Ekonomiska incitament för att välja sabbatsår i stället för sträva efter ekonomisk frihet

Ni som läser här känner till upplägget kring ekonomisk frihet väl:

  1. Spara pengar, gärna mer än 50% av lönen.
  2. Använd 4-procentsregeln för att beräkna om ditt kapital räcker för evig tid.
  3. Om pengarna räcker => Sluta jobba och lev fri.

Det finns mycket att kritisera i det upplägget, inte minst för att det helt utelämnar centrala frågor av vikt för oss som människor.

Vi har valt att ta några sabbatsår mitt i livet i stället för att jobba mot en framtida frihet. När tröskeln är lägre för oss som människor så blir beslutet lättare, samtidigt som det krävs betydligt mindre belopp för att kunna realisera drömmen om att få lite ledigt. I själva verket så kan sabbatsåren inte bara göra det möjligt att komma ifrån ett tag. Det kan också vara ett sätt att prova nya karriärval.

Vad jag inte riktigt förstått tidigare är att vårt system (stat och kollektivavtal) i princip gynnar de som tar ledigt i karriären – vilket innebär att vi återgår till jobbet vid någon tidpunkt – jämfört med de som jobbar klart och sedan tar ledigt i resten av livet. Här är en översikt av punkter som kan göra det mer intressant att ta ledigt nu och jobba sedan.

Skatteeffekter

Att ta ledigt från sommar till sommar gör att välavlönade normalt sätt kommer under brytgränsen för statlig inkomstskatt. Det gör att det du tjänar halvåret innan du går på ledighet och halvåret i större utsträckning hamnar i din plånbok och att du i praktiken endast betalar kommunalskatt på ett års inkomst.

Kollektivavtal

I det tjänstemannaavtal som gäller på min arbetsplats ökar avsättningarna till tjänstepensionen med nästan 30% efter jag fyllt 55. Det innebär att jag på lite mer än tre år tjänar in ett års avsättning till tjänstepensionen om jag jobbar efter 55-års ålder.

Det kan vara svårt att låna pengar som pensionär

Om du sitter i ett läge där du behöver låna pengar, exempelvis för att köpa ut en släkting från en fastighet i samband med arv, så är det uselt att vara utan arbete.

Därför finns det stora poänger i, om det är möjligt, att ta enskilda år ledigt från arbetslivet i stället för att helt lämna. En anställning och en inkomst fyller helt enkelt en funktion, även om du har kaptial, som kan vara värdefull.

Du kan läsa om vår erfarenhet när det gäller att låna pengar utan jobb här.

Sjukpenning och a-kassa

Du har goda möjligheter att leva inom det sociala skyddsnät som finns i Sverige vid tjänstledighet. Exakt hur bar det går och hur länge du kan hålla dig kvar beror lite på hur du kan nyttja andra förmåner, så som föräldraledighet.

Studiebidrag och föräldraledighet

Möjligheten till stöd för studier påverkas från 47-års ålder för att sedan trappas ned. För dig som vill lära dig något nytt och utvecklas under ditt sabbatsår så är det inte gynnsamt att skjuta på beslutet för länge.

Det finns en gräns för hur länge föräldraledigheten kan sparas och nyttjas. Ett sabbatsår kan delvis finansieras av föräldradagar.

Tjänstledighet exempelvis för studier

Om du har ett jobb, och har jobbat ett tag, så har du rätt att ta tjänstledigt för studier. Det finns regler kopplat till hur detta ska hanteras i praktiken men olika företags sätt att förhålla sig till ledigheten är olika. Om du kan hitta ett bra sätt att samverka med din arbetsgivare så innebär tjänstledighet att du i praktiken betraktas som anställd av exempelvis banker. Och är du ledig för studier så har du rätt att avbryta tjänstledigheten på kort varsel.

Om du lägger upp ditt liv så att du sparar 50% av lönen varje månad – ja det går! – så kan du jobba ett år och vara ledig ett. Och som du förstår måste inte lediga dagar vara samlade i slutet av karriären.

Finns det fler smarta aspekter att beakta om vi vill vara lediga ett år?

Onkel Tom, eller Anders Gustafsson som jag egentligen heter, driver den här bloggen. Här pratar vi om vår tid och våra pengar. I stora drag kan vi säga att vi pratar om hur vi styr våra liv för att leva friare och intressantare liv.

Titta bland kategorierna i menyn här ovanför så ser du vad vi pratar om i detalj.

Läs gärna min fria e-bok som jag skrivit för dig som vill leva ekonomiskt fri för en kortare eller längre period.

Jag har nyss fyllt 50 och har fyra barn och sambo. Vi bor i Sundbyberg sedan 2019. Innan dess drev vi en liten gård i Småland under ett par år. På den tiden var vi aktiva inom FIRE-rörelsen och predikade för ekonomiskt oberoende och tidig pension. Nu är vi åter i ekorrhjulet :)

Det här med att hoppa ur ekorrhjul och säga nej till tråkiga vardagar har intresserat mig sedan 2013. Det som nog gör den här bloggen lite unik är att jag närmat mig frågeställningen på så många vis. Inte minst har jag försökt förstå och påverka min roll i det hela.

Utbildningsmässigt är jag civilingenjör. Jag har på det varit doktorand, men fullföljde aldrig den banan. På senare tid så har jag även läst psykologi på universitetsnivå.

Du hittar min email-address på den lilla mailikonen här nedanför. Där hittar du också länken till bloggens Youtube som du gärna får prenumerera på.

15 tankar på “Ekonomiska incitament för att välja sabbatsår i stället för sträva efter ekonomisk frihet”

  1. Vad räknar du som kapital enligt 4%-regeln? Måste du ha ett obelånat boende och resten på börsen som du kan ta ut 4% i från varje år så det täcker utgifterna, eller kan du välja att öka belåningen på bostaden om den är extremt låg om du känner dig säker på att du klarar räntorna med råge? Det kan bli intressant för att snabba på och ta ut ledigheten 5-10 år tidigare.
    Marcus

    Svara
    • Hej Marcus,

      Du räknar 4% på det som är ditt kapital. Om du har 3 MSEK i tillgångar och belånar dig med ytterligare 3 MSEK så har du 6 MSEK som grund. Men du har ökat månadskostnaden med räntekostnaden och du har ökat din risk.

      Det du gör i ditt exempel är att du använder det som kallas hävstång. Det ökar risken men samtidigt den potentiella avkastningen som du också noterat. Det är rimligt att ha viss hävstång i sina investeringar i nuvarande klimat som gynnar människor med tillgångar.

      Svara
      • Det är ju kanske ett sett att se på saken. Många räknar dock fritt eget kapital – skulder för att få ett belopp att räkna 4% SWR på. Det betyder att om du har 3 miljoner, lånar ytterligare tre, så har du inte 6 mille, utan fortfarande 3 (minus räntor och avgifter så du har faktiskt gått back på det hela).
        Bostaden är inte en tillgång utan en utgift. Den kostar dig pengar varje månad att bo i, oavsett hur mycket den är värd eller hur lågbelånad den är. Den dag du säljer den och flyttar till en billig hyresrätt i förorten kanske du går plus. Men handen på hjärtat, hur många är beredda att göra detta för att köpa mat för bostadspengarna? Dessutom går antagligen boendekostnaden upp då med. Därför exkluderar många värdet på boendet när de räknar ut sina 4%.
        Men som alltid finns det två sidor, en del tycker att man absolut ska räkna med bostadsvärde. Jag är inte en av dem 😉

        Svara
        • Hej Meh,

          Varför ska vi räkna så konservativt? Om du har ett hus som du äger utan lån och kan tänka dig att sälja så är väl det en tillgång som du kan leva på/av? Det finns till och med produkter från bankerna som gör att du belånar ditt hus för att leva på lånet.

          En sådan här analys måste göras tillsammans med en analys av tillgången på fritt kapital så frågan är relevant, men för de med stora fasta tillgångar blir det extremt missvisande att inte ta med den delen.

          Om du belånar dina innehav så ökar väl avkastningen på eget kapital i en så här förenklad beräkningsmodell om kalkylavkastningen är större än kostnaden för lånet?

          Det finns massor av info på bloggen om bundna tillgångar vs. fritt kapital och även kostnadssidans utformning som måste beaktas. Se här: https://tidochpengar.se/category/tillgangar/

          Svara
          • I fall man har en villa som tillgång så kan man dessutom ha en liten attefallsstuga på tomten och hyra ut. Som läget ser ut i Stockholm så kan man utan problem ta 5-10 tkr/månad om det är hyfsat läge till centrala Stockholm. Jag ser lån som oerhört positivt att ha idag då man får ränteavdraget.
            Marcus

  2. Vi ska ta ett till två år “ledigt” från våra jobb inom en tioårsperiod för att dra ut på en långsegling (alternativt om det inte går att ta ett par terminer i Thailand med svensk skola för barnen).
    Eventuellt om sparandet etc går bättre än planerat kanske det till och med blir en världsomsegling på fyra-fem år.

    Med tanke på att man i det läget kan hyra ut huset (10.000 netto in i ‘reskassan’) så behöver man inte särskilt mycket fritt kapital, vilket gör att det är billigare än att resa två veckor om året.
    Genom att skippa den vanliga två-veckors semestern sex år i rad så kan vi istället vara borta i 2-5 år utan problem.

    Fattar inte hur folk kan få dag ut och dag in i ett land där de flesta tycker 9 av 12 månader är miserabla när det finns så sjukt mycket att se runtom på jorden.

    Svara
    • Hej Seglarn,

      Låter kanon! Ja, det går att göra mycket kul om man kommer loss ur vardagen och i andra länder går det att leva riktigt billigt.

      Svara
  3. Slutar man arbeta helt får man ingen registrerad inkomst (eller vad det heter). Därmed går det inte att ta bostadslån, tydligen inte ens via nätmäklare. Utdelningsinkomster räknas inte. Om värdet på bostaden ökar går det därför inte att ta nya lån för att få loss de pengarna. Den bästa ekonomiska friheten är därför troligen den där vi jobbar så mycket eller lite vi vill, men kanske inte slutar helt. Men allt beror så mkt på.

    Svara
    • Man får bilda bolag , lägga sin portfölj i bolaget och anställa sig själv. Se diskussionen här på GaStans blogg:

      https://kortsikt.com/2017/05/30/fi-vill-infora-mjukt-skuldkvotstak/#comment-5290

      Vill man vara helt fri tror jag att man ska sikta på det och lösa “problemen” på lite annorlunda sätt. Det kanske innebär att man t.ex. får låta bli lånade pengar. Allt har ett pris. Men gillar man lönearbete håller jag med om att det verkligen finns mycket att vinna på att ha kvar en fot i arbetslivet även efter att man är ekonomiskt oberoende.

      Svara
      • Tack för länken. Det verkade som att någon fått låna i alla fall.

        Jag tror ju på modellen som jag själv till stor del följer nämligen att bosätta sig där det är billigt.

        Svara
    • Mycket spelar in som du säger och det är svårt att frigöra pengar i ur en bostad om man bor kvar. Det bör man beakta tidigt.

      Svara
    • Nån som har erfarenhet av vad banken tycker om att man säger upp sig när man har befintliga bolån? Dvs inte ta några nya, men man sitter på lån som man inte skulle fått ta om man var i den jobbsituationen man är nu.
      Antar att det är långt bort att banken skulle kräva att man säljer huset så länge man klarar betalningarna, men jag har för mig att det i alla fall står i villkoren att man måste upplysa banken om förändrad inkomstsituation?

      Svara

Lämna en kommentar

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng