Vad är värdeinvestering? Grunder | För- och nackdelar

Värdeinvestering är en beprövad investeringsmetod, eller investeringsfilosofi om vi så vill, som introducerades av Benjamin Graham under 1920-talet.

Metoden är relativt enkel att förstå och lära sig och vilar tungt på olika nyckeltal, så som P/E-talet, som i sig är lätta att förstå samtidigt som vi hittar nyckeltalen väldigt enkelt hos exempelvis våra nätmäklare.

Det finns en uppsjö av nyckeltal, verktyg och metoder som kan användas av värdeinvesterare och vi kommer i det här inlägget ge en introduktion till några sådana.

De som lyckas med sin värdeinvestering kan många gånger slå index samtidigt som de exponerar sig för lägre risk än de skulle gjort via indexinvesteringar.

Med den introduktionen så kan vi lätt få intrycket av att svaret på frågan ”vad är värdeinvestering” är att det är guds gåva till investeraren.

Men så är det inte, det finns en rad problem och utmaningar med värdeinvestering som vi kommer diskutera längre ner.

Vad är värdeinvestering – Defintion av värdeinvestering

Värdeinvestering handlar om att hitta aktier som är billigare än de borde vara enligt vissa kriterier. Värdeinvesteraren försöker helt enkelt hitta företag vars pris på börsen är lägre än deras faktiska värde sett till exempelvis kassa, tillgångar eller historisk värdering.

Definitionen av värdeinvestering här ovanför är helt korrekt, men den säger inte så mycket. För att bli klokare så måste vi titta på vilka bedömningsgrunder – det vi kallar kriterier här ovanför – som vi utgår från när vi avgör om ett bolag är ”billigt”.

En värdeinvesterare fokuserar mycket på ett bolags finansiella nyckeltal och dess värdering och för det använder han eller hon vanligtvis metoder och verktyg som finns inom området fundamental analys.

Vanliga nyckeltal som investerare analyserar är:

• P/E-talet.
• P/B-talet.
• Skuld/tillgångskvot (D/E-talet) – Belåningsgrad
• Vinst per aktie

Kriterierna för att ett bolag är undervärderat kan då vara att P/E-talet ska vara lägre än 9, P/B-talet ska vara lägre än 1, D/E-talet lägre än 0,5 och vinsten per aktie ska ha ökat under 5 år.

Exakt vilka kriterier och nyckeltal som används för att bestämma om ett bolag är lågt värderat beror på vilken skola en värdeinvesterare tillhör.

Moderna värdeinvesterare kan dessutom använda flera olika nyckeltal som vägs samman till ett värde, vilket görs i exempelvis ett Piotroski F-Score.

Vissa nyckeltal, så som P/E-talet, måste sättas i relation till vad den riskfria räntan är på marknaden. Låg ränta gör att vi måste acceptera högre P/E-tal och kriterierna måste anpassas.

Värdeinvestering kräver ofta tid för att investeraren ska få utdelning på sin investeringsfilosofi, så det är inget för den kortsiktige tradern, utan lämpar sig mer för ett buy-and-hold upplägg.

Vad är värdeaktier – Definition av värdeaktie

Värdeaktier är aktier som är billigare än vad de borde vara enligt vissa kriterier. Det kan handla om att börsen inte finner ett bolag speciellt attraktivt beroende på bolagets situation och/eller att trender, så som ESG, trycker ner värderingen.

Värdeaktier är det värdeinvesteraren letar efter och det finns speciella tjänster där värdeinvesterare kan söka efter bolag som har exempelvis låga P/E-tal.

Efter att en investerare sökt ut ett antal bolag som skulle kunna representera värdeaktier så använder investeraren metoder inom fundamental analys för att vidare utvärdera bolaget och jämföra det med andra liknande bolag.

Det här ger en bild av bolagets finansiella status och värdering. Ofta görs analysen både baserat på nuläget och historisk data.

Om investeraren tycker att analysen ger att aktien är intressant och möjligtvis felaktigt prissatt så följer ofta ytterligare en analys där bolagets ”kvalité” studeras.

Det kan innebära att investeraren tittar på bolagets ledning, styrka i varumärken, marknaden man agerar på, om det finns stora huvudägare med aktieägarintresse eller att man på annat sätt utvärderar bolaget.

Om tillräckligt många kriterier är uppfyllda och kvalitén anses rätt så kan en investerare anse att ett bolag är lägre värderat en vad som är motiverat och det är då en värdeaktie.

Då olika investerare har olika kriterier de tittar på, och bedömningen av kvalité är personberoende, så kan en annan investerare komma till en annan slutsats.

Värdeinvestering – Väl studerad metod med track record

Värdeinvestering är en investeringsfilosofi med massor av stöd i såväl forskning som faktiskt användande.

Benjamin Graham introducerade metoden under 1920-talet och modifierade och förtydligade tankarna ytterligare under några årtionden därefter.

Många anser att boken The Intelligent Investor, som publicerades första gången 1949, är grunden till den moderna värdeinvesteringen som vi har idag.

Sedan dess har forskningen tittat på om det här är en bra och relevant investeringsfilosofi, samtidigt som forskare tittat på vilka nyckeltal som är viktigast att utvärdera och fatta beslut utifrån för att uppnå bästa bäst investeringsresultat.

Naturligtvis pågår det också en diskussion om vad som är rätt nivåer, ska P/E-talet exempelvis vara under 9 eller 15.

Forskning är bra men frågan är om inte Benjamin Graham och Warrent Buffet varit minst lika viktiga i marknadsföringen då de som företrädare för värdeinvesteringen slagit index under mycket långa tidsperioder.

Värdeinvestering enligt Graham

Vad är värdeinvestering enligt grundaren Benjamin Graham?

Graham pekade ut sju områden han ansåg viktiga i en investering:

• P/B-talet – Ger en bild av vad det kostar att köpa ett bolags tillgångar jämfört med att endast köpa delarna via vanliga köp på marknaden.
• P/E-talet – Ett lågt P/E-tal säger att vi betalar ett lågt pris för den vinst bolaget gör.
• Vinst och vinsttillväxt – Företaget ska ha gått med vinst de senaste fem åren och vinsten ska vara växande.
• Företaget ska betala utdelning och ha en relevant direktavkastning.
• Skuld/tillgångar – Kvoten anger hur mycket tillgångar företaget har relativt sina skulder. En låg kvot är att föredra.
• Balanslikviditeten (Omsättningstillgångar/Kortfristiga skulder) – ska vara hög vilket innebär att företaget har god förmåga att betala skulder i närtid.
• Företagets kreditbetyg – Ska vara medelmåttigt eller bättre.

Om ett eller flera områden visade sig passera de kriterier Graham hade så var det intressanta investeringsobjekt och kunde analyseras vidare.

Värdeinvestering enligt Buffet

Warren Buffet är en av de mest framgångsrika värdeinvesterarna genom tiderna.

Det mest kända exemplet på hans investeringsstrategi är hans uppköp av Berkshire Hathaway – som då var ett textilbolag – 1965.

Bolagets bokförda värde var då 27,9 MUSD och aktierna handlades till ett P/B-tal på 76% vilket ger en värdering på cirka 21,2 MUSD.

Då var bolaget döende!

Warren Buffet transformerade bolaget till ett investmentbolag som idag äger en mängd olika bolag.

Under åren har han använt sin värdeinvesteringsstrategi när han byggt upp investmentbolaget med köp i exempelvis Fruit of the Loom och American Express.

Nu Berkshire Hathaway ut att vara ett av få bolag i världen som är på väg att uppnå ett aktievärde på över 1 000 miljarder.

Warren Buffet säger själv att han delar Benjamin Grahams syn på värdeinvestering, men han brukar peka på några ytterligare faktorer som han tycker är viktigt för oss som är investerare.

• Vi måste förstå företaget och dess affär.
• Vi måste förstå vad företaget har för konkurrensfördelar.
• Företagets ledning måste vara mycket bra och kompetent.

Varför fungerar värdeinvestering?

Om vi köper företag med lågt P/E-tal så betalar vi lite för företagets förmåga att tjäna pengar.

Om vi dessutom kombinerar ett lågt P/E-tal med en god vinsttillväxt år efter år så får vi en mycket tilltalande relation genom att vi får bra avkastning på vårt investerade kapital och ökande vinst.

Med lite tur så finns det dessutom möjligheter att bolaget uppvärderas av marknaden i takt med att bolaget utvecklas.

Det ser vi genom att marknaden är villig att betala ett börspris som innebär ett högre P/E-tal.

Det i sin tur innebär att vår investering växer snabbare i värde än vad vinsttillväxten motiverar.

Som vi var inne på inledningsvis så sker ofta detta inte över en dag, utan för att få full utdelning på sina värdeaktier så bör vi ofta behålla dem en längre tid.

Om saker och ting inte utvecklas så positivt som vi hoppats så kan den låga värderingen av bolaget, relativt värdet på sina tillgångar, fungera som en skyddsbuffert och det kan i sin tur göra att vi sitter lite mer skyddade i vår värdeaktie än vi skulle gjort i andra investeringar.

Värdeinvestering jämfört med andra investeringsformer

Det finns många andra investeringsfilosofier som fokuserar på andra aspekter inom investerandets konst.

Här ska vi titta på några exempel.

Indexinvestering

Indexinvestering bygger på att marknaden alltid värderar bolag tillräckligt rätt för att det inte ska löna sig att välja ut enskilda bolag att investera i.

Det är då bättre att investera i marknaden, vilket är ett annat sätt att säga att vi investerar i ett index, då.

Det finns mycket forskning som pekar på att indexinvestering är en mycket bra investeringsmetod.

Tillväxtfokus

För att kunna utvärdera ett bolag utifrån fundamental analysens olika nyckeltal så bör ett bolag ha nått en viss mognad och analysmetoden fungerar dåligt för mindre bolag i tidiga skeden.

Om vi dessutom vill köpa bolag med lågt P/E-tal så kommer vi väldigt sällan att ens titta på tillväxtbolag då de har relativt höga P/E-tal.

Men det finns goda skäl för att investera i just tillväxtbolag, vilket naturligtvis då är en alternativ investeringsfilosofi, men värdeinvesterarens metoder och kriterier måste då bytas ut mot andra.

Teknisk analys

Teknisk analys är en helt annan metod för att utvärdera och analysera aktiekursen, och framtida kursrörelser, i en aktie.

Metoden passar bättre för den som har kortare investeringshorisont.

För- och nackdelar med värdeinvestering

Är värdeinvestering den bästa investeringsstrategin?

Tyvärr så finns det inget lätt svar då det finns så många parametrar att ta ställning till.

Genomgången av alternativa metoder här ovanför antyder också att värdeinvestering begränsar vårt urval av aktier och på så vis kanske begränsar våra möjligheter att hitta goda investeringar.

Det rimliga svaret är nog därför att säga att värdeinvestering är en bra investeringsstrategi, men att den har sina för- och nackdelar.

Den som investerar i aktier, och som hoppas på att de bolag man köper ska uppvärderas av marknaden, kommer snart att lära sig att det finns ett ”varför” att ta hänsyn till.

Det ”varföret” handlar om att förstå och definierar varför ett bolag ska omvärderas.

Det kommer inte ske bara för att någon vill vara snäll!

Vissa investerare säger att de letar efter en ”trigger” som är det som ska leda till omvärdering av bolaget.

Det är samma sak!

Om det inte finns en sådan trigger, eller händelse, som leder till en förändring i synen på bolaget så kommer sannolikt inte värderingen ändras och vi blir sittande med vårt billiga bolag som kanske bara blir ännu billigare.

Då har vi hittat värdeinvesterarens värsta mardröm: Värdefällan!

Vad är en värdefälla?

En värdefälla är en värdeaktie som verkar billig enligt den analysmetod och de kriterier en investerare använder, men som inte ”lyfter”.

Ofta kan rabatten istället öka allt mer och vi som investerar måste acceptera att marknaden inte delar vår syn på bolagets potential.

Åtminstone inte under vår tid som ägare.

Oftast så har marknaden rätt, och bolaget som vi vaskat ut som en intressant investering var billigt av en anledning.

Värdefällor hittar du inom många branscher men på senare tid så är det många bland telecom-operatörer, energibolag och svenska och internationella storbanker.

Det kan vara svårt för oss investerare att acceptera att ett billigt bolag inte skulle vara en bra investering.

Men det är mer sannolikt att ett företag som går bra, och som gillas av investerarna, fortsätter att gå bra än det är att ett bolag som går dåligt, och ogillas av investerarna, vänder och helt plötsligt överraskar marknaden.

Sammanfattning – Vad är värdeinvestering?

Värdeinvestering är en investeringsmetod som fokuserar på att hitta aktier som är undervärderade i relation till de tillgångar och den vinst bolaget bakom levererar.

Undervärderingen innebär att vi kan köpa en tillgång till bra pris, samtidigt som det låga priset öppnar för att marknaden ska värdera upp tillgången när de inser sitt misstag och omvärderar aktien.

Ofta måste vi som värdeinvesterare vänta en längre period på att det ska ske helt och fullt och investeringsfilosofin passar därför bättre för den som har lite längre investeringshorisont.

Investering i värdeaktier, om det gjorts rätt, har under långa perioder lett till högre avkastning än index samtidigt som risken varit lägre.

Men metoden saknar inte nackdelar, exempelvis så är det svårt att få tillväxtbolag att passa in i modellen och sannolikt kommer den typen av bolag alltid att väljas bort på grund av att värderingen inte uppfyller värdeinvesterarens urvalskriterier.

Istället riskerar värdeinvesteraren att investera i oattraktiva bolag som fortsätter vara oattraktiva – eller till och med blir mer oattraktiva – under lång tid, så kallade värdefällor.

Vi kan säga att den som investerar i värdefällor investerar fel, men ingen gör det avsiktligt och det finns utmaningar i att på förhand veta vad som är rätt och fel som inom alla investeringar!