Barnsparande ett måste?

En god förälder ska naturligtvis spara till sina barn. Det har alla lärt sig som läst någon av bankernas ekonomibloggar. Barnspar, barnsparande, eller gör dina barn till miljonärer. Terminologin varierar, men budskapet är det samma.

Men varför är det viktigt att spara till barnen? Varför ska vi kunna ge våra barn en summa pengar när de blir 18? På vilket sätt skiljer sig sparande till barn från allmänt sparande vi gör som vuxna i vårt egna namn?

Jag tänker då praktiskt.

Juridiskt är det av stor betydelse vem som står för kontot där pengarna sätts in. Konsumenternas.se har en utmärkt genomgång av de juridiska aspekterna när det gäller sparande till barn om du vill veta mer.  

Vad är viktigast, att barnen jobbar samman pengar till sina första inköp själv? Eller är det kanske viktigt att de får en summa pengar så att de direkt kan börja konsumera när de flyttar hemifrån? 

Är öronmärkta pengar till ditt barns konsumtion som 18-åring viktigare än att familjen som helhet får en god ekonomisk bas?

Eller har ni som sparar i era barns namn en smartare idé om hur ni ska leverera pengarna i framtiden, till era ungdomar, än att ge dem pengarna rakt av? Berätta gärna hur i så fall.

Vanliga frågor kring barnsparande

Vad är normalt att spara i månaden till ett barn?

Föräldrar som har endast ett barn sparar strax över 600 kronor i månaden. Föräldrar med mer än två barn i snitt strax över 500 kronor i månaden.

Hur mycket pengar har barn sparat i genomsnitt?

Ungefär 120 000 kronor per barn har barn i sverige som förmögenhet, men spridningen är stor.

Bör jag tänka på något speciellt när jag börjar spara till mina barn?

Ja. Lås inte pengarna i barnens namn utan att du vet vad du gör. Dela inte upp pengarna på olika barn om du inte har goda skäl till det. Det gör det lättare att dela ut rättvist den dag det är dags för det. Välj aktiefonder och låga månadsavgifter.

Ska jag spara pengar i barnets namn eller mitt eget?

Det beror på omständigheterna lite. Enklaste och bästa allmänna lösningen: Spara i eget namn och så sparar du för alla barn på samma konto. Det gör det mycket lättare att dela ut pengarna rättvist den dagen då det är dags.

Att spara pengar nu är smart – att ge bort pengar till en 18-åring är ….

Jag är inte emot sparande. Jag inser också det pedagogiska i att tala om för föräldrar att om de sparar till sina barn, i en billig fond, under 18 års tid, så blir det rätt mycket pengar. Sannolikheten för att dessa pengar dessutom får vara och inte går till bilköp ökar säkert om de är i reserverade i barnens namn.

Det är bara det jag inte riktigt förstår varför barn ska ha massa pengar av oss unga vuxna. 

Jag är för sparande, men mot att ge bort stora klumpsummor till unga vuxna.

Jag är för sparande, men mot att märka upp pengar i högar. 

I videon nedan går jag igenom bloggaren “Pappa betalars” månadsekonomi och lämnar några av mina synpunkter på deras familjs privatekonomiska upplägg. 

I videon berör jag hur ogynnsamt det är att lägga peng i högar uppmärkta för olika ändamål. Den tanken återkommer i inlägget där vi diskuterar om det behövs barnförsäkringar

Jag ifrågasätter alltså idén om att spara till sina barn utifrån två aspekter. 

  1. Behovet. Varför ska jag se till att det finns pengar i mitt barns namn?
  2. Den bästa formen av sparande är när man dels kan spara, dels fatta kloka beslut utifrån den förmögenhet man skapar. Då gör pengarna dubbel nytta genom att man kan sänka sina kostnader. Att lägga pengar i olika namngivna högar, så som vi gör när vi sparar i barnens namn, underlättar inte det synsättet. Det är min personliga erfarenhet.

Nedanför utvecklar vi resonemanget.

Varför ska vi spara till våra barn? – Vilka motiv och behov finns?

En arbetskamrat sa när vi pratade barnsparande:

Men vi måste ju spara ihop så barnen kan lägga en kontantinsats på en lägenhet i alla fall. Annars kommer de ju inte kunna gå på universitetet.

En vanlig ståndpunkt, men är den rätt, smart eller både och?

  • När jag och mina vänner pluggade så var de som fick vara mest uppfinningsrika, kring exempelvis boende, de som utvecklades mest under studielivet. De skaffade sig också vänner för livet i processen. Varför ska vi utgå från att våra ungdomar inte ska bo i studentkorridor?
  • Det är uppenbarligen felaktigt att det inte går att studera om man inte kan köpa lägenhet. För i så fall hade inte jag, min sambo eller någon av mina kamrater haft en universitetsutbildning.
  • Att hitta boende är en fråga som har olika lösningar. Det är inte ett problem som har sin lösning i plånboken endast. Det tycker jag vi ska lära våra barn!
  • Att bli student är att bli stor och ta ansvar för sitt eget liv. Det är barnens liv inte ditt. De ska bygga det själva utifrån sina förutsättningar. Att lösa boendefrågan är en viktig komponent.
[su_box title=”Claes Hembergs bok ‘Spara med barnen: från veckopeng till egen lägenhet'”]Claes Hemberg – tidigare sparekonom på Avanza – har skrivit en bok som handlar om barnspar Där gör han gällande att det är just insatsen till första bostaden som är det viktiga i barnsparande.

Det är insatsen till boende sparande till barnen handlar om, enligt honom. Andra delar av det vi behöver lära våra barn när det handlar om pengar handlar om attityd och kunskap och är inte kopplat till pengar på banken.

Perspektiv: Snittlönen för en lågutbildad ung människa hamnar idag i intervallet 20 000 – 25 000 kronor i månaden (källa Ekonomifakta). Det ger en lön efter skatt i intervallet 15 500 – 19 000 kronor. Om man då lever som en fattigpensionär eller student på cirka 8 000 kronor i månaden så sparar man under ett år samman 80 000 – 120 000 kronor. Det innebär att en ung person på cirka ett år kan spara samman insatsen till en ordinarie mindre lägenhet på många ställen i Sverige![/su_box]

Oavsett om du sparar till barnens framtida boende, första bilen eller en snygg inredning till första lyan så ifrågasätter jag inte bara behovet. Jag undrar till och med om det inte är en otjänst.

Unga människor ska skapa sitt liv, inte få något serverat

När jag flyttade hemifrån så flyttade jag direkt ihop med min nuvarande sambo. Vi hade tajt ekonomiskt men glädjen i att bo och leva för egen maskin var ju samtidigt enormt stor. Att köpa det grundläggande för köket – några kastruller och lite porslin på Ikea – och en säng var inga stora pengar för oss då, och det är det inte för de som vill starta sitt eget hem nu heller.

Men processen att bli vuxna och bygga vårt hem var en stor glädje för oss. Jag har fortfarande några av mina starkaste minnen från vuxenlivet kopplat till det liv vi levde då. När vi skapade vårt gemensamma liv.

Gudarna ska veta att det tog tid att bli av med solstolen som var vår enda sittplats framför den ärvda pytte-TVn, men jag kan inte se att vi varit lyckligare om allt varit serverat och klart.

Barnsparande
Ett utmärkt sätt att göra sig osams med halva läsarskaran är att lyfta fram någon åsikt utanför mainstream kopplat till barn. Barnsparande är nog inget undantag.

Jag är inte finansiär, jag är förälder

Som förälder är tricket att guida sina barn så de undviker de värsta potthålen här i livet och sedan glädja sig åt den resa barnen gör. Det är en gåva att få vara med någon så nära i deras livsresa.

I mitt tycke kan vårt ansvar aldrig vara att säkerställa den konsumtion vi tycker våra ungdomar ska ha för att få ett liv som passar oss. Det är en form av kontroll och manipulation som vi utövar för vår egen skull, inte för våra barns.

Vi har någon form av barnspar för alla våra barn, så att det i dagsläget finns cirka 10 000 kronor per barn i form av öronmärkta pengar. Där har vi stannat. Det är den ekonomiska buffert vi kan ge våra barn – men jag är långtifrån säkert att vi kommer ge våra barn så mycket – den dag de flyttar hemifrån. Grundinställningen är att barnen själva bygger den buffert som krävs för att kunna ta språnget in i vuxenlivet, eller att de anpassar mun efter matsäck.

Inget barnspar? Ut med dem på bar backe bara!

Betyder det här att barnen får klara sig själva helt och hållet? Nej! Det tycker jag inte! Det är för svart eller vitt och så enkelt är inte livet. Jag tycker det handlar om vilka beteenden och grundläggande värderingar vi kommunicerar till våra barn. Jag tycker min dotter kan bo i tält några veckor när hon börjar på universitetet, eller dela rum med fyra andra okända människor första terminen. Det är hennes äventyr och hennes liv. Men samtidigt kan jag tänka mig att finansiera studiegången om hon kan hålla nere kostnaderna. För att hon inte ska behöva ha en skuld som hon behöver förhålla sig till under stora delar av livet.

När jag formulerar mig så här hamnar jag på rejäl kollisionskurs med mina arbetskamrater och många andra i min omgivning. Standardupplägget är i stället: vi finansierar handpenningen på lägenheten men barnen får ta studielån. Sedan köper vi till dyrare utrustning som krävs, så som mobil, dator, tv och stereo. Lite fräckt: de flesta vill alltså föra över sitt konsumtionsupplägg på sina barn redan innan barnen ens skaffat en inkomst!

Jag hoppas att jag övertygat dig om att jag inte riktigt håller med om vikten av att spara till sina barn då jag inte ser motivet. Vi lämnar den punkten, för att ta nästa fråga. Är barnspar effektivt sparande?

Spara till ditt barn men öronmärk inga pengar

Barnsparande innebär för mig att du sparar speciellt för dina barn. Att du på något sätt hittat en metod som gör det möjligt att hålla barnens pengar åtskilda från dina. Det mest uppenbara sättet att göra det är att spara pengar på ett konto i barnens namn.

Det är synd om det minskar er familjs förmåga att göra kloka ekonomiska val, vilket jag varit inne på. Men det finns en rad andra faktorer att fundera på:

  • Skillsmässa.
  • Dödsfall.
  • Rättvisa.

Barn får inte hantera pengar rent juridiskt. Om ni sparare till era barn och sedan skiljer er så kan det vara väldigt svårt att hantera barnen kapital på ett klokt sätt, om det behövs. Detsamma gäller vid en förälders bortgång om ni inte är gifta.

Sedan om du sparar månadsvis så kan utkomsten vara väldigt olika för två barn med säg 5 års mellanrum. En får 100 000 kronor på 18-årsdagen och den andra 225 000 kronor.

Det händer inget med vare sig avkastning eller beskattning om ni lägger barnsparandet i en hög, i ert namn, under alla år och så delar ut det när det passar. Då kan ni reglera så att alla barn får samma belopp vid samma tillfälle.

Avslutningsvis – varför ska du lita på mig i en så viktig fråga som att spara till sina barn?

Det finns starkt etablerade sanningar kring sparande i Sverige. En sådan är att vi ska spara till pension och en annan handlar om att spara till våra barn. Det finns två drivande krafter bakom budskapen. Den ena gruppen är människor och organisationer som vill väl. Den andra är de som har produkter som matchar det behov som kommuniceras. Den gruppen har väldigt goda skäl till att slå fast behov.

Anledningen till att jag har en annorlunda åsikt kring barnsparande har i grunden att göra med att jag har en annan livssyn än många andra. Jag anser inte att det är en katastrof att spara samman lite pengar själv när man börjar jobba. Tvärt om!

Men jag bejakar också den förändring som sker i vår omvärld. Det är förändringar som är kopplade till att många kommer vara välbärgade när barnen är vuxna men ha ekonomiskt tufft när barnen är små och därför finns inte så stor vits med att dela upp pengar i olika potter tidigt i livet.

Valet är ditt, men om du bestämmer dig för att spara åt dina barn, i deras namn, så se till att använda Avanzas eller Nordnets kapitalförsäkring (du sparar rent tekniskt i ditt eget namn då, men ditt barn är försäkringstagare om något händer dig).

Minimera avgifterna på de val du gör. Spara i aktiefonder.

Onkel Tom, eller Anders Gustafsson som jag egentligen heter, driver den här bloggen. Här pratar vi om vår tid och våra pengar. I stora drag kan vi säga att vi pratar om hur vi styr våra liv för att leva friare och intressantare liv.

Titta bland kategorierna i menyn här ovanför så ser du vad vi pratar om i detalj.

Läs gärna min fria e-bok som jag skrivit för dig som vill leva ekonomiskt fri för en kortare eller längre period.

Jag har nyss fyllt 50 och har fyra barn och sambo. Vi bor i Sundbyberg sedan 2019. Innan dess drev vi en liten gård i Småland under ett par år. På den tiden var vi aktiva inom FIRE-rörelsen och predikade för ekonomiskt oberoende och tidig pension. Nu är vi åter i ekorrhjulet :)

Det här med att hoppa ur ekorrhjul och säga nej till tråkiga vardagar har intresserat mig sedan 2013. Det som nog gör den här bloggen lite unik är att jag närmat mig frågeställningen på så många vis. Inte minst har jag försökt förstå och påverka min roll i det hela.

Utbildningsmässigt är jag civilingenjör. Jag har på det varit doktorand, men fullföljde aldrig den banan. På senare tid så har jag även läst psykologi på universitetsnivå.

Du hittar min email-address på den lilla mailikonen här nedanför. Där hittar du också länken till bloggens Youtube som du gärna får prenumerera på.