Varför prokrastinerar vi?

Har du någonsin undrat varför vi prokrastinerar eller varför vi skjuter upp jobbiga saker?

Du är inte ensam.

Prokrastinering är en vana som många av oss kämpar med, och det påverkar både våra liv och vår produktivitet.

I det här blogginlägget kommer vi att dyka djupt in i vad prokrastinering egentligen är, varför vi gör det, och vilka personliga egenskaper som kan bidra till denna ovana. Vi kommer också att utforska olika strategier vi kan använda för att hantera prokrastinering och ta kontroll över våra liv.

Vad är prokrastinering?

Prokrastinering är inte bara en enkel ovilja att agera.

Det är en komplex psykologisk mekanism som får oss att prioritera omedelbar belöning framför långsiktiga mål. Detta kan leda till negativa konsekvenser i både arbetslivet och det personliga livet.

Prokrastinering är som sagt en komplex mekanism som involverar självkontroll, beslutsfattande och emotionell reglering

Här är några vanliga exempel på prokrastinering:

• Titta på TV istället för att jobba på ett projekt
• Skrolla genom sociala medier när du borde studera för en tenta
• Skjuta upp hushållssysslor till sista stund

Det är viktigt att förstå att prokrastinering inte bara är ”lathet” eller ”dålig tidsplanering”. Det är en utmaning som kräver en djupare förståelse och strategier för att övervinna.

När prokrastinering blir ett problem

Nästan alla människor har problem med prokrastinering i någon form. De flesta av oss som vill hinna med mer i vardagen hindras delvis av att vi prokrastinerar.

Men andra har svårt att utföra någon större uppgift i exempelvis skolan utan att först nå något som närmast är ångest.

Hela livet blir en kamp mellan stressen som vi känner för att släpa med en uppgift och andra typer av belöningar och det är när stressen och ångesten vinner som de kan fokusera på det som måste göras.

Varför prokrastinerar vi?

För att förstå varför vi prokrastinerar behöver vi gräva djupare i de mekanismer som driver detta beteende. Det är särskilt intressant att notera att prokrastinering sällan uppstår i akuta situationer. Det är snarare när vi känner oss bekväma och trygga som vi tenderar att skjuta upp saker.

Belöningssystem

Grunden till prokrastinering anses ligga i vårt belöningssystem. Det är det som lurar oss och gör att vi hittar en större belöning i att göra något annat än det vi behöver göra.

Vi brukar säga att vi prioriterar omedelbar belöning istället för mer långsiktig belöning. Det är sant men det finns flera faktorer som spelar in när vi prokrastinerar.

Om du bytt om till arbetskläder och befinner dig på jobbet så minskar sannolikheten för att du ska prokrastinera exempelvis. Det är inte heller självklart att du slappar, slöar och ägnar dig åt att titta på tv.

Vårt inre belöningssystem kan exemeplvis trigga oss att utföra uppgifter där vi känner oss duktiga, som att städa, istället för att fokusera på mer krävande och viktiga uppgifter.

Aktivitet	Omedelbar belöning	Långsiktig belöning
Titta på TV	Underhållning	Ingen
Jobba på projekt	Ingen	Karriärframsteg
Städa	Känsla av prestation	Ingen

Anledningar till prokrastinering

Prioritering av omedelbar belöning

Vår hjärna är programmerad att söka omedelbar belöning, vilket gör det svårt att fokusera på långsiktiga mål. Detta blir särskilt tydligt när vi känner oss bekväma och trygga, där det inte finns någon omedelbar fara eller stress.

Upplevd svårighetsgrad av uppgiften

När vi upplever en uppgift som svår eller överväldigande är det lättare att prokrastinera. Detta kan vara en försvarsmekanism för att undvika känslan av misslyckande.

Balans mellan stress och prokrastinering

En viss nivå av stress kan faktiskt vara bra för produktiviteten, men för mycket stress kan leda till prokrastinering som en copingmekanism.

Allmänt välmående och depression

Allmän låg nivå av välmående eller en pågående depression kan också vara en bidragande faktor till varför vi prokrastinerar. När vi inte mår bra psykiskt är det svårare att mobilisera energi för att utföra uppgifter.

Faktor	Koppling till prokrastinering
Upplevd svårighetsgrad	Högre risk för prokrastinering
Stressnivå	Dubbelverkande; rätt nivå, och tydligt krav, minskar prokrastinering; hög nivå och oklara krav ökar prokrastinering
Allmänt välmående	Dåligt välmående ökar risk för prokrastinering

Personliga egenskaper som påverkar prokrastinering

Förutom de ovan nämnda faktorerna finns det också personliga egenskaper som kan påverka vår benägenhet att prokrastinera. Här är några av de mest framträdande:

Lathet och svag förmåga att planera

Det är viktigt att klargöra att det inte är lathet i traditionell mening som vi pratar om här. Snarare handlar det om en brist på inre styrning eller en ovilja att ta itu med uppgifter som kan kännas överväldigande.

En bristande förmåga att planera kan förvärra detta genom att skapa en känsla av oordning, vilket gör det ännu svårare att börja med en uppgift.

Egenskap	Effekt på prokrastinering
Brist på inre styrning	Ökar benägenheten att prokrastinera
Dålig planering	Skapar oordning och försvårar start av uppgifter

Perfektionism och dess dubbla natur

Perfektionism kan vara en komplex faktor när det kommer till prokrastinering. Å ena sidan kan en strävan efter perfektion leda till hög produktivitet och kvalitet i arbetet.

Å andra sidan kan rädslan för att inte uppnå perfektion bli en paralyserande kraft som leder till prokrastinering.

Egenskap	Effekt på prokrastinering
Strävan efter perfektion	Kan öka produktiviteten
Rädsla för imperfektion	Kan leda till prokrastinering

Egenmakt och empowerment

Känslan av egenmakt och empowerment kan spela en stor roll i hur vi hanterar prokrastinering. När vi känner att vi har kontroll över våra handlingar och beslut är det mindre troligt att vi prokrastinerar.

Hantering av prokrastinering

Här är några strategier och metoder för att effektivt hantera prokrastinering:

Identifiera det som triggar dig att prokrastinera

För att kunna hantera prokrastinering effektivt är det viktigt att först identifiera de utlösande faktorerna. Det kan vara allt från en svårgreppbar uppgift till en distraktion i miljön.

Utlösande faktor	Lösning
Svår och omfattande uppgift	Dela upp i mindre delar
Distraktioner	Skapa en distraktionsfri zon

Att använda sig av att-göra-listor kan göra att vi prokrastinerar mindre. Vi kan bryta ner svåra uppgifter i mindre där och vi kan skilja på att planera och utföra.

Det sista, att tydligt skilja på vad som ska göra och själva utförandet är väldigt framgångsrikt när det kommer till att öka den personliga effektiviteten.

Strategier för att sluta prokrastinera

Öva på impulskontroll

För att bryta mönstret av prokrastinering kan det vara hjälpsamt att öva på impulskontroll. Detta kan göras genom tekniker som ”Pomodoro-tekniken” där man arbetar i fokuserade intervaller.

Belöna framsteg

Att sätta upp små belöningar för att ha slutfört delmål kan vara en effektiv metod för att öka motivationen.

Granska dina studietekniker

Om prokrastinering är ett problem i akademiska sammanhang kan det vara värt att granska och eventuellt förändra dina studietekniker.

Strategi	Effekt på prokrastinering
Impulskontroll	Minskar benägenheten att prokrastinera
Belöningar	Ökar motivationen
Förändrade studietekniker	Kan förbättra fokus och minskar prokrastinering

Om du vill veta hur du ska sluta prokrastinera så har vi skrivit ett speciellt inlägg om det.

Sammanfattning – Varför prokrastinerar vi?

Prokrastinering är ett komplicerat fenomen som påverkas av en rad olika faktorer, från vårt inre belöningssystem till personliga egenskaper och yttre omständigheter. Det är särskilt vanligt att vi prokrastinera när vi känner oss bekväma och trygga samtidigt som vi står inför något som vi uppfattar som en utmanande situation.

Det tar vi med oss

• Belöningssystemet: Vårt inre belöningssystem kan driva oss att söka omedelbar tillfredsställelse, vilket ofta leder till prokrastinering.
• Personliga egenskaper: Brist på inre styrning, perfektionism och en känsla av egenmakt kan alla påverka vår benägenhet att prokrastinera.
• Hantering: Genom att identifiera utlösande faktorer och tillämpa effektiva strategier kan vi börja ta kontroll över vår prokrastinering.

Nyckelpunkt	Åtgärd
Belöningssystem	Förstå och justera
Personliga egenskaper	Självinsikt och förändring
Hantering	Identifiera och tillämpa strategier