Att-göra-lista – 5 skäl till varför du ska göra en! (+ tips)

Det här inlägget ska motivera dig till att göra en att-göra-lista. Jag ska också försöka motivera dig att använda din att-göra-lista på ett speciellt vis.

Det finns väldigt goda skäl till varför du ska ha att-göra-listor så väl privat som i arbetslivet.

När jag skriver det här inlägget tänker jag dock mest på privatlivet, och hur vi vid olika tillfällen använt någon form av att-göra-lista i vår familj med mycket gott resultat.

Att göra listor kan bidra till att minska stress, effektivisera din dag och ge dig en ökad känsla av kontroll. När en att göra lista finns på plats så kan du fokusera på att utföra det som ska göras, i stället för att lägga tid på att ständigt försöka lägga tid på att komma ihåg vad som ska göras och prioritera olika aktiviteter.

Är det viktigt att skriva ner alla måsten och aktioner?

Den här bloggen handlar till stor del om att minska antalet måsten i livet.

Det är det minimalism till stor del handlar om.

I det sammanhanget är nog aktionslistor och att-göra-listor snudd på tabu för många.

Samtidigt är det många som kommer till den här bloggen och tänker att de vill äga sin tid.

Dom har kanske blivit bitna av idén om att bli ekonomiskt oberoende och gå i tidig pension.

Oavsett vilket så finns det många som är frustrerade över hur livet utvecklats och hur lite tid det ofta verkar finnas.

Min personliga erfarenhet är dock att de flesta inte behöver göra så stora förändringar i livet för att få mer tid.

Men då måste vi sluta drömma och tro att det är någon fjärran fix i form av pension eller världslig förändring som innebär medborgarlön.

Mycket handlar om att prioritera och göra!

Här har en att-göra-lista en snudd på magisk roll.

Läs vidare ska du få se!

Vi använder Trello för våra att-göra-listor

Två olika typer av måsten

Det finns två typer av måsten som vuxen.

Måsten som tar din tid, men som inte självklart kräver speciellt mycket av dig för att de ska ske.

Exempel på sådana måsten är:

  • Skjutsa barn till träningar.
  • Tvätta.
  • Diska.
  • Städa.

Det här är vardagsmåsten.

Vardagsmåsten sker ofta relativt naturligt och de flesta av oss har vanor och rutiner som stöd som får oss att göra.

Andra måsten är sådan där måsten vi känner hänger över oss, som kräver en insats som är mer eller mindre mentalt jobbig att få till.

Det är få människor som slänger sig upp på lördagsmorgonen för att:

  • Rensa vattenlåset i duschen.
  • Fästa sista listen efter renoveringen.
  • Laga cykelpunktering.

Det här är typiskt sådan måsten där du inte får något stöd i vardagslivets rutiner.

Att fånga den typen av vardagsmåsten, skriva ner dem, titta på dem, och förstå att de ofta inte är så många är en del i arbetet – och vinsten – med att skapa en att-göra-lista.

När listan finns handlar allt om att faktiskt börja göra saker. Bocka av dem. Se att antalet måsten snabbt minskar.

Gör du det här på ett smart sätt, och inte fyller på med nya måsten i ännu högre takt, så går du ganska snart lite lättare.

Vill du ha fler tips om hur du kan få en känsla av att du har mer tid: Läs gärna inlägget om mitt förslag om hur du ska ta dig ur ekorrhjulet.

Nu – fem skäl till att du ska göra en att-göra-lista!

1. Att skriva ner “allt” du måste göra minskar stress

Vissa anser att aktionslistor och att-göra-listor är precis urusla ting i livet. Att de suger all kraft och energi.

Jag säger att det snarare är synsättet på att-göra-listan, än listan som så, som är problemet.

När vi i vår familj gör en att göra lista så slås vi ofta av att det inte var så mycket måsten vi verkligen måste göra.

Den oklara bördan vi kände var inte så farlig när den kom på pränt.

Dessutom inser vi ofta ganska snabbt att det inte behövs några stora insatser för att åstadkomma en ganska stor förändring.

Samma slutsats drar jag när jag jobbar med att-göra-listor och strukturerad planeringen i mitt arbetsliv.

Visst, det finns massor av saker att göra, i synnerhet om du har hus, familj och massa fritidsintressen.

Men att skriva av sig det, och se listan, känns ofta befriande.

2. Att göra är viktigare än att prioritera

Jag har jobbat som ledare i snart 25 år och påstår att en av de vanligaste missförstånden i arbetslivet, och sannolikt även bland privatpersoner, ligger i tron att det finns ett stort värde i att diskutera det som ska göras i diffusa termer.

  • Vad är prioriterat nu?
  • Vad måste vi göra nu, vad kan vänta och vad har framtiden för krav?
  • Vem har rätt kompetens, vem gör vad?

Kontrollfreaks älskar att planera helt enkelt.

Men ofta räcker det att planera grovt vid något enstaka tillfälle.

Resten av tiden ska vi göra det jobb vi planerat.

Då diskuterar vi ofta allt för lite hur saker och ting ska göras.

Att prioritera och planera sitt arbete kan vara en form av prokrastinering – ett mer eller mindre medvetet sätt att skjuta på uppgiften.

Jag har jobbat med människor som lägger halva sin arbetsdag på att ifrågasätta sina att-göra-listor och möblera om i dem.

En att-göra-lista kan hjälpa dig en bit på vägen mot ett effektivare arbetssätt, men kan också vara ytterligare en ursäkt för att inte ta tag i det som måste fixas.

Därför bör du arbeta med din att-göra-lista på ett klokt vis. Mer om det lite senare.

3. Att-göra-listan – och lösta uppgifter – visar dig vad du gör

När jag har en aktionslista eller att-göra-lista (för mig så är innebörden i aktionslista och att göra lista den samma) så gör jag aldrig alla saker samtidigt. Jag försöker göra någon eller några aktioner varje dag.

Ofta är inte det mer än någon timmes arbete jag lägger totalt på mina aktioner.

Grejen är den, att om du gör några saker varje dag så bygger det på.

I synnerhet om du gör klart det du håller på med så att du faktiskt kan sätta bock i kanten!

Återmatningen du får när du ser att du löser det som måste fixas samtidigt som antalet måsten minskar r är fantastisk!

Det här är att äga sin tid skulle jag säga!

4. Det hjälper dig att planera och styra livet

En att-göra-lista i sig gör ingen sommar. Det viktiga är inte heller att få med så många saker på att göra listan som möjligt.

Efter att du fått ner alla måsten på pränt så handlar allt om hur du arbetar med din att göra lista.

Som vi var inne på i punkt 2. Planera inte för mycket. Var inte heller för smart.

Läcker det in i huset, via en läcka på taket ska det naturligtvis prioriteras.

Men om du har en list som inte är klar, efter senaste barnrumsrenoveringen, samtidigt som bilen måste städas invändigt så spelar ordningen ingen roll.

Gör inte heller bara det som är stort, tungt och viktigt. Tre “nästan klara” projekt är bättre att göra klart än börja något nytt.

Att ta en del lågt hängande frukter ger energi till de flesta.

5. Du får förtydliga vad du faktiskt ska göra

Som vi var inne på i punkt 1 så kan det vara befriande att faktiskt sätta på pränt vad som upplevs som alla stressande måsten vi har.

Lika värdefullt kan det vara att försöka förtydliga vad de läskiga uppgifterna faktiskt består i.

Vad innebär det att städa i garaget exempelvis?

Ska du hyra en släpkärra och bara kasta skit, eller är det mycket mer än så.

Jag överdramatiserar lätt. Tänker att städningen också innebär att jag ska sortera massa skit och sätta upp hyllor.

Helst skulle jag måla en vägg också när jag ändå håller på …

Men då har jag förmodligen kommit en bra bit från det som faktiskt måste göras.

Även om väggen måste målas så är det lättare att bryta ner en uppgift i flera mindre delar.

Samtidigt så är måla rätt kul.

När du faktiskt börjar beta av dina måsten så kommer du också stöta på en hel del kul att-göra-grejor!

Du blir bättre om du övar

I vår familj lever vi inte vårt liv utefter en strikt plan och en att-göra-lista. Vi använder verktyget ibland.

Här nedanför ska jag tips dig om det verktyg vi använder. Det har vi använt exempelvis i samband med:

  • Flytt.
  • Semestrar och resor.
  • När det blivit för många måsten.
  • Renoveringar.

I jobbet är det vanligare att jag gör en planering kvällen innan, inför kommande dag.

Planeringen innebär en kort genomgång av aktionerna jag har, och sedan plockar jag två tre punkter som jag prioriterar att göra nästa dag.

Att inte gnugga hela listan varje dag, utan mer fokusera på några punkter är en framgångsfaktor jag använder mig av i jobbet, och som vi använder hemma.

På jobbet är mina aktioner ofta ganska begripliga. I privatlivet kan vi ofta vara bättre på att specificera och bryta ner våra aktioner enligt punkt 5. här ovanför.

Glöm inte helheten

Ett riktigt bra tips för den som har svårt för att-göra-listor handlar om att förtydliga hur aktionen hänger samman med en helhet.

I vårt privatliv kan våra att-göra-listor bli extremt spretiga och snuttifierade. Det tar energi för många.

Men om du har kvar en list i barnens rum, för att renoveringen ska bli klar, så kan du skriva till varför listen ska dit i att-göra-listan.

Ungefär så här:

Skruva dit golvlisten i barnens rum – Då är barnrummet färdigrenoverat.

Min favoritapp för digitala att göra listor

Det finns många bra verktyg för den som gillar att göra aktionslistor.

Googles kalkylark är utmärkt att använda. Ni kan vara flera som har tillgång till listan och det är lätt att redigera och arbeta med listan.

Det finns till och med det som säger att det finns ett stort värde i att skriva att-göra-listor för hand på papper.

Men jag skulle vilja tipsa om Trello.

Det är ett professionellt – mycket lättanvänt – verktyg som är gratis för dig som privatperson.

Du når dina aktionslistor via webben, eller en app på mobilen.

Här nedanför ser du hur jag registrerar mig och skapar min första att

-göra-lista.

Trello är en gratis applikation för att-göra-listor. Man använder begreppet tavla i stället för lista eftersom systemet bygger på kanban-tavlan.
Ge din lista (Trello säger tavla) ett namn.

Trello bygger på idén om att du flyttar dina aktioner åt höger på tavlan när de på något vis ändrar status.

Du väljer helt själv vad statusen ska vara, men en väldigt vanlig struktur är att en aktion kan ha någon av statusen:

  • Saker att göra: Här är alla dina aktioner.
  • Gör: Här ska ett fåtal ärenden vara och det är de som du faktiskt jobbar med.
  • Klar: Då är saken biff!

Så här ser det ut i Trello.

En bild från Trello, som är en app för att skapa digitala att-göra-listor.
En aktions olika statuslägen.

Efter det är det dags att börja lista sina “att-göra-punkter”.

Först på rubriknivå.

Jag har tagit några exempel som skulle kunna passa här på bloggen i exemplet här nedanför.

Här är exempel på mina att-göra-punkter i listan.
Aktioner på bloggen Tid och Pengar.

När du kommit så här långt är din tavla klar i första utkastet.

Aktioner drar du bara från “att göra” till “gör” när du börjar jobba med dem.

Ett exempel på att-göra-lista som heter Tid och Pengar.
Din tavla i Trello.

Ofta vill vi göra mer med våra aktionslistor än att bara skapa en översikt som den här.

Trello gör det möjligt genom att låta dig redigera varje aktion i mer detalj. Här nedanför ser du vyn för det.

Vyn där du arbetar med dina aktioner mer i detalj.
Så här jobbar du vidare med dina aktioner.

Listorna kan ni sedan dela mellan de som behöver ha tillgång till att-göra-listan.

Vi i familjen använder gärna Trello när vi behöver fokusera våra krafter lite.

Jag har också använt Trello i yrkeslivet. De flesta greppar hur programmet fungerar på någon minut!

Slutsats – Att göra listor

Det finns tre saker som gör mirakel för känslan av att kunna äga sin tid:

  1. Förstå vad det du faktiskt vill göra med din tid (skitsvårt!).
  2. Förstå vad det är som ger dig känslan av alla måsten. Vilka är dina måsten och på vilket sätt hindras du från att själv äga din tid?
  3. Att hitta ett sätt där du kan lösa en del av vardagens måsten, utan att det känns oöverstigligt, och känna belöningen i det.

Att skriva en att-göra-lista kan göra under för punkt 2. och 3.

Listan löser inte allt!

Du måste också hitta ett sätt att börja jobba med punkterna på den.

Bästa sättet att göra det är att fokusera på någon, eller några, punkter i taget.

Se till att de att-göra-punkter du väljer att arbeta med blir klara innan du startar något nytt.

Min erfarenhet säger att en att-göra-lista och lite fokuserat arbete under någon vecka gör under i de flesta sammanhang!

Kategorier Tid

Onkel Tom, eller Anders Gustafsson som jag egentligen heter, driver den här bloggen. Här pratar vi om vår tid och våra pengar. I stora drag kan vi säga att vi pratar om hur vi styr våra liv för att leva friare och intressantare liv.

Titta bland kategorierna i menyn här ovanför så ser du vad vi pratar om i detalj.

Läs gärna min fria e-bok som jag skrivit för dig som vill leva ekonomiskt fri för en kortare eller längre period.

Jag har nyss fyllt 50 och har fyra barn och sambo. Vi bor i Sundbyberg sedan 2019. Innan dess drev vi en liten gård i Småland under ett par år. På den tiden var vi aktiva inom FIRE-rörelsen och predikade för ekonomiskt oberoende och tidig pension. Nu är vi åter i ekorrhjulet :)

Det här med att hoppa ur ekorrhjul och säga nej till tråkiga vardagar har intresserat mig sedan 2013. Det som nog gör den här bloggen lite unik är att jag närmat mig frågeställningen på så många vis. Inte minst har jag försökt förstå och påverka min roll i det hela.

Utbildningsmässigt är jag civilingenjör. Jag har på det varit doktorand, men fullföljde aldrig den banan. På senare tid så har jag även läst psykologi på universitetsnivå.

Du hittar min email-address på den lilla mailikonen här nedanför. Där hittar du också länken till bloggens Youtube som du gärna får prenumerera på.

Lämna en kommentar