Kameo – Bästa sättet att investera i fastighets- och företagslån?

Kan du skriva vad du anser om fastighetsinvesteringar via Kameo?

Den frågan har varit upp ett antal gånger och jag tror det beror på att fastighetsinvesteringar är väldigt populära.

Inlägget är reklam för Kameo och innehåller annonslänkar. Som skribent får jag betalt om du använder länkar och registrerar dig för Kameos tjänst. Ingen ersättning utgår för att skriva inlägget.

Jag tror också att min halvskeptiska syn på peer-to-peer-utlåning kan påverka människor att efterfråga synpunkter från just mig.

Hur som. Här följer ett inlägg där vi tittar på möjligheter, risker och nackdelar som följer med Kameos plattform för fastighetsinvestering.

Vi ska också diskutera vad det finns för alternativ.

Direktinvesteringar i fastighetsprojekt, via Kameos plattform, ger investerare möjligheter att hitta intressanta projekt med god avkastning. Kameo för samman entreprenör och investerare samt säkerställer att lånen förmedlas på ett relevant sätt för alla parter. Min bedömning är att investeringsformen är omogen och att projekten har förhållandevis hög risk, vilket bör vara tydligt i den avkastningen som erbjuds.

Jag har efter jag skrivit inlägget valt att starta ett konto hos Kameo, viket kan göras utan kostnad.

Att investera i fastigheter via Kameo, är det ett intressant komplement till våra investeringar?
Vi ska undersöka om fastighetslån via Kameo är en bra investering i vår portfölj!

Kameo erbjuder också företagslån som används för att täcka företags allmänna kapitalbehov. Det kommer vi endast beröra väldigt kort här.

Vad betyder Crowdfounding?

Kameo ängnar sig åt något de själva kallar Crowdfounding. Det är en bred term som nog inte är helt korrekt vald kan jag tycka.

Det vi pratar om här är lån och därför borde man valt Crowdlending som begrepp i stället.

Crowdlending är samma sak som Lendify och Savelend ägnar sig åt, men då oftast under benämningen peer-to-peer-utlåning.

Crowdlending och peer-to-peer-utlåning beskriver Kameos erbjudande ganska väl. Det vi pratar om är lån där:

  1. En grupp (en crowd) går samman för att finansiera ett projekt.
  2. En tredje part – vanligtvis en bank eller finansbolag – saknas och utlåningen ser direkt mellan två parter (peer-to-peer).

Genom att utesluta en tredje part så är tanken att den som lånar ut ska få bättre ränta, samtidigt som låneräntan minskar för den som lånar.

Notera att Lendify och Savelend inte erbjuder samma typ av utlåning som Kameo – då främst fastighetslån mot säkerhet, även om det finns likheter.

Hur ska vi utvärdera Kameo?

Det finns två utgångspunkter när vi försöker besvara frågan om Kameo är en bra investering.

  1. Vi jämför peer-to-peer-utlåning och crowdfounding med andra typer av investeringar, så som aktier.
  2. Vi jämför Kameo mot sina direkta konkurrenter, som Tessin, eller åtminstone med andra aktörer inom peer-to-peer-utlåningsområdet så som Savelend.

I det här inlägget ska vi göra både och.

Det två utgångspunkterna får ungefär lika mycket plats i inlägget.

I slutet fyller vi dessutom på med “bra att veta” information som är lite mer allmänt för peer-to-peer-utlåning rent allmänt.

Fastighetsinvesteringar via Kameo vs. aktieinvesteringar

När jag har arbetat med det här inlägget har jag studerat Kameos sidor som de ser ut i augusti 2020. Då har det varit ganska små investeringar, vi pratar lån till enstaka lägenheter faktiskt, som funnits tillgängliga.

Fastighets- och byggbolagen, spelar i en helt annan liga och arbetar med helt andra finansieringsformer.

Men om vi ser lite bredare?

Finns det aktier och fonder som är mer intressanta än Kameo, om vi bortser från fastighetssektorn och får välja helt fritt på börsen?

Ja, det skulle jag säga.

Kameos erbjudande är på intet sätt är unikt, sett till förväntad avkastning. En indexfond bör ge ungefär samma avkastning över tid.

Men Kameo kan fungera som ett komplement. Kanske kan du till och med nå en något högre avkastning än du kan i en indexfond.

Mer specifikt så måste vi dock jämföra Kameo mot banksektorn.

Traditionella banker finansierar sannolikt majoriteten av alla projekt, av samma typ som finns på Kameos plattform.

Bankaktier vs. Kameo

Jag sticker ut hakan och påstår att du kan förvänta dig ungefär 6-8 procent i avkastning – främst i form av direktavkastning – från de svenska storbankerna.

Genom att köpa aktierna i tider när bankerna är ifrågasatta, vilket sker med jämna mellanrum, så kan du öka den avkastningen ytterligare.

Det finns klara fördelar med bankaktier i jämförelse med Kameo:

  • Skattesatsen på ISK är något förmånligare än skatten på kapitalvinst (åtminstone vid högre avkastningsnivåer). Förvaltningskostnaden är lägre.
  • Bankaktier har hög likviditet, du kan alltid omsätta aktierna i pengar. Du binder inte ditt kapital.
  • Ränterisken är låg. Höjd ränta kan till och med gynna banken. Utlåning till fast ränta innebär en risk.

Jag har tidigare skrivit om min syn på Lendify som investeringsplattform.

Läs gärna inlägget, det är utmärkt som komplement till det här inlägget.

Vid utlåning via Lendify så har du en lägre förväntad avkastning än vad jag tror bankerna ger. Samtidigt som du har nackdelar, så som att du binder ditt kapital.

Då är blir det “tack, men nej tack”.

I fallet med Kameo är svaret inte lika självklart.

Om vi börjar arbeta med förväntade avkastningar över 8%, med rimlig risk, så är jag helt klart intresserad.

Därför är jag också mycket mer positiv till att investera via Savelend. Om du följer länken så förstår du varför.

Min bedömning så här långt är att Kameo kan vara en intressant investeringsplattform som alternativ eller komplement till aktieinvesteringar.

Det som jag tycker talar för Kameo (eller motsvarande konkurrenter), i relation till en aktieinvestering, är:

  • Exponeringen mot mindre projekt där det finns pant är ovanlig.
  • Avkastningsnivån är relevant.
  • Bindningstiderna är ofta relativt korta i de lån som förmedlas.

Många är väl också rejält trötta på banksektorns förmåga att ständigt förekomma i någon skandal.

Kameo, Tessin eller Savelend?

Jag känner till tre – jag har uteslutit Toborrow, läs mer nedanför – jämförbara investeringsplattformar för den som vill engagera sig i peer-to-peer-utlåning.

Jag har ställt dem mot varandra i tabellen här nedanför.

KriteriumKameoTessinSavelend
Investering med fastighet som pantJaJaNej
FöretagslånJaNejJa, i olika former
Minsta investering50050 000500
Indikerad avkastning5 – 15%7,5 – 11 %7 – 9 %
Relativ riskHögreHögreLägre
Antal investeringsobjektLitetLitetStort

Jag kan inte riktigt se någon skillnad mellan Tessin och Kameo när jag läser på om de olika erbjudandena.

Om det är någon skillnad så är det väl den höga tröskeln – ett minimum på 50 000 kronor – hos Tessin som gör Kameo till lite av en vinnare.

Men slår Kameo Savelend?

Nej, inte självklart, men jag kommer börja investera i Kameo som komplement till Savelend, efter att jag gjort jobbet kring det här inlägget.

Kameo omdöme

Fördelar
  • Bra genomgång av risker och riskhanteringen.
  • Bra hantering av risken som finns i och med att Kameo är mellanhand.
  • Bra beskrivning av tjänsten – Det känns som bolaget tillför värde i processen.
  • Bindningstiderna på lånen relevanta (3-24 månader).
  • Relevant avkastningsnivå för mig som investerare.
  • Bra beskrivning av objekten.
  • Tillåter mycket lägre investeringsbelopp än Tessin.
Nackdelar
  • Jag skulle vilja se fler objekt.
  • Ingen andrahandsmarknad.
  • Omogen marknad – Det finns risker kring Kameo som bolag.
  • Stor spridning i typ av objekt (semesterbostäder i Sälen samsas med företagshotell i Bålsta) gör att egen kompetensuppbyggnad/riskbedömning blir svår.

Så här kommer jag investera i fastigheter via Kameo

Först kommer jag teckna mig för ett konto – länken tar dig till Kameo där du har möjlighet att registrera dgi för ett konto och börja följa de investeringsmöjligheter som finns på plattformen – så att jag kommer med och får ta del av de investeringsobjekt som finns i tid.

Det kostar mig inget.

Nästa steg blir att under året försöka låna ut cirka 25 000 kronor. Jag kan tänka mig att lägga ungefär 5000 kronor per projekt.

Med tanke på Coronapandemin så kommer jag välja investeringar med kortare löptid, under året, för att hålla utlåningsperioden till ett tidsspann som jag kan greppa.

Att låna ut till företag – Värt att tänka på

När jag skriver det här inlägget 22/8 2020 så har drygt 4 400 företag gått i konkurs under året (länken tar dig till aktuell statistik så kolla gärna läget nu).

Antalet personer som får skuldsanering är någonstans mellan 5 000 – 10 000 per år. Antalet har ökat på senare år, tidigare var 5 000 fall per år. Det är oklart om trenden håller i sig.

I absoluta tal så är antalet personliga konkurser, som går till skuldsanering, och antalet företagskonkurser, ungefär lika stort i Sverige, en bit över 5 000 per år.

Det går dock cirka 10 personer på varje företag, så företagsinvesteringar får nog anses som mer riskfyllda än privatlån.

Med det sagt så finns det massor med om och men kring min matematik. Det jag vill lyfta fram är att konkurs i företag är en högst relevant händelse att förhålla sig till, som investerare.

Fakturaköp – som du kan finansierar via Savelend – ger sannolikt betydligt större spridning och lägre risk än fastighetsinvesteringar, som jämförelse.

Vad är riskerna med att investera i fastigheter via Kameo?

Det finns flera typer av risker som är värda att lyfta fram för den som vill finansiera Kameo fastighetslån.

  • Dels har vi Kameo själva. Att de försvinner kan skapa en rad problem.
  • Fastighetsmarknaden, och de relativt små aktörer som lånar via Kameo, bildar en ganska homogen grupp. Risken är stor att flera bolag drabbas samtidigt om något händer med ekonomin.
  • Bolagsrisk – det enskilda bolaget och dess investering.

Kameo har försökt adressera den första och sista punkten ovan i sin information. Och de har gjord det bra tycker jag.

Mellanpunkten, själva marknaden som så, är den risk vi som investerare i huvudsak ska få betalt för genom räntan på vårt lån.

Det som kan störa mig lite är att jag har svårt att bedöma risken förknippad med de enskilda investeringsobjekten som bjuds ut.

Det beror inte bara på min brist på erfarenhet inom fastighetsinvesteringar. Själva spridningen på objekt är stor. Det gäller geografiskt, så väl som typen av fastigheter.

Det gör att jag sannolikt inte kommer sätta in några större summor i varje enskilt lån.

Hur bra är crowdfounding rent allmänt? Är det något för oss?

Att kasta ut banken och upprätta lånekontrakt direkt mellan två parter – som Kameo gör i sin plattform – kan låta som en genial idé vid en snabb överblick.

Den som kan skapa en marknadsplats, där de som har kapital kan låna ut till de som behöver, skapar en klassisk “win-win”-situation där alla parter är vinnare.

Ungefär så är nog marknadsföringen.

Men peer-to-peer-utlåning har en rad baksidor. Det är dessutom inte en speciellt mogen bransch, vilket gör det svårt att helt överblicka och förstå riskerna.

Det finns två viktiga värden banken tillför som mellanhand då de lånar ut våra pengar till ett företag.

  1. De bedömer risken, och tar den faktiska risken, när det kommer till kreditförluster.
  2. De lånar pengar till sin verksamhet till mycket låg ränta, vilket skapar hävstångseffekter.

Punkt 1. innebär att banken gör riskbedömningen och tar konsekvensen i form av den faktiska risken i utlåningen.

I fallet med Kameo så gör de riskbedömningen, men du tar risken.

Det är till och med så illa att Kameo tjänar pengar på att du tar risk. Det skapar en form av intressekonflikt.

Punkt 2. handlar om hävstång. När du köper bankaktier stoppar du in ungefär 8 kronor i aktiekapital för varje 100 kronor banken lånar ut.

Det innebär att du som investerare har lite mer än 10 gånger i hävstång då du lånar ut pengar via banken.

Konsekvensen av det är att banken kan låna ut till kunder med låg risk, till låg ränta, och trots det ge relevant avkastning på vår investering.

Ett exempel på det är bankers utlåning till stora bostadsrättsföreningar till någon procents ränta. Hävstången gör resten av jobbet och gör att du får sex till åtta procent i avkastning på dina bankaktier.

Om vi investerar i banker så är vi de som investerar och använder hävstången till vår fördel.

I fallet med Kameo, och alla andra plattformar för peer-to-peer-utlåning, så är det Kameos investerare som använder dina pengar för att åstadkomma hävstångseffekter.

Avsaknaden av hävstång innebär att du som investerare måste ta relativt hög risk i dina investeringar för att nå en relevant avkastningsnivå.

Resonemanget ovan speglar ganska väl hur lånemarknaden fungerar. De som lånar ut till låg ränta använder billiga lån för att öka avkastningen.

När lånen blir för riskfyllda så går det inte längre att använda hävstång, det får i stället bli den faktiska räntan som står för intjäningen.

Omogen marknad

I Sverige har vi en peer-to-peer skandal i modern tid och det handlar om Trustbuddy-härvan. DI ha gjort en mycket bra sammanställning av vad som hände där.

Den artikeln visar på en rad svårigheter och brister i redovisning samt regelverk för bolag som ägnar sig åt peer-to-peer-utlåning.

Sedan Trustbuddy-härvan så har ytterligare ett bolag i samma brasch hamnat i blåsväder. Det handlar då om Toborrow.

Toborrow har inte gjort en korrekt riskbedömning på de bolag som man lånat ut pengar till. Kanske beroende på kompetensbrist, eller så hanterade man inte investerarnas pengar på det sätt som krävs, då det stod i konflikt med målet att tjäna pengar.

Att tjäna pengar är, trots rätt höga avgifter, allmänt en utmaning för bolag som förmedlar peer-to-peer-lån verkar det som.

Slutsats

Jag tycker Kameos plattform för fastighetsinvesteringar är intressant. Det finns risker, men samtidigt är avkastningsnivån relevant.

Att investera i fastigheter är greppbart och kul. Samtidigt bidrar vi som investerare direkt till att vårt samhälle utvecklas och växer.

Jag har skaffat mig ett konto kostnadsfritt – länken tar dit till Kameo – och börjat bevaka vilka möjligheter som finns på Kameos plattform.

Vanliga frågor

Gäller statliga insättningsgarantin för Kameo

Både ja och nej. De pengar som är “klara” och utbetalda i en viss investering skyddas inte av någon bankgaranti. Det finns dock tillfällen då Kameo hanterar dina pengar, exempelvis i samband med att en investering ska slutföras. Då är ditt kaptial separerat från Kameos kapital och finns på ett konto som omfattas av bankgarantin.

Hur hanteras skatten?

Kameo rapporterar in dina ränteintäkter till skatteverket så den skatt du ska betala är förtryckt på din deklarationsblankett.

Kan jag investera hos Kameo via ISK?

Nope.

Läs mer

Onkel Tom, eller Anders Gustafsson som jag egentligen heter, driver den här bloggen. Här pratar vi om vår tid och våra pengar. I stora drag kan vi säga att vi pratar om hur vi styr våra liv för att leva friare och intressantare liv.

Titta bland kategorierna i menyn här ovanför så ser du vad vi pratar om i detalj.

Läs gärna min fria e-bok som jag skrivit för dig som vill leva ekonomiskt fri för en kortare eller längre period.

Jag har nyss fyllt 50 och har fyra barn och sambo. Vi bor i Sundbyberg sedan 2019. Innan dess drev vi en liten gård i Småland under ett par år. På den tiden var vi aktiva inom FIRE-rörelsen och predikade för ekonomiskt oberoende och tidig pension. Nu är vi åter i ekorrhjulet :)

Det här med att hoppa ur ekorrhjul och säga nej till tråkiga vardagar har intresserat mig sedan 2013. Det som nog gör den här bloggen lite unik är att jag närmat mig frågeställningen på så många vis. Inte minst har jag försökt förstå och påverka min roll i det hela.

Utbildningsmässigt är jag civilingenjör. Jag har på det varit doktorand, men fullföljde aldrig den banan. På senare tid så har jag även läst psykologi på universitetsnivå.

Du hittar min email-address på den lilla mailikonen här nedanför. Där hittar du också länken till bloggens Youtube som du gärna får prenumerera på.

2 tankar på “Kameo – Bästa sättet att investera i fastighets- och företagslån?”

Lämna en kommentar