Vill du lära dig mer om den amerikanska börsen? Då har du kommit rätt!
Här ska vi titta vilka de amerikanska börserna är, vad de erbjuder, lite om dess historik, adress, öppettider och länkar till mer nyttig information.
Amerikanska börsen används ofta som samlingsnamn för två börser, nämligen NYSE och Nasdaq. NYSE är ungefär dubbelt så stor som Nasdaq, sett till omsättning, och tillsammans representerar de cirka 43% av det totala aktievärdet i världen. Börserna är öppna för handel mellan 15:30 till 22:00 svensk tid, men det förekommer stor handel i så kallad pre- och post-market, utanför de officiella öppettiderna.
Innehåll
- De amerikanska börserna, vilka är de?
- Amerikanska börsens storlek jämfört med resten av världen
- För indexkramare – Välkända amerikanska aktieindex
- Stora krascher på den amerikanska börsen
- Genomsnittlig årlig avkastning för olika index
- Investeringsmöjligheter på amerikanska marknaden
- De största företagen på den amerikanska börsen
- Största fondaktörerna på den amerikanska börsen
- Öppettider
- Helgdagar
- Användbara länkar
De amerikanska börserna, vilka är de?
Värdens största börs, sett till omsättning, är amerikansk och heter New York Stock Exchange – ofta förkortad NYSE. Börsen ligger på legendariska adressen Wall Street 11, Lower Manhattan.
Byggnaden börsen ligger i är en av de mest kända byggnaderna i USA, och Wall Street är en av de mest berömda gatorna i världen.
Det är ingen tillfällighet, det här är en av världens viktigaste finans- och maktcentrum. Dessutom har det varit ett centrum under lång tid.
Wall Street var ett viktigt handelsområde redan på 1600-talet och 1711 startade den första officiella slavmarknaden i New York här.
1789 utropades USAs första president (George Washington) på just Wall Street.
I och med att Eriekanelen – världens mest nyttjade kanalsystem som sammanbinder de Stora Sjöarna med Atlanten – togs i drift på allvar 1825 så ökade Wall Streets vikt och status ytterligare.
Både byggnaden NYSE använder – du ser den på bild i inledningen – och gatan Wall Street har blivit symboler för kapital, makt och hänsynslös profit till vilket pris som helst.
Men NYSE är också en viktig del i världsekonomin och i området runt Wall Street finns några av världens viktigaste finansiella företag och aktörer.
NYSE har smeknamnet ”The Big Board” och har, till skillnad från Nasdaq, ett fysiskt tradinggolv där handel sker.
NYSE är en av två börser i USA. Den andra är Nasdaq Stock Market – ofta endast Nasdaq. Även den ligger i New York, på One Liberty Plaza, Lower Manhattan.
NYSE and Nasdaq är faktiskt de två största börserna i värden. Nasdaq omsätter ungefär hälften av vad NYSE gör under ett år.
Trea storleksmässigt är den Japanska börsen, som omsätter ungefär hälften av vad Nasdaq gör. Sedan kommer en rad större börser i ungefär samma storleksklass.
Ägare till NYSE är Intercontinental Exchange (NYSE: ICE) som inte bara äger NYSE utan även äger börser över hela världen.
Ägare till Nasdaq är Nasdaq Inc (NASDAQ: NDAQ) som också äger börser över hela världen. Nasdaq Inc äger bland annat Stockholmsbörsen exempelvis.
NYSE och Nasdaq är de två börser som listas som de amerikanska börserna i de flesta listor.
Men om du gör lite mer research så kommer det även dyka upp en tredje börs som heter Chicago Board Options Exchange – självklart med med förkortningen CBOE – som handlar med optioner.
Amerikanska börsens storlek jämfört med resten av världen
Alla jämförelser mellan den amerikanska börsen och andra börser i världen blir ögonblicksbilder då allt hela tiden förändras. Men här är några relativt etablerade siffror som används för att beskriva den amerikanska börsen:
- Börsen representerar ungefär 43% av världens samlade börsvärde. År 2000 var motsvarande andel cirka 50%.
- Sett till antal aktier så utgör den amerikanska börsen cirka 17% av alla aktier i världen.
- Den amerikanska börsen är normalt sett den börs som är högst värderad, i genomsnitt.
- 2007 var de teknikaktier som handlades på den amerikanska börsen värda 2,5 gånger mer än resten av världens teknikaktier. Idag är motsvarande siffra 8 gånger.
Källa till statistiken är Nasdaq. Siffrorna gäller 2018.
Det sker alltså en hel del förändringar på 10-15 år när vi jämför amerikanska börsen med resten av världen.
Det som minskat den amerikanska börsens relativa andel från 50% till 43% är främst Kinas expansion.
Sedan har hela kartan, när det gäller amerikanska företagsgiganter, ritats om under de senaste 20 åren. Lite längre ner i inlägget hittar du tabeller som beskriver vilka bolag som är störst idag och vilka som var det för 20 år sedan.
Bilindustrin är exempelvis helt borta från 10 i topp och har ersatts med teknikbolag.
Men fortsätt läsa så får du hela tabellen!
Det vi pratar om här ovanför beskriver den amerikanska aktiemarknaden. Uppskattningar pekar på att omsättningen av räntepapper i USA är större än aktiemarknaden.
För indexkramare – Välkända amerikanska aktieindex
Index | Innehåll | Kommentar |
Standard and Poor – S&P (500) | Innehåller 500 stora amerikanska bolag. De 10 största bolagen utgör 27% av indexet. Indexet använder matematiska metoder för att vikta in marknadsvärden och free-float i indexberäkningarna. Urvalet av bolag som ska ingå sker manuellt och bolag som rimligen borde tillhöra S&P indexet kan väljas bort. Indexet skapas delvis manuellt för att ge en bra spridning och bild över USAs ekonomi och kallas ibland för ett aktivt förvaltat index. Indexet balanseras om kvartalsvis. | Används ofta som Large Cap index när exempelvis storbolagsfonder jämförs mot index. Innehåller aktier från både NYSE och Nasdaq. Namnet kommer från den statistikbyrå (Standard – som sedan gick samman med Poor) som skapade och managerade indexet inledningsvis. Det är S&P 500 som används för att räkna fram fyraprocentsregeln. |
Dow Jones Industrial Average | 30 large cap bolag bildar indexet. Bolagen väljs godtyckligt, bland annat för att ge viss bredd åt indexet. Indexet balanseras om kvartalsvis. | Innehåller aktier från både NYSE och Nasdaq. Dow var efternamnet på grundaren till indexet. |
NASDAQ Composite | Alla värdepapper på NASDAQ-börsen. Inkluderar över 2000 aktier där inget urval görs. (vissa specialregler finns för nyintroducerade bolag) Indexet använder matematiska metoder för att vikta in marknadsvärden, men inte free-float. Indexet balanseras om kvartalsvis. | Tungt fokus på informationsteknik, men stor bredd genom sitt stora antal aktier. |
Russell 2000 | 2000 amerikanskt noterade småbolag (Small Cap). Bolagen väljs främst på storlek. Indexet använder matematiska metoder för att vikta in marknadsvärden. Indexet balanseras om årsvis. | Används ofta som Small Cap index när exempelvis småbolagsfonder jämförs mot index. |
Om du är i läget att du tänker ”vad är ett index” så rekommenderar jag det länkade inlägget!
Stora krascher på den amerikanska börsen
Den stora börskraschen 1929 – Början på depressionen
Hösten 1929 – den 3:e september nådde börsen sin topp med Dow Jones index på 381.17 – så började en kraftig nedgång på den amerikanska börsen. Under oktober så fanns det två handelsdagar med en sammantagen nedgång på 25%.
Börsnedgången höll i sig fram till 1932 och Dow Jones indexet bottnade vid 41.22. Det innebar en nedgång på 89% på cirka 3 år.
Den 23 november 1954 hade börsen återtagit tappet från hösten 1929.
Kraschen 1929 var snabb, i synnerhet oktober 1929 hade några dagar med mycket stora tapp, och långvarig.
Kennedy Slide – Flash crash 1961
Med start i december 1961 så föll S&P 500 22,5% fram till slutet av juni 1962.
Som mest föll Dow Jones index 5,7% under en handelsdag.
Återhämtningen började i oktober 1962 och börsen var tillbaka på samma nivå i mars 1963 som den hade i december 1961.
Svarta måndagen 1987
Den 19 oktober 1987 så drabbades hela världens börser av extrema ras. Dow Jones föll 22.6% på en dag.
Värst drabbades Hong Kong börsen som föll 45% – mätt i dollar – under en handelsdag.
Det hade varit kraftiga nedgångar dagarna innan den 19 oktober – Dow Jones hade tappat 2-3% per dag – men inget var ens i närheten av 19 oktobers tapp.
Det skedde en viss återhämtning av indexen under oktober, men i början av december så nådde indexen nästan samma låga nivåer igen som den 19 oktober.
Dow Jones slutade svagt plus (0,7%) under 1987 trots raset.
September 1989 så var Dow Jones index tillbaka på samma nivåer som innan kraschen.
Dot-com bubblan 2000
I mars 2000 så nådde Nasdaq Composite Index sin topp (5,132.52) och bottnade oktober 2002 (1,108.49), efter att ha tappat 78% mot toppnoteringen.
Många stora bolag, som Cisco, tappade mer. Vissa bolag, så som Amazon tappade mycket men återhämtade sig ganska snart.
Nasdaq Composite Index hade återhämtat sig den 23 april 2015.
Det tog alltså 15 år för indexet att nå mars 2000 nivån igen.
Finanskrisen 2007
Den globala finanskrisen 2007 och 2008 påverkade de amerikanska indexen rejält. I oktober 2007 stod S&P 500 i 1576,09.
I mars 2009 hade S&P 500 sjunkit till 666,79. Det innebar en nedgång på 58%.
I februari 2013 hade S&P 500 återhämtat tappet, medan det tog ungefär ytterligare 6 månader för Dow Jones att nå samma nivå som indexet hade 2007.
Genomsnittlig årlig avkastning för olika index
Siffrorna för de senaste 10 åren här nedanför sträcker sig fram till 30 juni 2019. Det innebär att startvärdena mäts nära botten 2009 vilket ger relativt höga siffror på den genomsnittliga avkastningen.
Index | Genomsnittlig årlig avkastning de senaste 10 åren | Förväntad årlig avkastning | Kommentar |
S&P | 14,7 % | 8% | |
DJIA | 15,03% | 8% | |
Nasdaq Composite | 16,6% | ? | Det går nästan att få vilka värden man vill när man ser till den förväntade avkastningen på Nasdaq beroende på om vi ska vikta in Dot-com bubblans krasch eller inte. |
Russel 2000 | 13,45 | 9% | Småbolag förväntas ofta ge en något högre avkastning än storbolagen vilket speglas i tabellen. |
Förväntad avkastning i tabellen används för att beskriva en mer normal tioårsperiod och baseras på längre tidsperioder av mätningar.
Investeringsmöjligheter på amerikanska marknaden
Om vi jämför den amerikanska börsen med den svenska så är det inga stora principiella skillnader. NYSE bedriver exempelvis handel med:
- Aktier
- Optioner
- ETFer
- Obligationer
Det som gör den amerikanska börsen intressant är
- Bolagen
- Ägande av aktier i bolagsformer som saknar motsvarighet i Sverige
Bolagen kommer vi till i nästa stycke. Här ska vi prata vidare om bolagsformerna som vi saknar.
I USA så finns det bolag som brukar kallas ”pass thru investments” som följer en annan typ av skattelagstiftning än traditionella bolag.
Pass thru investments skapades för kapitalintensiva branscher, med låg organisk tillväxt (fastigheter, infrastruktur, lån) och fungerar ungefär som en blandning mellan en aktie och en obligation.
Pass thru investments är uppbyggda kring utdelning, ofta månadsvis, och är därför ofta populära bland utdelningsjägare, eller de som vill leva på utdelningar, i Sverige.
De olika bolagstyperna som räknas som pass thru investments är:
- Closed End Founds (CEF) – En form av investmentbolag som främst investerar i aktier, obligationer och lån där kassaflödet står i fokus. Ofta används hävstång/belåning för att öka avkastningen.
- Real Estate Investment Trusts (REIT) – Den här typen av bolag är verksamma inom fastigheter, infrastruktur eller fastighetslån.
- Business Development Companies (BDC) – En form av riskkaptialbolag som finansierar mindre och medelstora bolag.
- Master Limited Partnership (MLP) – Bolagsformen används i samband med energiproduktion, transport och processindustri.
Den här typen av bolag betalar ingen företagsskatt – den skickas vidare till ägaren i amerikansk skattelagstiftning, därav namnet – och delar i princip ut hel sin vinst.
Läs mer där vi diskuterar vad som är bästa investeringen: ETF, fonder eller investmentbolag.
Är du osäker på vad som är skillnaden mellan direktavkastning och utdelning, följ länken så lär du dig mer!
De största företagen på den amerikanska börsen
Tabellen här nedanför visar de största amerikanska börsföretagen år 2019 sett till omsättning.
Företag | Omsättning (MUSD) |
Walmart | 514 400 |
Exxon Mobile | 290 210 |
Apple | 265 600 |
Berkshire Hathaway | 247 840 |
Amazon | 232 890 |
UnitedHealth Group | 226 250 |
McKesson | 214 320 |
CVS Health | 194 580 |
AT&T | 170 760 |
AmerisourceBergen | 167 940 |
Tabellen här nedanför visar de största amerikanska börsföretagen år 2000 sett till omsättning.
Företag | Omsättning (MUSD) |
General Motors | 189 058 |
Wal-Mart | 166 809 |
Exxon | 163 881 |
Ford | 162 558 |
General Electric | 111 630 |
Intel | 87 548 |
Citigroup | 82 005 |
AT&T | 62 391 |
Altria | 61 751 |
Boeing | 57 993 |
Det går att diskutera vilket jämförelsetal som ska användas. Omsättning eller börsvärde ger olika tabeller med topp 10 bolagen.
Om vi i stället jämför börsvärden (eng. Market Cap) får vi följande tabeller, data från 9 mars 2001 och augusti 2020:
Företag | Börsvärde BUSD |
General Electric | 455 |
Microsoft | 316 |
Exxon Mobile | 298 |
Pfizer | 265 |
Citigroup | 255 |
Walmart | 231 |
Intel | 224 |
American International Group | 194 |
AOL Time Warner | 190 |
IBM | 187 |
Källan till tabellen ovan är ifrån en artikel som gör den här sammanställningen sent 1999, och så tidigt 2001, och har sedan valt att presentera resultatet sida vid sida. Resultatet är högst intressant.
Hade vi valt 1999 som datum i stället hade vi haft Microsoft som etta och Cisco som trea. Så Dot-com bubblan vi pratade om tidigare hade precis börjat spricka under 2000, vilket syns i tabellerna.
Här kommer tabellen som beskriver dagsläget (undrar hur den står sig om 20 år?):
Största fondaktörerna på den amerikanska börsen
Det går naturligtvis att köpa amerikanska fonder och ETFer (även om det här med ETFer verkar väldigt svårt så vi får gå via Tyskland) som finns på den amerikanska marknaden.
Det finns tre väldigt stora aktörer som sätter ett rejält avtryck på den amerikanska marknaden för fonder och ETFer:
- BlackRock Funds (iShares)
- Vanguard
- Charles Schwab
De här tre bolagen och dess produkter, de har även egna index, dyker ofta upp i texter där amerikanska börsinvesteringar diskuteras.
Vanguard är speciellt intressant med sin syn på billiga indexfonder, och är i högsta grad en av de ledande aktör när det kommer till att göra billiga indexfonder populära.
Öppettider
Både NYSE och Nasdaq anger sina öppettider Eastern Time Zone (tidsskillnaden mot Sverige är 6 timmar: 06:00 i NY är 12:00 Sth).
Båda börserna handlar enligt samma öppettider, men av hävd så verkar vissa mäklare inte starta sin pre-market session före klockan 8:00 även om handel är möjlig tidigare.
- 4:00 – 9:30 Extended-hours trading session (premarket)
- 9:30 – 16:00 Normal trading session (15:30 svensk tid öppnar börserna)
- 16:00 – 20:00 Extended-hours trading session (postmarket)
Helgdagar
Bank holidays är något som ofta kommer som en blixt från klarblå himmel när man arbetar med amerikanare, eller handlar på den amerikanska börsen.
Jag gillar investing.coms kalender där du ser alla bank holidays för innevarande år. Där hittar du enkelt det du behöver veta om du handlar på den amerikanska börsen.
Användbara länkar
Det finns några ställen som jag gärna söker mig till när jag vill läsa om den amerikanska börsen:
Tipsa gärna om det finns fler kunskapskällo,r som har fokus på den amerikanska börsen, som du gillar.