Att betala sig själv först är ett uttryck som innebär att:
- Du sparar pengar före övriga utgifter betalas.
- Du för undan pengar till sparande direkt när lönen kommer.
- Månadsutgifterna i övrigt, inte sparandet, anpassas efter det som blir över.
Metoden säkerställer att ditt sparande får högsta prioritet och är det som först får sina pengar, istället för att bli det som blir sist reglerat, om några pengar blir över.
Tankegången är också bärande i den budgetmetod som kallas baklängesbudget.
Att öronmärka pengar för konsumtion – egen eller barnens – är inte att betala sig själv först
Att avsätta pengar till bilköp, semesterresa, allmänt buffertsparande, husrenovering och barnens framtida konsumtion är inte att betala sig själv först. Det är att säkra konsumtion först och betala sig själv sist.
Det är inte bara en lek med ord, i exemplet nedanför så ska vi se på vad det kan innebär i form av högre kostnader i privatekonomin att öronmärka pengar i förhand till kommande utgifter.
En gyllene regel inom budgetarbete är att du ska betala dig själv först. När din lön kommer in på kontot säger erfarenheten att du ska flytta en del av pengar till sparande innan du betalar räkningarna.
– Johan Rampton
Att betala sig själv själv först driver goda vanor
- Att spara pengar direkt när lönen kommer gör det möjligt att automatisera sparandet utan att behöva göra överväganden eller förhandla med sig själv.
- Problemställningen och utmaningen som finns kring att pengar alltid går åt försvinner när pengarna man sparar redan är borttagna ur ekvationen.
- Om vi sparar tillräckligt mycket så blir sparandet snabbt del i en positiv spiral. Sparande ger möjligheter! Sparande blir kul!
- Att sätta ett finansiellt mål, exempelvis genom att faktiskt spara ett givet belopp varje månad, är ett stort steg i sig. Ett ”commitment” mot din privatekonomi och ditt egna liv.
- Du lär dig leva och agera för att vinna. Du skapar något, åstadkommer något och tar kontrollen över ditt egna liv. Ett disciplinerat sparande mot ett finansiellt mål leder till ökad ekonomisk frihet. Du blir en vinnare!
Pappa Betalar – Ett exempel
I videon här nedanför går jag igenom Pappa Betalars sammanställning av sin månadsekonomi för februari 2019. Se gärna den. Vi ska fortsätta att ha Pappans månadssammanställning som exempel när han bjuder på sig själv och delar med sig av sin privatekonomi. (Om du vill se våra månadssammanställningar så hittar du dem här.)
Pappa Betalar avsätter en hel del pengar i olika ”fack” varje månad, utifrån sin månadsbudget. Det är för att jämna ut stora kostnader, så som bilservice och semesterkostnader, jämt över året. Det ger också familjen ett visst manöverutrymme då något oförutsett inträffar.
Utifrån genomgången så kan vi se att Pappa betalar verkar ha följande poster i sin privatekonomi som han hanterar via löpande avsättningar.
| Utgiftspost | Avsättning |
| Renovering | 1 000 kr |
| Bil | ? |
| Buffert | 1 000 |
| Semester | 3 000 |
Om vi antar att familjen inte renoverar upp hela summan varje år och att även bufferten för oförutsedda utgifter får vara kring 12 000 kronor så har familjen som mest pengar i sitt ”utpekade” sparande precis när de ska betala årets stora semester. Om man håller mallen ovan så bör det kunna bli så mycket som 50 – 75 tkr. Kanske till och med mer beroende på hur familjen hamnar med bilreparationer och service.
Det är bra att ha koll – Men flexibilitet är inte heller att förakta
Den summan ska ju naturligtvis tydliggöras, förvaltas och användas.
Det är utifrån det beloppet vi kan ifrågasätta om det behövs kattförsäkringar för 3 700 kronor varje år.
Låt säga att de går riktigt illa för katten så att man måste uppsöka vård som kostar 10 000 kronor. Kan man inte ta det från de 75 tusen kronorna då och åka på lite mindre semester? (Bara posten ”äta ute” i februari räcker till 25% av vårdkostnaderna för katten, så det går snabbt att hämta ett tapp med lite stramare ekonomi.)
Eller om de är barnförsäkringar man har i de övriga försäkringarna. Kan inte de 75 000 kronorna vara bufferten som räcker om man måste vara hemma med ett barn som blir sjukt?
Eller om man blir arbetslös? Kan man inte skita i semestern då?
Att göra så här – dvs reservera poster för konsumtion månadsvis – i privatekonomin innebär att man inte kan dra nytta av det sparande man gör fullt ut utan att man måste fortsätta försäkra sig.
Jag har skrivit massor om försäkringar, ni kan börja läsa här om ni vill läsa mer.
Att betala sig själv först är mer än att säkerställa att pengarna inte försvinner varje månad
Om man sparar så här mycket som vi ser i exemplet ovan och öronmärker pengarna till konsumtion, redan innan man beslutat vad man kan och bör köpa, så är inte kattförsäkringen till för katten. Eller barnförsäkringen för barnen. Pengarna som behövs finns och jag antar att familjen prioriterar sin katt och sina barn.
I stället är det en konsumtionsförsäkring familjen tagit, för att säkra den konsumtionen de tänkt sig.
Om det dessutom är så att man förvaltar sina 50 – 75 tkr på ett bankkonto med låg ränta, ”för att man ska ju snart använda pengarna”, så försäkrar man beloppet ytterligare och avstår potentiell avkastning.
Det är dyrt att vara fattig
Det jag föreslår är:
- Spara alla pengar du sparar i en och samma hög.
- Förvalta dem klokt.
- Fatta beslut kring ditt försäkringsbehov och din konsumtion utifrån dina totala tillgångar.
- Konsumera utifrån vad dina besparingar medger vid själva konsumtionstillfället.
På så vis minskar du motvinden i din privatekonomi, även om du höjer risken något. På lång sikt ger dock bättre privatekonomi lägre risk totalt sett.
För den här familjen blir det snabbt ansenliga summor som blir extra på sparkontot och behovet av kattförsäkringar och fackavgifter minskar.
Och så åker de på semester, eller renoverar, utifrån de pengar de har på sina sparkonton när det drar ihop sig.
Ett dåligt börsår, med massa olyckliga utgifter, kommer sannolikt leda till en snålare semesterresa än de får med metoden de använder sig av nu. Men sett över långa tidsspann och normala händelseförlopp så kommer ett effektivare system betala sig mer än väl.
Betala dig själv först och agera utifrån din förmögenheten, inte din inkomst, i din konsumtion. Det är min rekommendation!
Betalar du dig själv först?
Läs mer
Läs om hur du gör en budget här och använder de olika förslagen på
Läs gärna inlägget om hur du skapar en budget enligt 50/30/20-regeln som är en intressant metod för att skapa en hushållsbudget.
Vill du leva på aktier så får du tips och tricks här.
Så här blir du ekonomiskt fri!
Intressant vinkling gällande buffertsparande som ofta anses som så viktigt av ekonomiska rådgivare! Jag har upptäckt att jag ständigt har samma summa innestående på mitt resekonto som jag sparar till varje månad. Det har blivit ett överskott pga att jag satte in ”för mycket” där tidigare. Nuvarande månadssparande täcker kostnaderna för semester mm och överskottet ligger kvar på nollräntekontot. Har börjat fundera på att föra över det till framtidssparandet (FIRE) istället.
Hur ser du på det här: inom tre år tänker jag köpa en liten bostad utomlands. Pengarna för detta sitter delvis på bankkonto och delvis i aktier. Enligt ovanstående skulle jag föra över dessa till ”mig själv” (dvs aktie- och fondsparande) och när rätt bostad till rätt pris dyker upp sälja av mina aktier och slå till?
Hej Anne, här försöker vi tänka annorlunda! 🙂
Buffertsparande är väl viktigt om man bränner alla pengar. Gör man inte det och har sparat samman en rejäl hög på kontot tappar det sin mening. Många av oss har också rätt bra buffertar i form av betalkort och kreditkort, även om vi inte använder dem så i vardagen. All ekonomisk information måste relateras till den ekonomiska situation man har …
Köp av fastighet utomlands: Anta att börsen går riktigt surt från idag fram till du ska köpa och att du tappar 20% av ditt sparade belopp. Kommer det stoppa dig i ditt inköp av huset? Och gör det något? Hur lång tid tar det att tjäna in de pengar som behövs? Hur mycket pengar förlorar du i en sådan situation om du behåller delar på ett bankkonto? Hur är relationen?
Det är inget dåligt råd att skydda pengar man ska använda snart. Det är behovet av skydd som styr om du ska betala för att säkra dina pengar.
I ditt fall med köp utomlands så har ju valutakurserna gått dig rejält emot på senare år. Det är ett exempel på att du kan överväga om bankkonto är bäst på att hantera din risk. En globalfond är nog ”snällare” i det perspektivet …
Tack för svar, intressanta tankegångar verkligen! Man har ju blivit matad med rådet att inte ha de pengar man snart behöver på börsen, det här får mig att tänka till. Kul att bli inspirerad att tänka utanför boxen!
Varsågod! 🙂
Hej!
Har också funderat en del kring det här med buffert och och hur man bör göra med större utgifter som kommer mer regelbundet. Det jag inte förstår är vad skillnaden bli på att ha det uppdelat som Pappa betalar och att ha allt som en flexibel klumpsumma så länge man har allt på ett sparkonto. Vill man ha det som en flexibel klumpsumma ligger väl den största vinsten i att man kan ha mindre pengar på sparkonto och flytta över mer till tillgångar som kan generera högre framtida avkastning? Risken ligger väl i att man ibland kan komma att behöva ta pengar från sitt långsiktiga sparande (ett jätte ajabaja enligt sparbloggosfären).Tolkar jag dig rätt?
Tack för en bra blogg!
Samuel
Hej Samuel,
Det finns något som heter ”mental kontering”, som innebär att vi inte kan, eller vill, se pengar som pengar. Vi vill stoppa pengarna i olika fack eller konton. Kanske är det för att vi tycker att det är roligare att spara till en bil än att spara med oklart mål. Det är kanske så vi har lärt oss att se på sparande också, rent allmänt. Men det finns stöd för att ”mental kontering” är något som ligger djup rotat hos oss och inte alls är så självklart rationell. I länken nedan hittar du ett kul exempel på hur människor som tappar sin biobiljett ser på att köpa en ny och så jämför man med att man först tappar en hundring och sedan ska gå på bio.
Så, precis som du är inne på, så ställer jag god privatekonomi och smarta förvaltningsupplägg mot ”mental kontering”. Då blir det ett spel mellan det rationella och det emotionella kan vi säga. Där finns inget självklart rätt eller fel. Men det är bra att vara medveten om skillnaderna och kunna spela med båda aspekterna.
Så rationellt behöver en person med stora besparingar och/eller stort sparande inget buffertsparande. Praktiskt ser jag ingen fördel i att splitta sina tillgångar över en rad konton.
Sist men inte minst så finns det naturligtvis en poäng i att kunna styra den mentala konteringen så att man blir belönad i förmögenhetsbyggande.
Du kan läsa lite mer här: https://www.resume.se/nyheter/artiklar/2017/10/11/darfor-ska-du-bry-dig-om-arets-nobelpristagare-i-ekonomi/