kan ändra, vi kan påverka och vi sitter inte fast i ett meningslöst liv på det vis vi tyckte då.

Det liv vi hade stod på sin höjd still. Vi sprang i vårt ekorrhjul och behållningen var ganska liten.

FIRE-rörelsen hjälpte oss att avveckla den delen i vårt liv.

Men sedan bjöd inte FIRE på så mycket utveckling, eller ens kul möjligheter!

Läs mer

Onkel Tom, eller Anders Gustafsson som jag egentligen heter, driver den här bloggen. Här pratar vi om vår tid och våra pengar. I stora drag kan vi säga att vi pratar om hur vi styr våra liv för att leva friare och intressantare liv.

Titta bland kategorierna i menyn här ovanför så ser du vad vi pratar om i detalj.

Läs gärna min fria e-bok som jag skrivit för dig som vill leva ekonomiskt fri för en kortare eller längre period.

Jag har nyss fyllt 50 och har fyra barn och sambo. Vi bor i Sundbyberg sedan 2019. Innan dess drev vi en liten gård i Småland under ett par år. På den tiden var vi aktiva inom FIRE-rörelsen och predikade för ekonomiskt oberoende och tidig pension. Nu är vi åter i ekorrhjulet :)

Det här med att hoppa ur ekorrhjul och säga nej till tråkiga vardagar har intresserat mig sedan 2013. Det som nog gör den här bloggen lite unik är att jag närmat mig frågeställningen på så många vis. Inte minst har jag försökt förstå och påverka min roll i det hela.

Utbildningsmässigt är jag civilingenjör. Jag har på det varit doktorand, men fullföljde aldrig den banan. På senare tid så har jag även läst psykologi på universitetsnivå.

Du hittar min email-address på den lilla mailikonen här nedanför. Där hittar du också länken till bloggens Youtube som du gärna får prenumerera på.