8-regeln – Ekonomiska råd när de är dyra (och dåliga)

8-regeln används för att visa på nyttan av ränta-på-ränta effekten inom privatekonomin. Regeln säger att du ska ställa all konsumtion i relation till att investerar motsvarande summa nu. Gör du det så har du 8 gånger beloppet vi pratar om efter 30 år. Därav namnet 8-regeln.

Låt oss suga lite på det här.

  1. Genomsnittlig avkastning: Det krävs cirka 7% i årlig avkastning för att man ska få det här att fungera. Det är rätt mycket.
  2. 30 år är en väldigt lång tidsperiod. Det är också svårt att förstå varför man inte väljer 20 eller 40 år. Siffran är godtycklig.
  3. Vilken konsumtion ska vi ifrågasätta? Så här långt har vi liksom bara en idé, men hur ser implementationen ut? Ska vi spara allt vi har i 30 år, eller hur agerar vi på informationen?

Låt oss ta ett exempel: Du vill köpa en kaffe på Starbucks idag för 30 kronor. Om du avstår det inköpet och i stället sätter in pengarna i en indexfond så kan du – kanske – ha 240 kronor om 30 år.

Om då inflationen i snitt är två procent så kostar då kaffet 54 kronor.

Du kan alltså köpa 5 kaffe på Starbucks i stället för en nu, efter 30 år.

Om du är student nu, och kommer öka din köpkraft under den kommande 30-årsperioden, så kan du mycket väl öka den med en faktor 5.

Om vi viktar in köpkraften så kan du alltså bjuda dig själv på en fika på Starbucks idag, eller förränta pengarna i 30 år och köpa fem kaffe. Att jobba ihop till fem koppar kaffe om 30 år tar dig lika lång tid som det tar att jobba ihop en kopp idag.

Känns det som 8-regeln tillför stort värde? Vill du lära dig massa mycket mer?

Det här är lite tillspetsat, men inte helt upp åt väggarna. Fortsätt läsa så ska du få se!

Bli rikt långsamt – Lite rätt, mycket fel

8-regeln saluförs i en bok som heter Bli rik långsamt som kan berätta det jag gjort ovan för 269 kronor. Men jag misstänker att man utelämnat den senare delen av stycket ovan.

Jag har inte läst boken Bli rikt långsamt och tänker inte göra det heller. I stället baserar jag mina åsikter här på det den ena av författarna skrivit – Peter Karaszi – skrivit på nätet om sin bok och 8-regeln. Min källa hittar du här.

Peter är välrenommerad och har adekvat bakgrund för att skriva en bok som den här. Men kanske är det också här Peter – i min mening – slirar helt snett. Han är för konventionell och sitter fast i en gammalmodig privatekonomisk värld av goda råd där ränta-på-ränta-metoden är ”the magic bullet”.

Vi kan exempelvis läsa:

De tror att man måste ha en hög inkomst, ta stora risker, jobba dygnet runt, lusläsa aktietabeller eller göra ett ”klipp” för att bli rik.

Du ska inte sluta att konsumera. Du behöver inte ens skära ned på utgifterna på ett dramatiskt sätt (om du inte känner att du vill och kan). Vår filosofi är det går att bli välbeställd utan större uppoffringar. 

… och förståelse för den allt överskuggande ränta på ränta-effekten som närmast omärkligt förvandlar små sparmedel till stora tillgångar.

Peter Karaszi ställer sig alltså i det långa ledet av privatekonomer som vill sjunga ränta-på-ränta effektens lov. Det är väl bra, jag älskar ränta-på-ränta. Men …

Varför du inte ska bli rik långsamt – Bra idéer ska inte brukas med måtta

Att hålla i utgifterna och spara kan påverka ditt liv väldigt positivt. Pengar som du investerar växer genom ränta-på-ränta effekten. Det här är alltså något väldigt positivt.

Varför ska du då göra det i begränsad omfattning och vänta 30 år på att skörda frukterna?

Det är en extrem looser-mentalitet att sitta på ett råd som är livsförändrande och säga ”du behöver bara ifrågasätta små inköp och spara 10%”.

Rådet är inte att du ska konsumera och försöka rädda några fattiga slantar till spargrisen. Du ska spara och basera din konsumtion utifrån storleken på sagda gris!

Att ha eget kapital investerat och få ta del av ränta-på-ränta effekten är fantask förmån. Ta del av den så mycket du bara kan!

Det här är egentligen inte i konflikt med 8-regeln, det är mer författaren som betonar ”små sparmedel” och ”utan större uppoffringar”. Men han säger också att ”mer naturligtvis är bättre”.

Men jag tycker det är för passivt! Gör en budget där du åtminstone sätter av 20 procent till sparande. Rimligen bör man spara mer!

8-regeln – Trimmad ränta

8-regeln bygger på en avkastning om sju, eller nio (bekatat inflation), procent. Du får fram det värdet genom att använda 72-regeln (en annan sifferregel inom privatekonomi som används för att beräkna hur lång tid det tar att fördubbla sitt kapital).

Det är relativt mycket. Det beror till viss del på dagens lågräntemiljö och kan ändras, men då följer sannolikt inflationen med något.

Jämför exempelvis med fyraprocentsregeln som säger att det är rimligt att förvänta sig fyra procent i avkastning efter inflation.

Eller varför inte titta på vad peer-to-peer utlåning via Lendify ger. Då pratar vi fyra till fem procent innan inflation.

Läs mer: Låna ut pengar via Lendify – Investering i P2P-lån | Risk | Nytta | Alternativ

Naturligtvis ska vi investera och försöka nå en avkastning som är kring 10-15 procent årligen, men vi måste vara realister. Många som är nya till investering, som kanske vill ha sina pengar inom en ganska snar framtid, investerar sannolikt lite mer defensivt. Då är sju procent inte inom räckhåll.

Det är fullt begripligt varför Peter gör så här. Han vill säga till dig: ”Sätt undan pengar och låt tiden göra jobbet. Det är det enda som räknas”. Det är en förenkling. Det finns ingen riskfri investering som ger sju procent i avkastning idag.

Styrkan i ränta-på-ränta effekten ligger lika mycket i beloppet som du sparar som i tiden du förränta kapitalet. Du ska inte spara lite, du ska spara mycket!

8-regeln – Trettio år

Det går inte att säga att man ska ändra livet för någon om 30 år. Om du är 30 år idag så kommer det sparande du gör i dag ha åttafaldigats när du är 60. Då är behovet av barnrum, familjebil, tid med barnen, utbildningsbehov, reparationsfonder och en hel del annat vara överspelat.

Ska du ha pengarna medan de gör skillnad så får du börja spara i 10-års åldern. Som vi var inne på i inledningen så har du sannolikt mycket låga inkomster tidigt i ditt liv. Den här logiken hänger inte samman.

De flesta som tillhör den här bloggens läsarskara ökar sitt sparande ju mer inkomsterna ökar och när de första ekonomiska åtagandena som är kopplat till familjebildande är avklarade.

Missförstå mig rätt. Ränta-på-ränta effekten ger dig störst fördelar över långa tidsperioder. Men vi sparar normalt sätt pengar för tre, fem eller tio års tidshorisont.

Att utgå från ränta-på-ränta effekten i stället för sparpotential är fel

Vi har redan berört det här, men jag måste understryka det en gång till.

Att utgå från ränta-på-ränta effekten och försöka nyttja den maximalt genom att spara över mycket långa tidshoristoner är ett ”hack” som gör att råden till dig som sparare utgår från helt fel utgångspunkt.

Du ska spara pengar utifrån din sparpotential. Och du ska konsumera utifrån din förmögenhet.

Betala dig själv först!

Det är startpunkten.

Gör du det så har du ränta-på-ränta effekten som medvind i det du gör.

När är 8-regeln bra?

8-regeln är bara relevant för ditt pensionssparande anser jag. Det är en viktig del av ditt sparande, men livet består av mer än att planera för pension vid 67!

Läs mer

Går det att lära barn pengars värde är inlägg som också tangerar synen på pengar, men ur ett annat perspektiv. Gillade du det här inlägget tror jag det kommer ge dig en hel del också.

Vill du ha spartips så finns det naturligtvis det.

Önskar du bli ekonomiskt fri kan du läsa om grunderna här. Eller varför inte ladda hem min fria e-bok som ger dig allt du behöver om du vill köpa tid för dina pengar.

Vi har levt helt utan lån. Det var en fantastisk känlsa. Nu har vi gjort andra val, men läs gärna mitt inlägg i ämnet.

Här hittar du listan med alla svenska börspoddar.

Jag som skriver här heter Anders Gustafsson. Här pratar vi om vår tid och våra pengar. I stora drag kan vi säga att vi pratar om hur vi styr våra liv för att leva friare och intressantare liv.

Titta bland kategorierna i menyn här ovanför så ser du vad vi pratar om i detalj.

Läs gärna min fria e-bok som jag skrivit för dig som vill leva ekonomiskt fri för en kortare eller längre period.

Jag har nyss fyllt 50 och har fyra barn och sambo. Vi bor i Sundbyberg sedan 2019. Innan dess drev vi en liten gård i Småland under ett par år. På den tiden var vi aktiva inom FIRE-rörelsen och predikade för ekonomiskt oberoende och tidig pension. Nu är vi åter i ekorrhjulet :)

Det här med att hoppa ur ekorrhjul och säga nej till tråkiga vardagar har intresserat mig sedan 2013. Det som nog gör den här bloggen lite unik är att jag närmat mig frågeställningen på så många vis. Inte minst har jag försökt förstå och påverka min roll i det hela.

Utbildningsmässigt är jag civilingenjör. Jag har på det varit doktorand, men fullföljde aldrig den banan. På senare tid så har jag även läst psykologi på universitetsnivå.

Du hittar min email-address på den lilla mailikonen här nedanför. Där hittar du också länken till bloggens Youtube som du gärna får prenumerera på.

7 svar på ”8-regeln – Ekonomiska råd när de är dyra (och dåliga)”

  1. Ni snåljävlar har inte fattat vissa saker – det gäller att få ihop några miljoner i kapital o sen kan man bränna allt som kommer in löpande.

    Alla måzzttee förmodligen rannzaka mer eller mindre för att ö h t få ihop ett rimligt kapital.

    Men låt oss säga att man fått ihop 3 mkr o har en bostad man trivs med o en del löpande inkomster.

    Då kan man bränna av allt ink avkastningen – låt oss säga att värdeökningen är 6% per år.

    Om man då bränner av allt löpande har man ändå sparat 180,000 kr på ett år = 15,000 kr/mån utan någon ansträngning alls.

    När man kommit till en viss nivå unnar man sig vad man vill ha o sparar det som råkar bli över – blir det inget över – so what
    det är inte heeelaaa världen – men det är det när man har NOLL i besparingar eller Nettoskuld.

    Även Z-Mannen har varit tvungen att rannzaka – men nu är det slut med det. Tyvärr har jag bara haft 8 år över 7.5 basbelopp
    så det blir ingen lysande pension, men det borde förhoppningsvis finnas lika mycket i kapitalinkomster när den dan kommer
    som den ankdammska skitpensionen.

    En skitpension o en kapitalinkomst på lika mycket borde man klara sig – om inte bra så – hyggligt på.

    De flesta har trots allt inte ett jäävlaa skiit mer.

    O invandrarna som folk ondgör sig för o deras bidrag – dom kan vi skratta åt när de kommer upp i pensionsåldern
    särskit de som kom när de var närmare 40 eller 40+ – många av som får inte jävla spänn över för de har skaffat
    en massa barn – o invandrarbarnen här är inte den ”pensionsförsäkring” de skulle vara i hemlandet för de har blivit
    Swedenized o vill ha BMW o Mercedes.

    Svara
    • Hej Z-mannen,

      Jag vet inte om vi snåljävlar och du är i sådant motsatsförhållande här faktiskt. Men jag ser ingen stor poäng i att spendera vitt och brett. Jag får inte så mycket ut av det helt enkelt.

      Svara
  2. Hej Onkeln!
    Kul att du uppmärksammar vår bok och vår 8-regel! Uppskattar dina synpunkter och inspel – ju fler som inspirerar folk att spara och bli mer välbeställda, desto bättre. Det finns många olika sätt att spara och investera och vi menar inte att vår är den enda rätta och sanna. Några synpunkter på dina synpunkter:
    – Sju procents avkastning per år är faktiskt inte överdrivet högt. Stockholmsbörsen har avkastat i genomsnitt åtta procent de senaste decennierna (källa börsen direkt). Så sju procent är snarast det man kan förvänta om man sparar på lång sikt. Sparar man på lång sikt är det inte riskfritt men näranog eftersom börsen stiger nio år av tio.
    – Vi älskar ränta på ränta och vi vill synliggöra effekten. Visst, 30 år är helt medvetet godtyckligt valt. Vi hade lika gärna kunnat välja fem, tio, 20 eller 40 år. Men vi måste välja något och då valde vi 30 eftersom de flesta har en sådan möjlig sparhorisont. Hade du läst boken hade du insett att vi inte alls säger att man måste spara på denna tidshorisont. Vi väljer den för att synliggöra och exemplifiera.
    – Spara gärna 20% av din lön eller mer – instämmer! Så mycket du kan och vill. Det skriver vi också i boken. Man kan absolut vara mer aggressiv.
    – Kapitel 26: ”Ha inga lån” – instämmer! Innehållsförteckning här: https://www.bliriklangsamt.se/innehall.html

    Allt gott! Peter & Ali

    Svara
    • Hej Peter,

      Välkommen hit!

      Sju procents avkastning över 30 år nog rätt sportigt tycker jag, men inget som är utanför det möjligas gräns på något sätt. Men skulle jag skriva något som indikerar någon sorts säkerhet över 30 år, givet dagens ränteläge och kronkurs, så skulle jag nog justera ner mig något på den säkra sidan. Svenska och amerikanska börsen är de som gått bäst i många år.

      Jag förstår att ert resonemang inte enbart bygger på 30 år eller att man sparar lite. Jag påstår inget annat. Men 8-regeln, som vi pratar om här, presenteras på det sätt, av dig tror jag till och med, i de öppna källor jag haft.

      Jag tycker det är bra att det är många som jobbar för ökat sparande och hoppas att er bok hittar rätt läsare och sammanhang. Men som jag var inne på så är det nog inte främst den här bloggens läsarskara då vi nog snarare skulle köpt boken ”Bli rikt medelfort genom aggressivt och strukturerat sparande”. 🙂

      Svara
  3. He he, nu har du nästan avslöjat arbetstiteln på vår kommande bok ”Bli rik lite snabbare”. För man kan ju absolut vara mer ambitiös, spara mer, jobba mer, använda hävstånger så som att investera lågräntelån som bostadslån och studielån i aktiemarknaden o s v – högre risk och kanske mer arbete men det kan då gå snabbare.

    Vår bok har fått ett strålande mottagande men vissa triggar negativt på ordet ”långsamt” (vilket vi visste var en risk). Men vi vill kommunicera att det för de flesta tar lite tid att bli välbeställd men också att det är lättare att många tror och att man inte alls behöver vara aktieexpert eller ha en hög inkomst. Och att de inte ska hoppas på lottovinsten eller det snabba klippet för då missar de det rutinmässiga sparande som för de flesta med tiden bygger tillgångar.

    Vi vill helst hjälpa de som jag kallar ”den andra halvan” – de människor som inte sparar alls eller för lite, som inte har några tillgångar eller kanske t o m är skuldsatta. De kanske är uppgivna, ointresserade och saknar insikter om ekonomi. Dessa vill vi nå med ett positivt budskap och inspiration. Den ”första halvan” som redan sparar, har tillgångar och mest kanske vill finjustera sina portföljer och sin avkastning bryr vi oss inte så mycket om – de är redan på väg (eller hemma).

    Sedan tror jag att jag har samma åsikter som du när det gäller försäkringar, vilket medför… ska vi säga, en ”pedagogisk utmaning” gentemot sin omvärld. Försäkringar är ju jättebra! Om de är gratis (eller billigare än värdet av försäkringen som är en funktion av priset på premien, sannolikheten för att skadan ska inträffa samt kostnaden för skadan om det inträffar). Men många försäkringar är onödiga (eller i värsta fall rent ocker) och det är ofta bäst att ”försäkra sig själv” (kapitel 8) eller inte alls.

    Säg till om du vill ha ett exemplar av vår bok. Jag skickar gärna ett.

    Bästa hälsningar, Peter
    https://www.bliriklangsamt.se/

    Svara
    • Verkar som man skulle ge sig in i bokbranschen … 🙂

      Jag tror ju, som jag var inne på i inlägget, att sparande ska vara en mycket mer integrerad del i livet. Jag tror också det är det viktigaste budskapet till de som inte sparar alls. Exakt hur det ska formuleras och paketeras vet jag inte. Men pengar är ett verktyg som ska användas som så.

      Försäkringar är intressanta. Det finns många som förstår och läser det jag säger och predikar men som inte vill fatta det beslut som rimligen följer av det jag säger. Jag inser att vissa saker man säger har en väldigt liten målgrupp i praktiken.

      Ja, jag tar gärna en bok. Kan vi prata vidare på onkel.tom.blogg@gmail.com

      Svara

Lämna en kommentar