Med stigande räntor och höga fastighetspriser – ja bilar går också upp i pris om man ska vara noga – så ökar många hushålls räntekostnader.
Då uppstår naturligtvis frågan: hur stora ränteavdrag får man göra?
Du får dra av 30% upp till 100 000 kronor, därefter får du dra av 21% av dina räntekostnader upp till du når din. Du kan inte göra större avdrag än du betalat i skatt under året.
Det är svaret!
Men läs vidare, ränteavdrag är egentligen inga ”riktiga” avdrag, dessutom kan du under vissa förutsättningar fördela avdraget mellan makar, så det finns saker som är bra att veta här.
Vad är ränteavdrag?
Ränteavdraget, eller snarare skattereduktion baserat på räntekostnader (vi återkommer till det längre ner) är något som du har rätt att göra för räntekostnader du haft under ett år där du stått som betalningsansvarig.
Du får reducera skatten med 30% av det du betalat upp till 100 000 kronor. Därefter reduceras skatten med 21%.
Skattereduktionen kräver också att det finns någon skatteinbetalning att reducera. Du kan inte reducera din skatt mer än ner till noll.
Du kan därför inte göra ränteavdrag utan inkomst.
Det finns inga uttalade begränsningar när det kommer till vilka lån du får göra ränteavdrag för.
Det betyder att du kan få ränteavdrag om du:
- Lånar av privatperson
- Tar billån
- Tar bolån.
Det vanligaste är väl att vi räknar på ränteavdrag för bolån eftersom det är där det blir mest pengar, men rätten till avdrag gäller alltså fler lån än så.
Med det sagt så omfattas inte ränta på studielån, det är ett exempel på undantag från rätten till ränteavdrag. Det finns några exempel ytterligare på undantag, se länken här nedanför.
Det finns utöver det vi pratat om här några utgifter som ska ses som räntekostnader enligt Skatteverket, exempelvis:
- Tomträttsavgäld
- Ränteskillnadsersättning om du löst lån i förtid
Här hittar du Skatteverkets undantag och tolkning vad som kan betraktas som räntekostnader.
Hur stora ränteavdrag får man göra?
Som vi var inne på så finns det tekniskt sätt ingen begränsning på hur stora ränteavdrag du får göra.
Det som sätter gränsen är hur stora skatteinbetalningar du har att reducera.
Det är sällan banken lånar ut speciellt mycket till personer som inte har någon inkomst men det kan vara värt att hålla ett öga på vilka skatteinbetalningar du kommer göra under året om du har låg inkomst, exempelvis på grund av föräldraledighet, och andra avdrag via exempelvis RUT/ROR-avdrag.
Att avdraget reduceras över 100 000 kronor har inte heller det så stor praktisk påverkan då det är sällan en person har räntor på mer än 8 300 kronor i månaden.
Ett hushåll kan lätt komma upp till en räntekostnad på 100 000 kronor men då är det vanligtvis två personer som står som ägare och låntagare på fastigheten.
I vårt räkneexempel där vi tittar på hur ekonomin ser ut om man köper ett dyrt hus så når vi exempelvis inte 100 000 kronorsnivån med två ägare till fastigheten.
Men i takt med att räntorna stiger så kommer allt fler hushåll komma över gränsen, helt klart!
Med en bolåneränta på mer än 4% så kommer sannolikt många med bolån påverkas.
Hur fungerar ränteavdrag?
Får man tillbaka på skatten om man har lån?
Svaret på den frågan är att ”det oftast blir så” men det är ingen självklarhet. Om du av någon anledning inte betalat in tillräckligt med skatt under året så kommer du få göra ditt avdrag och få skattereduktion, men du kan fortfarande behöva betala in ytterligare skatt om det saknas pengar.
Om du lånar pengar i vanlig bank eller kreditinstitut så skickar de in alla underlag till Skatteverket och därför brukar de räntekostnader du ska dra av finnas förifyllda i deklarationen.
Har du lånat av privatpersoner eller lån utomlands så kan du behöva komplettera deklarationen. Lån utomlands påverkas dessutom av de skatteavtal som finns mellan länderna så där kan det vara aktuellt att ta kontakt med en jurist om du har stora lån.
Fördela ränteavdrag mellan makar
Om ni har ett bolån där ni båda står för lånet så fördelar banken ränteavdraget lika mellan er.
Det vill säga att ni får halva ränteavdraget för er bostad var.
Det går att ändra den fördelningen när du deklarerar.
Om ni har delad ekonomi och verkligen betalar olika del av lånet så är det rimligt att också fördela ränteavdragen så att de speglar det ni faktiskt betalat.
Om ni har gemensam ekonomi så är det bara relevant att flytta avdraget mellan makar om någon har större ränteavdrag än man betalat skatt under året.
Det har att göra med att avdraget egentligen är ett avdrag på inbetald skatt vilket gör att det inte blir någon skillnad i skattereduktionen beroende på om den som gör avdrag betalar statlig skatt eller inte.
Hur får man tillbaka ränteavdrag?
Normalt sett får du tillbaka dina avdrag i samband med att skatteåterbäringen utbetalas. Det brukar vara i början på juni.
Det blir då en klumpsumma och hela året regleras vid ett tillfälle.
Men om du har stora lån så kan du få något som kallas jämkning. Med jämkning kan du få en löpande skattereduktion och på så vis betala mindre skatt varje månad.
Jämkning har helt klart en plats i privatekonomin för den som har stora räntekostnader, exempelvis i samband med bolån.
Ränteavdrag reducerar inte din beskattningsbara inkomst
När du lånar pengar, oavsett var och för vad, så får du ta upp räntekostnader i din deklaration och göra avdrag för de kostnader du haft under det år du deklarerar för.
Till skillnad från de flesta avdrag du får göra så påverkar dock inte ränteavdraget din intjänade inkomst, utan istället så får du dra av räntekostnaden från din skatteinbetalning.
Det är inget riktigt avdrag utan en skattereduktion!
Vad är skillanden kanske du undrar?
Jo detta medför att det inte spelar någon roll vilken skattesats du har inom kommun och regions eller om du passerat brytgränsen för statlig inkomstskatt.
Som vi var inne på så påverkas alltså det belopp du slutligen får tillgodoräkna dig efter avdrag i deklarationen vanligtvis av ovanstående faktorer men ränteavdragen är ett undantag.
Varför finns möjligheten till ränteavdrag?
Som det svenska skattesystemet fungerar så betalar vi skatt för kapitalinkomster och har rätt att göra avdrag för kapitalkostnader.
För fastigheter så får vi exempelvis betala reavinstskatt vid försäljning, vilket är en form av skatt för kapitalinkomster. Å andra sidan får vi dra av räntekostnader.
Vi kan säga att det finns en sorts balans och rimlighet i systemet.
Vissa debatörer och partier vill slopa ränteavdraget men ska det finnas någon form av balans och rimlighet så bör då även andra faktorer, så som reavinstskatten, modifieras.
