Vad är en indexfond undrar du!?
Det ska vi svara på här, samtidigt som vi pratar om vilka typer av index som finns och vilka för- respektive nackdelar som finns med en indexfond.
Indexfonder är en av de absolut enklaste sätten att investera i aktier, i synnerhet om vi väljer stora breda indexfonder.
Historiskt har dessutom indexfonder varit en av de bästa sätten att investera i fonder och aktier.
Snabba fakta om indexfonder
- Indexfonder är ”passiva investeringar” som inte kräver några insatser av en förvaltare vilket innebär låga förvaltningskostnader och generellt ger det också en låg risk.
- Indexfonder gör det möjligt att köpa in sig i marknaden istället för enskilda bolag.
- Du kan äga index och följa marknaden – kanske ett index med 1000-tals företag – trots att du bara sätter in en mycket liten summa pengar, så som 100 kronor.
- Det finns en stor mängd olika index vilket ger dig som investerare goda möjligheter att välja investeringar som passar dig.
- Indexfonder har blivit väldigt populära, på gott och ont, och det finns de som hävdar att det just nu finns en index-bubbla.
- Indexfonder kan ge utdelning men vanligtvis återinvesteras utdelningen i fonden automatiskt.
Innehåll
- Snabba fakta om indexfonder
- Vad är en indexfond?
- Var kan vi köpa indexfonder?
- Vad är ett index?
- Dow Jones var först med index
- Exempel på kända index
- Olika typer av index
- Vad betyder att en fond är indexnära?
- Skillanden mellan indexfonder och aktivt förvaltade fonder
- För- och nackdelar med att investera i indexfonder
- Sammanfattning av en indexfonds för- respektive nackdelar
- Vad är en indexfond? – Det här ska du ta med dig!
- Vanliga frågor
- Vad är skillnaden mellan indexfond och aktiefond?
- Vad är en passiv fond?
- Vad är indexfonder?
Vad är en indexfond?
En indexfond, eller börshandlad fond (ofta förkortad ETF), som följer ett visst index äger aktier, i den proportion som index anger.
I praktiken så innebär det att en indexfond som exempelvis följer OMXS30, som är ett exempel på ett index, har aktier i de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen i varierande omfattning, se tabellen här nedanför.
Sista kolumnen heter ”Index vikt” och anger hur stor andel av indexfondens värde som utgörs av en viss aktie och bolag.
I maj 2021 så var alltså Atlas Copcos vikt 7,93% i indexet, vilket innebär att om du köper andelar i en indexfond som följer OMXS30, säg för 100 kronor, så kommer fonden köpa Atlas Copco A för 7,93 kronor.
Ericsson för 6,54 kronor och så vidare.
Om du läser vidare så kommer vi förklara mer i detalj hur ett index formas och hanteras.
Ibland kallas indexfonder för passiva fonder då de inte kräver någon aktiv förvaltare.
Indexfonder sägs ofta ge en bred marknadsexponering, låga förvaltningskostnader och låg risk jämfört med aktivt förvaltade fonder på samma marknad med samma inriktning.
Det är till stor del sant!
- Kostnadsbilden är generellt sett låg för en indexfond – det följer av hur den förvaltas
- Då inga aktiva åtgärder görs för att maximera vinsten så blir sannolikt risken också låg
Men i övrigt är det viktigt att förstå att en indexfond inte är bättre än det index den följer.
Index kan vara breda, exempelvis i form av globala index med 1000-tals ingående aktier, men de kan också vara ganska små – vi har pratat om OMXS30 här ovanför – och innehålla få bolag.
Det finns rena nischindex med tillhörande fonder som exempelvis följer stora försäkringsbolag i USA.
Var kan vi köpa indexfonder?
Alla fondhandlare erbjuder indexfonder i någon form även om utbudet varierar.
För de flesta är det relevant att söka fonder hos Avanza eller Nordnet som är de två dominerande handlarna på den svenska marknaden.
Många banker kallar sina indexfonder för indexnära och det är gott nog, vi berättar mer om varför det begreppet används och vad det innebär lite senare.
Lästips: SAVR eller Avanza – Vi investerar en hel del av våra pengar på SAVR, men inte när vi köper indexfonder! Varför? Följ länken så får du veta mer.
Vad är ett index?
Ett index är en sammansättning av olika bolags aktier enligt vissa regler och ger oss ett värde som beskriver helheten.
Vi säger ofta att index står i …. när vi anger värdet av ett index.
Index skapades för att göra det möjligt att studera marknaden i stort, istället för att följa enskilda aktier, och det är fortfarande en av de viktigaste aspekterna med olika index idag.
Index används också för att utvärdera hur aktivt förvaltade fonder presterar.
Det sker genom att varje fond måste ange ett jämförelseindex – det index man vill mätas mot – och det är sedan enkelt att utvärdera hur en fond faktiskt utvecklas över tid relativt sitt index.
Dow Jones var först med index
Enligt många så publicerades det första exemplet på ett index den 3 juli 1884 av Charles Dow.
Indexet hette Dow Jones Transportation Index och bestod av 11 bolag.
Syftet då vara att skapa en möjlighet att följa transportsektorns utveckling på den amerikanska börsen.
För att index ska vara relevanta över tid så uppdateras innehaven i dem, oftast vid årsskiftet.
Om det är något bolag som tagit sig in – och något annat bolag då åkt ut – på topp 30 listan över de största bolagen på Stockholmsbörsen så justeras OMXS30-index efter det.
Då blir det en nu lista som den vi såg inledningsvis med nya vikter för respektive aktie och bolag.
Indexfonderna, som gjorde det möjligt att investera enligt ett index, kom först på 1970-talet och har efterhand blivit allt mer populära, vilket i sig också gjort att det skapats en rad nya index.
Exempel på kända index
I Sverige så används ofta OMXS30 som det huvudsakliga indexet när vi säger att börsen går upp eller ner.
Ett problem med just det indexet, främst när vi ska jämföra indexet mot olika fonders prestation, är att det bara tar hänsyn till kursutvecklingen.
För att få en rättvisande bild av hur börsen faktiskt presterar måste vi också ta hänsyn till utdelningen som bolagen gör, vilket är en väldigt stor del av avkastningen bland bolagen i just OMXS30.
Därför finns det ett OMXS30 GI som speglar både kursuppgång och utdelning i bolagen.
Om du väljer att investera i Avanza Zero, som är en indexfond helt utan förvaltningsavgifter, med automatisk återinvestering av utdelningarna, så förväntar du dig att få en avkastning som följer OMXS30 GI.
Andra kända index är S&P500 samt Dow Jones.
Lästips: Läs mer om amerikanska börsen och indexen där – Här kan du läsa mer om USAs två stora börser, deras historia, index och krascher!
Olika typer av index
Index kan definieras för att fånga olika aspekter av aktiemarknaden, vanligtvis så begränsar man sig:
- Geografiskt – Exempelvis på Europa eller USA
- Branscher – Exempelvis finans eller teknik
- Företagsstorlek – Smal Cap, Mid-Cap och Large Cap
Ofta kombinerar man alla delar så att ett index exempelvis beskriver amerikanska smal cap bolag inom tekniksektorn.
Sedan finns det en del ”matematiska trick” man kan göra som påverkar hur en indexfond som följer ett index faktiskt fungerar.
En vanligt sådant trick är att indexfonderna är ”cappade”, vilket ofta innebär att någon del i index inte får bli för stor.
Ofta finns det fördelar med indexfonder som följer ”cappade” index då de säkerställer viss spridning i fonden, men förvaltningskostnaderna ökar ofta något då fonderna måste handla mer aktivt för att säkerställa att reglerna följs.
Ett exempel på ett cappat index är OMX Stockholm Benchmark Cap, som Länsförsäkringar Sverige Indexnära följer.
Man följer UCITS Capping rules som innebär:
- Inget bolag är större än 9% av totalen.
- De bolag som utgör har en vikt på mer än 4,5% i index får tillsammans inte utgöra mer än 38% av indexet.
Lästips: Jämförelse mellan ETF, fond och investeringsbolag – Tre väldigt lika investeringsmetoder, men vad är skillnaden?
Vad betyder att en fond är indexnära?
Om du letar bland indexfonder så kommer du se att det ibland står att fonden är ”indexnära”.
Egentligen så är alla indexfonder indexnära då det aldrig går att säkerställa att en fond går exakt som index.
Det beror dels på att fonden ska täcka sin förvaltningsavgift, men så kan det dessutom uppstå avvikelser i själva handeln då enstaka köp- och säljordrar aldrig handlas enligt något index utan prissätts där och då.
Det kan också vara idé att läsa på noga hur indexfonden förvaltas, i synnerhet om du vill handla med amerikanska sektor ETFer, det är nämligen inte självklart att förvaltaren bundit sig slaviskt mot index utan gett sig möjligheter att handlar och agera lite friare.
Mest indexnära förväntar vi oss att ETFer är då de handlas direkt på börsen, men fonder kommer sannolikt jobba med köp och säljordrar under ett visst tidsspann, så som tre dagar för att hålla sina kostnader så låga det bara går.
Det gör att köp- och säljpris blir medelvärden över några dagar.
Dessutom har förvaltaren sannolikt inte hela fondens belopp investerat vid varje enskilt tillfälle utan fonden har en viss andel likvid för att kunna hantera uttag och insättningar.
Så vi köper aldrig index, vi köper en fond som försöker följa index vilket den kan göra mer eller mindre väl.
Avvikelsen mellan index utveckling och fondens utveckling – på engelska ofta kallat tracking error – är i någon mening den faktiska förvaltningsavgiften i fonden.
I samband med att jag skrivit den här artikeln så har jag gjort research och noterat att vissa fonder med låga annonserade förvaltningsavgifter i verkligheten har en tracking error som är mer än dubbelt så stor som avgiften.
Skillanden mellan indexfonder och aktivt förvaltade fonder
Android eller IPhone?
Mercedes eller BMW?
Aktivt förvaltade fonder eller passiva indexfonder?
Som ni förstår av några tidigare exempel så frågan om indexfonder vs. aktivt förvaltade fonder något som gränsar till religion.
Min slutsats är att om du vill investera brett, säg globalt, i många bolag så är det svårt att slå en bra indexfond.
Den är dessutom inte så svår att välja bra fond, det räcker ofta med att titta på vilken som är populärast hos fondhandlaren.
Men vill du styra dina investeringar mer så att du aktivt väljer mer teknik, etiska bolag eller fördelning mellan tillväxtmarknader och den amerikanska marknaden, ja då blir det knivigare.
För- och nackdelar med att investera i indexfonder
Vi har redan lyft fram en rad fördelar med indexfonder och vi kommer sammanfatta dem här nedanför.
Men vi har inte pratat något om nackdelarna!
Rent allmänt kan vi säga att stora breda globala indexfonder egentligen endast har en nackdel och det är just att de är så breda.
Det finns ingen möjlighet att försöka utnyttja trender eller situationer för den som investerar i breda globala indexfonder.
Dessutom kan det vara värt att notera att globala indexfonder ofta har en stor andel av sitt kapital i amerikanska bolag, vilket kan vara en nackdel beroende på hur du ser på ditt investerande.
Om vi å andra sidan köper väldigt spetsiga och nischade indexfonder så finns det en rad problem och nackdelar, men det blir då istället möjligt att ta tillvara trender och möjligheter på marknaden.
Statistik antyder också att smala indexfonder inte har samma förmåga att överträffa aktiva förvaltare inom sin nisch som breda indexfonder har.
Lästips: Fonder eller utdelningsaktier? Vad är bäst? Här jämför vi de två olika investeringsformerna mot varandra.
Sist men inte minst: Indexfonder kan ibland vara mycket stora aktörer på en börs eller marknad vilket kan skapa en indexbubbla eller öppna för så kallad front running.
Front running uppstår då investerare förstår hur indexen kommer uppdateras, exempelvis vid årsskiftet, och kan utnyttja det till sin fördel.
Man tar då chansen att korta de aktier som ska säljas ut och så köper man de aktier som ska in i index eftersom man vet att indexfondernas anpassning kommer skapa stora sälj- och köptryck.
Största problemen med front running finns i nischer där stor del av handeln sker via indexfonder.
Sammanfattning av en indexfonds för- respektive nackdelar
Vad är en indexfond? – Det här ska du ta med dig!
Indexfonder gör det möjligt att investera i en stor mängd företag till mycket låg kostnad.
Vi säger ofta att indexfonder är investeringar i marknaden istället för enskilda bolag.
Dessutom har indexfonder visat sig prestera bra jämfört med aktivt förvaltade fonder vilket bland annat beror på den låga förvaltningskostnaden.
Nackdelen med bredaindexfonder är att det inte är möjligt att göra aktiva val på det sätt som vi ibland önskar.
Kanske vill vi aktivt investera i omställningen från fossila bränslen, eller så vill vi investera i tillväxtmarknader i mycket högre utsträckning än vad breda globala indexfonder gör.
Då får vi välja lite spetsigare indexfonder.
Om den spetsigheten innebär att du väljer en indexnära fond som spänner över samtliga tillväxtmarknader så har du begränsat dig och sannolikt ökat din risk något, men om du väljer klokt så är fortfarande indexfonden en mycket bra investeringsform.
När vi börjar välja indexfonder som är så nischade att det bara täcker ett land bland tillväxtekonomierna, eller väldigt speciella tekniknischer, ja då ökar risken rejält och den här typen av fonder kan också drabbas av de nackdelar vi pratat om, så som front running.
Forskning gör också gällande att mer nischade indexfonder inte självklart är lika goda investeringar, som sina bredare systrar, om vi jämför med aktivt förvaltade fonder inom samma område!
Kommentera gärna nedanför om du vill fylla på eller kommentera något jag skrivit!
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan indexfond och aktiefond?
Båda fonderna består av aktier men sättet de förvaltas och hanteras skiljer sig åt. En indexfond följer ett index vilket innebär att aktier köps och säljs enligt regler (index). En aktiefond har en aktiv förvaltare som fattar beslut kring fondens investeringar. Indexfonder går att driva mycket effektivt och billigt vilket gör att indexfonder ofta är betydligt billigare att ha och äga.
Vad är en passiv fond?
En passiv fond saknar förvaltare. Investeringsbeslut bygger på att fonden ska följa det index man anger i sitt prospekt. Passivt förvaltade fonder går att driva väldigt billigt och kostnadseffektivt vilket gör att förvaltningskostnaderna går ofta är låga.
Vad är indexfonder?
Indexfonder följer ett index. Ett index är en lista med aktier och en uppsättning regler om hur listan ska hanteras. När en indexfond köper eller säljer aktier så fattas inga aktiva beslut utan köp och sälj sker på ett sätt så att fonden äger aktier på det sätt indexet anger.