Farbror Fri har annonserat att ekonomin inte håller fram till han och frun når möjligheten att ta ut sin pension.
Några konstaterar detta skadeglatt. Det är inget jag delar.
Andra FIRE-religiösa ser återgången till arbetslivet som ett nytt steg i Farbror Fris frihetsresa. Hur det nu är möjligt? Hade han varit friare om han jobbat hela tiden?
Själv har Farbror Fri hävdat att det saknas en miljon kronor för att ta sig i mål utan att chansa allt för mycket. Jag tycker det är en löjlig förenkling av den situation som familjen befinner sig i.
En förenkling som döljer snudd på oändligt med visdom.
Häng med så ska jag berätta vad jag menar med det!
Skadeglädje – Det är inte där jag är!
Jag vill vara tydlig med en sak innan vi går vidare. Jag är inte på något vis skadeglad över det Farbror Fri berättar. Familjen har gjort det de önskar och gjort ett ärligt försök att leva det liv de vill leva.
I den resan har inte minst Farbrorn själv inspirerat andra att såväl spara som förändra sitt liv.
Det är knappast ett misslyckande!
Men det finns också ett stort ”men” här. Jag tycker inte Farbror Fri är helt ärlig när han kommer till slutsatsen att det som saknas är pengar.
Jag kommer hävda längre ner att han ger råd om hur vi ska leva och agera och att de råden inte är speciellt bra!
Livsvalen
Från de som förespråkar FIRE – inte minst Farbror Fri – så har vi lärt oss att vi har möjligheten att göra val.
- Vi kan skippa köpkaffet på Pressbyrån.
- Leva utan bil.
- Resa på lågsäsong.
- Äta billigare, i säsong.
För att nämna några exempel.
Att ha färre måsten innebär att vi är friare. Det råder ingen tvekan om det.
Men om vi läser vad vad Farbror Fri skriver i sitt senaste inlägg så ser vi att:
- Familjen måste ha stor bil!
- Vill ha möjligheten att åka skidor mer än i hemmabacken. Vad hände med ”lev lokalt”?
- Resor med barnen måste ske på loven. Låter inte så fritt?
Valen man gör kostar rejält med pengar får vi veta.
Inte nog med det. De vuxna är tydligen rätt beroende av att kunna ta en skogspromenad mitt på dagen.
Att den som skriver böcker och missionerar om möjligheterna som finns när vi väljer annorlunda, eller lever i det lilla lokat, faller in i en vardag med mer krav än vi har som jobbar, visar på rejäla sprickor och hål i FIRE-fasaden.
Enligt teorierna kring FIRE – i synnerhet den så kallade lean FIRE – så ska ju just friheten öppna nya möjligheter. Möjligheter som gör att det inte krävs mer pengar utan snarar mindre för att leva bra.
Här i Familjen Fris fall verkar inte det fungera alls. Istället har friheten lett familjen in i ett konsumtionsmönster som kräver heltidsarbete att finansiera.
Det verkar helt enkelt inte som att familjen kunnat realisera en annan tillvaro, utifrån de möjligheter man missionerat om, utan fallit in i relativt konventionella beteenden och behov.
Det förvånar mig inte. Jag återkommer till det senare.
FIRE – De stora möjligheternas värld
Inte nog med det! Som fri regnar det pengar över en. Det hävdar åtminstone de som är mest positiva till att göra sig fri från löneslaveriet.
Du kan leva på dina intressen. Skriv en bok, föreläs, podda och sälj hemmagjord tvål. Kanske ett vikariat här, tidningsutkörning där och så hjälper du till att räkna röstsedlar på valdagen.
Tillsammans spetsar det din ekonomin. Skatten är dessutom väldigt låg på dina första kronor.
Inte nog med det. Du behöver bara jobba när du själv vill!?
Här har jag mycket att invända mot det ständiga ”möjligheternas mantra”. Läs gärna inlägget om nackdelarna med FIRE där jag utvecklar mina invändningar.
Farbror Fri har predikat möjligheterna och i stort levt som han lärt. Kudos får vi väl säga, men resultatet imponerar inte.
För trots att Farbror Fri är lite av en kändis så verkar han under 6-7 år inte kunnat etablera någon vettig inkomst kring sin livsstil och sitt liv.
Av de inlägg som skrivs nu så kan vi få intrycket av att det först nu finns något faktiskt intresse kring detta. Det är nu man ska se över möjligheten att tjäna pengar.
Det anser inte jag vara en helt ärlig beskrivning av verkligheten faktiskt. Utifrån egen dialog med Farbrorn så vet jag att det funnits idéer om att hitta inkomster sedan dag ett.
Om vi jämför det med andra bloggare i samma läge, exempelvis RikaTillsammans, så har de tagit ansvar för sin verksamhet som om det vore ett jobb och en traditionell firma. Det verkar ha gett bättre resultat.
Återigen verkar det som det Farbror Fri predikat – han är långt ifrån ensam i sitt synsätt ska vi säga – om alla möjligheter som FIRE erbjuder inte riktigt levererat enligt plan.
Det hade varit mer ärligt att säga att …
6-7 år utanför arbetslivet har inte gjort familjen Fri annorlunda än någon annan familj. Ja, man var sannolikt mer annorlunda när man sparade aggressivt och jobbade heltid än man är nu från vad vi kan bedöma.
För att hantera ekonomin nu så riskerar familjen att få jobba med skitjobb under lång tid framöver. Vikariat, inhopp och avsaknad av fast anställning.
Men det här är inte ett ekonomiskt misslyckande primärt och ska inte beskrivas i ekonomiska termer tycker jag.
Det är idéerna som Oskar presenterat som inte håller i praktiken.
Mina erfarenheter
Jag har inget för att såga Oskar, som Farbror Fri heter, men jag tycker att vi måste kunna ifrågasätta de som saluför en livsstil. Från början var det just det jag gillade hos FIRE-rörelsen.
Efter att levt utanför arbetslivet några år så är jag dock väldigt kritisk till idén om att det några stora vinster med att stå utanför det ”vanliga samhället”.
Min bild är att det är svårt att leva annorlunda under längre tid. Det är också skittråkigt att leva utanför det ordinarie samhället. Oavsett om du har rejält med pengar eller ej!
I jakt på ett belönande liv i vardagen så är risken stor att du jagar andra nöjen, främst då genom konsumtion.
Min egna åsikt är också att det är väldigt svårt att hitta bra, hållbara och relevanta inkomster utanför systemet. I verkligheten spelar det heller ingen roll om bloggare romantiserar skitjobb eller tillfälliga anställningar.
Skitjobb är skitjobb och bra jobb får man jobba för att få.
Vill du pröva något eget så gör det inom det traditionella systemet. Starta företag, jobba hårt och etablera dig hos dina kunder. Men då lever du knappast som fri.
Jag tycker Farbror Fris resa stödjer mina tankar och erfarenheter kring utmaningarna som finns i att sluta jobba och leva på kapital. Vad säger du?
Du skriver ”Istället har friheten lett familjen in i ett konsumtionsmönster som kräver heltidsarbete att finansiera.”
Var har du fått det ifrån?
Det handlar alltså om 1 miljon på 2 personer på 10 år. Som eventuellt saknas. Dvs runt 4 000 kr i månaden.
Jag läste inlägget från Farbror Fri. Där framgår att kostnaden kring den stora bilen och önskan om att resa utanför den lokala skidbacken driver kostnad. Så jag läste bara innantill.
Håller med dig i det mesta du skriver…
Som jag ser det så är det skillnaden mellan teori och praktik som är problemet.
Eller som jag själv brukar säga ”Den stora skillnaden mellan önsketänkande och verklighet”
Du har helt rätt att man behöver ett bra jobb med en normal inkomst för att trivas med sig själv, med sin familj och passa in i samhället.
Att hitta ”relevanta inkomster” utanför systemet är extremt svårt och kräver otroligt mycket tid och resurser, och det ger ändå bara små och oregelbundna intäkter.
Och att vara en del av ”ett socialt sammanhang” (dvs ett vanligt jobb…) och en del av samhället är viktigare än man kan tro för att trivas i praktiken.
Däremot kan ett bra sparkapital (och ”relevanta inkomster” från det kapitalet…) ge guldkant på vardagen men ett sparkapital kan aldrig ersätta ett jobb.
Besser
Vi är överens. Sparande, och förmågan att bryta en hel del ”måsten” gör oss friare.