Funderar du på att odla egen mat för att sänka matkostnaderna?
Då har du kommit rätt!
Ja, du behöver inte endast odla mat för att jaga matpriser för att läsa här. Du får gärna läsa det här inlägget för att du gillar att odla mat rent allmänt.
Att odla är nämligen väldigt belönande och då tänker jag inte så mycket på plånboken.
Vem är jag som ska ge odlingsråd undrar du?
Det jag skriver här baserar jag främst på de två år vi drev en liten självhushållargård i Småland.
Vi hade aldrig som målsättning att bli helt självförsörjande på grönsaker där, men vi odlade trots allt en hel del.
Och vi odlade med en idé om att odlingarna skulle vara en del i att sänka våra matkostnader och öka vårt oberoende.
Men man måste vara realist. Det ska mycket till för att du ska odla dig fri, samtidigt som även små odlingar kan ge stor behållning.
Här är våra fem tips på vad du ska tänka på om du vill odla egen mat för att sänka matkostnaderna.
1. Välj rätt gröda
Att köpa sättpotatis kan vara rätt dyrt. Dessutom krävs relativt mycket yta för att du ska få någon utdelning på ditt jobb. Samtidig kan potatis till middagen vara rätt billig att köpa.
Det är helt enkelt svårt att motivera potatisodling för dig som vill odla egen mat för att spara pengar.
Med tomater är läget lite annorlunda. Tomater kan vara ganska dyra, trots att det bara är vatten i princip, och det är inte speciellt svårt att få fram mycket tomat med ganska enkla medel.
Jag tycker vi kan bedöma det vi odlar utifrån fem punkter:
- Den ska kosta något i affären och du ska använda grödan i en viss omfattning (Besparing).
- Den ska ge utdelning över viss tid, eller vara sådan att det går att odla fram flera skördar under året (Varaktig).
- Den ska vara lätt att lagra (Lagring).
- Den ska kräva relativt liten yta/kunskap/skötsel för att ge bra avkastning (Enkel).
- Det ska vara något du kan äta i mängd (Äta).
Utifrån det så kan vi se intressanta grödor. Jag har gjort några exempel i tabellen här nedanför.
Gröda | Besparing | Varaktig | Lagring | Enkel | Äta |
Tomat | Ja. | Förhållandevis. | Måste tillagas | Tja. | Mycket. |
Gurka | Ja. | Förhållandevis. | Nej. | Tja. | Mycket. |
Potatis | Nja. | Ja. | Ja. | Ja. | Mycket. |
Sallad | Ja. | Ja. | Nej. | Nja. | Nja. |
Squash | Ja. | Nje. | Ja. | Ja. | Nja. |
Vi kunde ha ökat vårt oberoende om vi verkligen kunnat äta allt som var klart att skörda. Men våra barn äter inte potatisomelett hur många gånger som helst i veckan. Inte heller äter sig någon i familjen mätt på sallad.
Så det gäller att hitta en balans mellan det man kan odla och det man kan tänka sig att äta.
Var realist. Om du aldrig ätit broccoli innan så är det tveksamt om du kommer äta 10 kg på 5 dagar, mitt i sommaren, även om du odlar själv.
Det samma gäller de andra punkterna i tabellen.
Att sköta och lagra skörden är huvuddelen av odlingsjobbet.
Så om du aldrig täckt 100 kvm vitkål med duk och lagrat den i 6 månader, när den väl är klar, så är det inte det första du ska göra för att spara pengar, om du inte har väldigt stor besparingspotential.
Odlingsdrömmen drar lätt iväg, men här är några tips:
- Rotfrukter är ofta enkla att hantera.
- Rödbetor gör man sällan av med, tycker jag.
- Sallad blir lätt massor på väldigt kort tid, sprid ut sätt tillfällena rejält.
- Vanlig gul lök är meningslöst att odla om du ska spara pengar.
- Ankorna äter upp brysselkålen om de kan. Annars är det en kul gröda att odla.
Här nedanför får du ett recepttips om du odlar din egna mat. Se gärna videon innan du fortsätter till tips nummer 2.
2. Glöm inte att vi odlar egen mat för att sänka matkostnaderna
Kom ihåg var vi började det här resonemanget: Vi vill odla egen mat för att sänka matkostnaderna!
Då ryms inte jordfräs, dyra verktyg, täckdukar, stöd och kantmaterial eller dyra bevattningsanläggningar i kalkylen.
Du kan inte heller köpa halmbalar av bonden för att täckodla med. Du bör vara beredd att jaga priset på gödseln för att det ska gå ihop sig.
Handverktyg, vattenslang och eget arbete är grunden. Sedan gäller det att vara lite uppfinningsrik och försöka fixa en del saker billigt och enkelt. Spillvirke, sten från tomten och kasserade ensilagebalar från bonden är nästan nödvändiga komponenter.
Sedan är det bra om du kan hitta olika ytor med olika temperaturer och klimat. Altan, söderväggar och enklare växthus kan tillföra mycket mer än maskiner och automatbevattning.
Så här resonerade vi kring vårt växthus för några år sedan.
Växthus är en lyx, men det är bra att ha olika zoner med olika förutsättningar när man odlar.
3. Håll ner odlingsytan
Du behöver inte tänka stort i din odling om du gör rätt. Om du har 500 kvm odlingsbar yta så ska du kunna odla grönsaker till en familj på fyra. Det är ungefär en yta på 20×25 meter.
Stora ytor kräver mer jobb, vilket gör att det lockar mer med tids- och arbetsbesparande inköp.
Välj grödorna smart, lägg odlingarna nära utgången på ditt hem och håll ner ytan.
Om du väljer att täckodla så blir det här med ytan ännu viktigare. Bra täckmaterial är ofta bristvara!
Lästips: Hur fort kan man bli självhushållande på mat? – Här kan du läsa om våra erfarenheter och de utmaningar som finns om du vill öka den andel mat du odlar själv.
4. Tänk tid och planera
- Att odla tar tid.
- Att odla kräver insats över tid. Kontinuitet heter det visst.
- Sår du allt samtidigt blir allt moget samtidigt.
Kanske måste man göra bort sig några gånger för att helt förstå vad det här innebär. Men du måste hitta ett sätt att skapa en kalender för ditt odlande.
Du ska planera ditt odlande så att du får mindre avkastning varje dag, men i stället över mycket längre tid.
Variera dina grödor så att du har en del tidig skörd och en del grödor ska vara i jorden fram till vintern.
Du åstadkommer det genom att så vid olika tidpunkter och genom att välja tidiga eller sena sorter.
Att odla kräver en viss kompetens, goda förutsättningar och lite tur. Att odla egen mat för att sänka matkostnaderna kräver också planering.
Titta gärna på videon här nedanför där vi pratar om hur vi planerar upp kommande års potatisodling.
Jag gjorde för skojs skull en tabell med lite olika brysselkålssorter här nedanför. Har man inte ankor – våra myskankor var som galna på brysselkål – så är det en kul gröda som går att skörda under väldigt lång tid. Ofta efter snön har kommit.
Jag tycker brysselkålen är ett bra exempel på hur man kan skapa en lång skördesäsong samtidigt som man dessutom odlar lite olika varianter av samma gröda.
Sort | Sådd | Skörd |
Evesham Special | April – maj | September – december |
Brodie F1 | Maj. | November – januari. |
Masterline | Mars – maj. | Oktober – november |
Igor | Mars – maj. | September – december. |
5. Njut av stunden
Det är något med egna odlingar.
Man känner sig rik.
Det är knappast en form av passiv inkomst, men det är något väldigt belönande.
Ofta blir inte allt som man tänkt och planerat.
Men om du inte bara odlar sallad eller tomat så brukar saker och ting jämna ut sig lite.
Njut av det som faktiskt fungerar glöm det som misslyckats.
Intressant web-plats för dig som vill odla
Efter jag publicerade första versionen av det här inlägget fick jag ett kul länktips till en sida som heter Co-Grow.
Den ger människor möjlighet att komma åt odlingslotter på andras tomter och områden de inte använder.
Naturligtvis kan vi som vill odla egen mat för att sänka matkostnaderna inte betala dyrt för marken.
Kolla gärna upp länken.
Reklam för Adlibris
Böcker om mat och odling som vi rekommenderar
Böcker om mat
Portionen under tians böcker ger konkreta menyer och recept för dig som vill äta billigt och/eller klimatsmart:
- Äta ute (den senaste boken från Hanna)
- Portionen under tian : bra mat för dig, din plånbok och planeten
- 300-kronorsveckor
Odla själv
Först ut, boken som vi drömt massor till och som är lite av ett mästerverk i såväl bild som text: John Seymour – Självhushållning: En handbok för realister och drömmare.
Sara Bäckmos böcker är också väldigt trevliga och informativa: Se exempelvis Odlingskalendern, eller hennes nya bok Hållbar odling som är på väg ut.
Vi gillar också Maria Österåkers Självhushållning i praktiken, kanske för att den här boken är mer än odlingsråd och visar mer av livet som självhushållare.
Persilja för allt i världen! Persilja!
Den är nyttig, god överallt, ganska dyr om man vill ha mycket, lättodlad.
Tack Pia,
Vad använder du all persilja till?
Hej!
Brysselkål har jag inte testat. Det ska jag helt klart prova iår.
Tack för tipset!
Pappa betalar? Bloggen om privatekonomi
Varsågod!
Till att börja med så vill jag slå ett slag för bokashi och annan kompostering. Jag fick gratis hinkar på pizzerian och köpte en påse strö. Sedan jag började med bokashi har vi bara 1/3 så mycket hushållssopor och supernäring till odlingen.
Jag älskar rödbetor; kokta, rårivna, biffar, soppa osv. Lättodlat och bra. Så där håller jag inte med dig.
Tycker att du missade grönkålen. Älskar grönkål! Lätt att odla och går att skörda året om. Numera köper jag i stort sett aldrig sallad. Gör god grönsallad med grönkål i stället.
Annan grödaor som gett oss mycket är broccoli och spetskål. Broccolin skördade vi först toppskottet, men sedan minst dubelt så mycket till som sidoskott. Spetskålen, förutom huvudhuvudet så plockade vi blad innan den var mogen. Dessa blad var utmärkta att skära ner i en wok.
Sugersnaps och vaxbönor är också väldigt lättodlat och lättätet. Går säkert förvälla och frysa, men hittills har vi ätit upp det vi plockat.
Ett annat tips är att äta kirskål och nässlor som inte ens behöver planteras. Enklare och billigare kan det inte bli. Förra året plockade vi även rönnbär och torkade. Äter dem nu som c-vitamintillskott i gröten varje morgon. Ingen vinterförkylning än 🙂
Det var lite odlartips från mig. Jag fick nytändning i odlandet förra året, efter att ha odlat minimalt under tidigare år med trädgård. Nu ser jag fram mot en ny säsong och hoppas slippa köpa grönsaker under halva året i alla fall.
Kompost har sina poänger, men jag tycker det är svårt att få till någon volym för att det ska göra någon praktisk skillnad.
Jag vet att det går att göra mycket kul med rödbetor, jag säger inte emot. Men av erfarenhet så använder vi dem inte i vår familj.
Grönkålen ska inte glömmas bort! 🙂
Härligt, odla är fantastiskt när det fungerar och snart är det dags att sätta igång med årets arbete.