Så här använder du PEG-talet som investerare

PEG-talet är ett nyckeltal och verktyg för att kunna analysera bolag eller möjligtvis fonder.

PEG-talet bygger på P/E-talet, som visar hur mycket investerare är villiga att betala per intjänad krona i bolaget, men ger oss också möjligheten att ta hänsyn till bolagets vinsttillväxt. Då detta är en viktig del i värderingen av bolag så ger PEG-talet många gånger bättre och mer relevant information än P/E-talet.

Definition av PEG-talet. PEG-talet = P/E-talet delat med vinsttillväxten.
PEG-talet räknas ut genom att du dividerar P/E-talet med tillväxtsiffran för bolagets vinst.

Själva uttrycket står för Price/Earnings (P/E) to Growth och ingår som ett av nyckeltalen inom fundamental analysen.

För att förstå hur PEG-talet fungerar och vad du kan läsa ut här så måste du ha förståelse för hur du räknar ut och tolkar P/E-talet, vilket du kan läsa mer om i länken.

Snabbfakta om PEG-talet

  1. PEG-talet anger förhållandet mellan bolagets P/E-tal och dess tillväxttakt.
  2. En grundregel är att PEG-tal mindre än ett (1) anses bra medan ett högre PEG-tal pekar på att bolaget är övervärderat.
  3. PEG-talet används ofta av investerare i jämförelse mellan bolag. Ju lägre PEG-tal desto bättre.
  4. PEG-talet kan beräknas utifrån de senaste 12 månadernas intäkter och tillväxt, eller så använder man kommande 12 månaders förväntade intäkter och tillväxt.
  5. PEG-talet lämpar sig bra som jämförelse om bolagen gör en god vinst och har en god och stabil tillväxt.
  6. Negativa resultat, dålig tillväxt eller kraftiga förändringar i bolagets verksamhet och inriktning gör PEG-talet mindre användbart.

Vad betyder PEG-talet?

Som vi var inne på i inledningen så står själva begreppet PEG-tal för Price/Earnings to Growth (ratio) vilket på svenska ungefär blir ”förhållandet mellan P/E-talet och vinsttillväxten”.

PEG-talet ställer P/E-talet i relation till vinsttillväxten i bolaget, vilket är väldigt rimligt då all företagsvärdering i grunden handlar om att försöka fastställa ett bolags framtida intjäningspotential.

Här är vinsttillväxten en viktig del.

Ett sätt att hantera tillväxten i ett bolag, i relation till P/E-talet, är att sätta olika nivåer för vad som betraktas som bra eller normala P/E-tal för olika typer av bolag, ungefär som i tabellen nedan.

P/E-talVinstillväxt
10Låg tillväxt < 10%
20God tillväxt > 10%
40Mycket god tillväxt > 30
P/E-tal i relation till vinsttillväxt

PEG-talet tar bort behovet av den typen av tabeller.

Hur beräknar jag PEG-talet?

P/E-talet är ofta ganska enkelt att hitta, eller räkna ut själv.

Ett sätt att få tag på P/E-talet är att titta i exempelvis Avanzas information om ett bolag.

Du ser ett exempel på hur det ser ut för Atlas Copco i bilden här nedanför.

Bilden visar hur Avanza beräknar och visar P/E-talet för Atlas Copco A.
Atlas Copcos P/E-tal hittar du högt upp i högra kolumnen. (Bild från Avanza.se).

Att få tag på vinsttillväxten för ett bolag kan vara lite svårare.

Ett sätt är att läsa analyser där olika analytiker själva uppskattar vinsttillväxten och kanske gör sammanställningar av flera analytikers siffror.

Ett annat sätt är att undersöka bolagets rapporter och pressutskick, eller så får man titta på historisk data och utifrån det och andra källor göra en gissning på hur vinsttillväxten ser ut.

Jag antar att Atlas Copcos vinsttillväxt är 10% nästa år för att vi ska kunna räkna lite.

PEG-talet i det här exemplet blir då 44,66/10 = 4,5.

Det är ett mycket högt PEG-tal vilket antyder att bolaget är övervärderat, men det är långtifrån säkert att det är så.

Det kan finnas goda skäl till att P/E-talet är högt, eller tillväxtsiffrorna låga, det måste vi förstå mer i detalj.

Riktvärdet som används är i många falla att PEG-talet ska vara mindre än 1, då anses ett bolag ha intressant värdering.

Det ger oss att vinsttillväxten bör vara högre än 20 procent i ett bolag som har P/E 20.

Lästips: Så här använder du substansrabatten för att investera smartare – Allt du behöver veta om substansrabatten i investmentbolag och fonder.

Vinsttillväxt är inte detsamma som försäljningstillväxt

Notera att vi hela tiden pratar vinst här.

Det gäller såväl P/E som PEG-talet!

Ett bolag kan ändra omsättningen helt oberoende av vinsttillväxten och det är inte ovanligt att siffrorna kring försäljningstillväxt/omsättningstillväxt och vinsttillväxt skiljer sig rejält åt.

Varför ska du använda PEG-talet som investerare?

Nyckeltal, så som PEG-talet, hjälper dig att förstå ett bolags värdering på ett enkelt och översiktligt vis.

Det gör det också möjligt att jämföra värderingen i olika bolag, kanske främst om bolagen är relativt lika och verkar inom samma område.

Men du kan också använda PEG-talet för att se hur bolaget värderas idag jämfört med hur det har värderats historiskt.

Det går också att jobba med framtida prognoser och se hur nyckeltalen utvecklas.

Min erfarenhet är att PEG-talet, och andra nyckeltal, kanske inte används i slutändan när vi gör investeringsbeslut, då vill förstå mer om bolaget och dess förutsättningar, men att de används frekvent när investerare ”screenar” i jakt på intressanta investeringsuppslag.

Vad är ett bra PEG-tal?

Det finns ingen absolut sanning här, men som vi varit inne på så anser många att ett PEG-tal under 1 är något eftersträvansvärt, och det kanske det är.

Min personliga erfarenhet är att det är farligt att fastna i den typen av sanningar för marknaden är smart.

De bolag den värderar högt är sannolikt också väldigt intressanta att äga.

Så titta på PEG-talen för motsvarande bolag, försök förstå skillnaderna och använd PEG-talet som ett verktyg för att förstå och lära dig mer om bolaget.

PEG-talet betyder inget för bolag med väldigt låg vinsttillväxt eller som förlorar pengar.

Då försöker man ofta titta på andra underliggande indikatorer, så som EBIT (Earnings before Interest och Tax), och då går det att göra liknande relativa jämförelser där beroende på hur EBIT växer.

Alternativ till PEG-talet

Det finns ett investeringsforum som heter Seeking Alpha där det finns massor av intressant information och analyser för oss investerare.

Där finns det en aktiv användare vid namn Chowder som skapat något som kallas ”The Chowder Rule” som ger oss en annan möjlighet att se på vinsttillväxt i bolaget.

Då främst i samband med aktieutdelningar.

Chowder tar nuvarande utdelning i bolaget, i procent, och adderar utdelningstillväxten i bolaget.

Så ett bolag som har en direktavkastning på 3% och en utdelningstillväxt på 11% får ett Chowdervärde på 14.

Chowder investerar inte i bolag med Cowdervärde lägre än 15, vilket är the Chowder Rule!

Läs mer här.

Lästips: Vad betyder uttryck som avkastning, direktavkastning, utdelning och ränta – Här får du hjälp att sortera upp begreppen!

Andra viktiga nyckeltal

Onkel Tom, eller Anders Gustafsson som jag egentligen heter, driver den här bloggen. Här pratar vi om vår tid och våra pengar. I stora drag kan vi säga att vi pratar om hur vi styr våra liv för att leva friare och intressantare liv.

Titta bland kategorierna i menyn här ovanför så ser du vad vi pratar om i detalj.

Läs gärna min fria e-bok som jag skrivit för dig som vill leva ekonomiskt fri för en kortare eller längre period.

Jag har nyss fyllt 50 och har fyra barn och sambo. Vi bor i Sundbyberg sedan 2019. Innan dess drev vi en liten gård i Småland under ett par år. På den tiden var vi aktiva inom FIRE-rörelsen och predikade för ekonomiskt oberoende och tidig pension. Nu är vi åter i ekorrhjulet :)

Det här med att hoppa ur ekorrhjul och säga nej till tråkiga vardagar har intresserat mig sedan 2013. Det som nog gör den här bloggen lite unik är att jag närmat mig frågeställningen på så många vis. Inte minst har jag försökt förstå och påverka min roll i det hela.

Utbildningsmässigt är jag civilingenjör. Jag har på det varit doktorand, men fullföljde aldrig den banan. På senare tid så har jag även läst psykologi på universitetsnivå.

Du hittar min email-address på den lilla mailikonen här nedanför. Där hittar du också länken till bloggens Youtube som du gärna får prenumerera på.

Reklam för Savelend, Avanza och SAVR.

Vi har våra investeringar på tre olika plattformar som kompletterar varandra. Här nedanför kan du läsa mer!

SAVELEND

Här har vi våra Peer-to-Peer investeringar.

Läs om vår avkastning här!

AVANZA

Här har vi våra aktier och en del av våra fonder.

Sveriges största nätmäklare!

SAVR

Vårt komplement till Avanza.

Här har vi våra aktivt förvaltade fonder!

Lämna en kommentar