Kameo – Bästa sättet att investera i fastighets- och företagslån?

Kan du skriva vad du anser om fastighetsinvesteringar via Kameo?

Den frågan har varit upp ett antal gånger och jag tror det beror på att fastighetsinvesteringar är väldigt populära.

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Savelend

Jag tror också att min halvskeptiska syn på peer-to-peer-utlåning kan påverka människor att efterfråga synpunkter från just mig.

Hur som. Här följer ett inlägg där vi tittar på möjligheter, risker och nackdelar som följer med Kameos plattform för fastighetsinvestering.

Vi ska också diskutera vad det finns för alternativ.

Direktinvesteringar i fastighetsprojekt, via Kameos plattform, ger investerare möjligheter att hitta intressanta projekt med god avkastning. Kameo för samman entreprenör och investerare samt säkerställer att lånen förmedlas på ett relevant sätt för alla parter. Min bedömning är att investeringsformen är omogen och att projekten har förhållandevis hög risk, vilket bör vara tydligt i den avkastningen som erbjuds.

Jag har efter jag skrivit inlägget valt att starta ett konto hos Kameo, viket kan göras utan kostnad.

Huvuddelen av mina P2P-investeringar har jag dock i Savelend som är den plattform jag rekommenderar för P2P-utlåning.

Att investera i fastigheter via Kameo, är det ett intressant komplement till våra investeringar?
Vi ska undersöka om fastighetslån via Kameo är en bra investering i vår portfölj!

Kameo erbjuder också företagslån som används för att täcka företags allmänna kapitalbehov. Det kommer vi endast beröra väldigt kort här.

Vad betyder Crowdfounding?

Kameo ängnar sig åt något de själva kallar Crowdfounding. Det är en bred term som nog inte är helt korrekt vald kan jag tycka.

Det vi pratar om här är lån och därför borde man valt Crowdlending som begrepp i stället.

Crowdlending är samma sak som Lendify och Savelend ägnar sig åt, men då oftast under benämningen peer-to-peer-utlåning.

Crowdlending och peer-to-peer-utlåning beskriver Kameos erbjudande ganska väl. Det vi pratar om är lån där:

  1. En grupp (en crowd) går samman för att finansiera ett projekt.
  2. En tredje part – vanligtvis en bank eller finansbolag – saknas och utlåningen ser direkt mellan två parter (peer-to-peer).

Genom att utesluta en tredje part så är tanken att den som lånar ut ska få bättre ränta, samtidigt som låneräntan minskar för den som lånar.

Notera att Lendify och Savelend inte erbjuder samma typ av utlåning som Kameo – då främst fastighetslån mot säkerhet, även om det finns likheter.

Savelend har idag liknande möjligheter som Kameo, via Svenks kreditförmedling, när det kommer till möjligheten att erbjuda fastighetsfinansiering.

Dessa lån handlas på precis samma sätt som övriga lån på Savelends plattform där du också kan hitta en andrahandsmarknad.

Hur ska vi utvärdera Kameo?

Det finns två utgångspunkter när vi försöker besvara frågan om Kameo är en bra investering.

  1. Vi jämför peer-to-peer-utlåning och crowdfounding med andra typer av investeringar, så som aktier.
  2. Vi jämför Kameo mot sina direkta konkurrenter, som Tessin, eller åtminstone med andra aktörer inom peer-to-peer-utlåningsområdet så som Savelend.

I det här inlägget ska vi göra både och.

Det två utgångspunkterna får ungefär lika mycket plats i inlägget.

I slutet fyller vi dessutom på med ”bra att veta” information som är lite mer allmänt för peer-to-peer-utlåning rent allmänt.

Titta gärna på videon här nedanför. Den visar lite på hur statusen är bland våra låntagare så här i början av året och du får dessutom se hur användargränssnittet hos Kameo ser ut, där du gör dina investeringar och analyserar hur väl de går.

Fastighetsinvesteringar via Kameo vs. aktieinvesteringar

När jag har arbetat med det här inlägget har jag studerat Kameos sidor som de ser ut i augusti 2020.

Då har det varit ganska små investeringar, vi pratar lån till enstaka lägenheter faktiskt, som funnits tillgängliga.

När jag uppdaterar det här inlägget i september 2021 så verkar det vara betydligt bättre fart hos Kameo.

Forfarande så är projekten relativt små, men det har varit betydligt större projekt än enskilda lägenheter.

Det verkar inte heller vara så att Kameo jagar fler investererare, istället är nog problemet att hålla den befintliga gruppen investerare nöjda.

Problemet för de flesta är att det är allt för svårt att hinna med och investera i tid i de svenska objekt som läggs ut.

De lite större fastighets- och byggbolagen, spelar i en helt annan liga och arbetar med helt andra finansieringsformer.

Men om vi ser lite bredare?

Finns det aktier och fonder som är mer intressanta än Kameo, om vi bortser från fastighetssektorn och får välja helt fritt på börsen?

Ja, det skulle jag säga.

Not september 2022: Aktiemarknaderna är på sina håll ganska högt värderade och det jag skulle säga att Kameo, och P2P-lån, kan vara något mer intressant idag än när jag skrev inlägget från första början.

Kameos erbjudande är på intet sätt är unikt, sett till förväntad avkastning. En indexfond bör ge ungefär samma avkastning över tid när vi väger in inflationen.

Men Kameo kan fungera som ett komplement. Kanske kan du till och med nå en något högre avkastning än du kan i en indexfond.

Mer specifikt så måste vi dock jämföra Kameo mot banksektorn.

För traditionella banker finansierar sannolikt majoriteten av alla projekt, av samma typ som finns på Kameos plattform och därför är det relevant och relativt enkelt att börja jämförelsen där.

Bankaktier vs. Kameo

Jag sticker ut hakan och påstår att du kan förvänta dig ungefär 6-8 procent i avkastning – främst i form av direktavkastning – från de svenska storbankerna.

Genom att köpa aktierna i tider när bankerna är ifrågasatta, vilket sker med jämna mellanrum, så kan du öka den avkastningen ytterligare.

Det finns klara fördelar med bankaktier i jämförelse med Kameo:

  • Skattesatsen på ISK är något förmånligare än skatten på kapitalvinst (åtminstone vid högre avkastningsnivåer). Förvaltningskostnaden är lägre.
  • Bankaktier har hög likviditet, du kan alltid omsätta aktierna i pengar. Du binder inte ditt kapital.
  • Ränterisken är låg. Höjd ränta kan till och med gynna banken. Utlåning till fast ränta innebär en risk.

Jag har tidigare skrivit om min syn på Lendify som investeringsplattform.

Läs gärna inlägget, det är utmärkt som komplement till det här inlägget och hanterar mycket av riskerna och utmaningarna med P2P-utlåning rent allmänt.

Vid utlåning via Lendify så har du en lägre förväntad avkastning än vad jag tror bankerna ger. Samtidigt som du har nackdelar, så som att du binder ditt kapital.

Då är blir det ”tack, men nej tack”.

I fallet med Kameo är svaret inte lika självklart.

Om vi börjar arbeta med förväntade avkastningar över 8%, med rimlig risk, så är jag helt klart intresserad.

Därför är jag också mycket mer positiv till att investera via Savelend. Om du följer länken så förstår du varför.

Min bedömning så här långt är att Kameo kan vara en intressant investeringsplattform som alternativ eller komplement till aktieinvesteringar.

Det som jag tycker talar för Kameo (eller motsvarande konkurrenter), i relation till en aktieinvestering, är:

  • Exponeringen mot mindre projekt där det finns pant är ovanlig.
  • Avkastningsnivån är relevant.
  • Bindningstiderna är ofta relativt korta i de lån som förmedlas.

Många av oss är också rejält trötta på banksektorns förmåga att ständigt förekomma i någon skandal.

Kameo, Tessin eller Savelend?

Jag känner till tre – jag har uteslutit Toborrow, läs mer nedanför – jämförbara investeringsplattformar för den som vill engagera sig i peer-to-peer-utlåning.

Jag har ställt dem mot varandra i tabellen här nedanför.

KriteriumKameoTessinSavelend
Investering med fastighet som pantJaJaNej Ja
FöretagslånJaNejJa, i olika former
Minsta investering50050 000500
Indikerad avkastning5 – 15%7,5 – 11 %7 – 9 %
Relativ riskHögreHögreLägre
Antal investeringsobjektLitetLitetStort

Jag kan inte riktigt se någon skillnad mellan Tessin och Kameo när jag läser på om de olika erbjudandena.

Om det är någon skillnad så är det väl den höga tröskeln – ett minimum på 50 000 kronor – hos Tessin som gör Kameo till lite av en vinnare, men i övrigt så verkar det vara två likvärdiga konkurrenter.

Men slår Kameo Savelend?

Nej, inte självklart, men jag kommer börja investera i Kameo som komplement till Savelend, efter att jag gjort jobbet kring det här inlägget.

Not september 2022: Idag har jag en del kapital investerat i Kameos plattform och ökar andelen investerat kapital där när tillfälle ges.

Om Savelend kan öka sin marknadsandel och öka andelen utlåning till fastighetsinvesteringar – verksamheten där är ganska ny och jag ser inte att jag idag har speciellt stora möjligheter i praktiken att investera i fastighetslån där – så kommer jag helt gå över till Savelend.

Anledningen är möjligheter till automatiserade köp och tillgång till köp och sälj på andrahandsmarknaden.

Kolla in Savelend om du inte redan har konto där!

Kameo omdöme

Fördelar
  • Bra genomgång av risker och riskhanteringen.
  • Bra hantering av risken som finns i och med att Kameo är mellanhand.
  • Bra beskrivning av tjänsten – Det känns som bolaget tillför värde i processen.
  • Bindningstiderna på lånen relevanta (3-24 månader).
  • Relevant avkastningsnivå för mig som investerare.
  • Bra beskrivning av objekten.
  • Tillåter mycket lägre investeringsbelopp än Tessin.
Nackdelar
  • Jag skulle vilja se fler objekt.
  • Ingen andrahandsmarknad.
  • Omogen marknad – Det finns risker kring Kameo som bolag.
  • Stor spridning i typ av objekt (semesterbostäder i Sälen samsas med företagshotell i Bålsta) gör att egen kompetensuppbyggnad/riskbedömning blir svår.

Så här kommer jag investera i fastigheter via Kameo

Jag kommer börja med att försöka låna ut cirka 25 000 kronor på plattformen.

Jag kan tänka mig att lägga ungefär 5000 kronor per projekt.

Med tanke på Coronapandemin så kommer jag välja investeringar med kortare löptid, under året, för att hålla utlåningsperioden till ett tidsspann som jag kan greppa.

Annons

Spartips: Se om du kan sänka mobilkostnaderna hos Hallon – Det tar inte en minut att kolla Hallons kampanjer just nu!

Not september 2022: Jag tänkte göra som jag beskrev ovan, men jag har haft svårt att nå dit.

Dels har jag inte kunnat göra aktiva val bland investeringarna, utan ska jag få ut mina pengar så har jag fått köpa alla möjligheter jag hittat.

Samtidigt så har verksamheten fungerat bra.

Jag har inga kreditförluster och avkastningen har varit helt ok.

Jag ser framför mig att vi kommer fortsätta öka våra investeringar i fastighetsprojekt av den här typen under kommande år.

Att låna ut till företag – Värt att tänka på

När jag skriver det här inlägget 22/8 2020 så har drygt 4 400 företag gått i konkurs under året (länken tar dig till aktuell statistik så kolla gärna läget nu – 2021 ligger rejält mycket lägre faktiskt).

Antalet personer som får skuldsanering är någonstans mellan 5 000 – 10 000 per år. Antalet har ökat på senare år, tidigare var 5 000 fall per år. Det är oklart om trenden håller i sig.

I absoluta tal så är antalet personliga konkurser, som går till skuldsanering, och antalet företagskonkurser, ungefär lika stort i Sverige, en bit över 5 000 per år.

Då det går cirka 10 personer på varje företag i Sverige så får nog företagsinvesteringar därmed anses som mer riskfyllda än privatlån.

Med det sagt så finns det massor med om och men kring min matematik. Det jag vill lyfta fram är att konkurs i företag är en högst relevant händelse att förhålla sig till, som investerare.

Fakturaköp – som du kan finansierar via Savelend – ger sannolikt betydligt större spridning och lägre risk än fastighetsinvesteringar, som jämförelse.

Lästips: Fem böcker du måste läsa om investeringar och privatekonomi – Här är listan med våra favoriter!

Vad är riskerna med att investera i fastigheter via Kameo?

Det finns flera typer av risker som är värda att lyfta fram för den som vill finansiera Kameo fastighetslån.

  • Dels har vi Kameo själva. Att de försvinner kan skapa en rad problem.
  • Fastighetsmarknaden, och de relativt små aktörer som lånar via Kameo, bildar en ganska homogen grupp. Risken är stor att flera bolag drabbas samtidigt om något händer med ekonomin.
  • Bolagsrisk – det enskilda bolaget och dess investering.

Kameo har försökt adressera den första och sista punkten ovan i sin information och förklara vad som händer om de hamnar på obestånd.

Det har de gjord bra tycker jag.

Mellanpunkten ovan, som handlar om själva fastighetsmarknaden i sin helhet, är den risk vi som investerare i huvudsak ska få betalt för genom räntan på vårt lån.

Det som kan störa mig lite är att jag har svårt att bedöma risken förknippad med de enskilda investeringsobjekten som bjuds ut vilket är det sista punkten ovan handlar om.

Det beror inte bara på min brist på erfarenhet inom fastighetsinvesteringar. Själva spridningen på objekt är stor. Det gäller geografiskt, så väl som typen av fastigheter.

Jag skulle vilja påstå att det inte finns någon som kan marknaden för Padel-hallar i Skåne, logistikfastigheter i norra Stockholm och boende i Sälen tillräckligt bra för att kunna bedöma vilka investeringsobjekt som är bra respektive dåliga.

Sista punkten gör att vi måste jobba med riskspridning och det gör att jag sannolikt inte kommer sätta in några större summor i varje enskilt lån.

Lästips: Så här utvärderar du en indexfond! – Lär dig välja rätt indexfond för dina investeringar.

Hur bra är crowdfounding rent allmänt? Är det något för oss?

Att kasta ut banken och upprätta lånekontrakt direkt mellan två parter – som Kameo gör i sin plattform – kan låta som en genial idé vid en snabb överblick.

Den som kan skapa en marknadsplats, där de som har kapital kan låna ut till de som behöver, skapar en klassisk ”win-win”-situation där alla parter är vinnare.

Ungefär så är nog marknadsföringen.

Men peer-to-peer-utlåning har en rad baksidor. Det är dessutom inte en speciellt mogen bransch, vilket gör det svårt att helt överblicka och förstå riskerna.

Det finns två viktiga värden banken tillför som mellanhand då de lånar ut våra pengar till ett företag.

  1. De bedömer risken, och tar den faktiska risken, när det kommer till kreditförluster.
  2. De lånar pengar till sin verksamhet till mycket låg ränta, vilket skapar hävstångseffekter.

Punkt 1. innebär att banken gör riskbedömningen och tar konsekvensen i form av den faktiska risken i utlåningen.

I fallet med Kameo så gör de riskbedömningen, men du tar risken.

Det är till och med så illa att Kameo tjänar pengar på att du tar risk. Det skapar en form av intressekonflikt.

Punkt 2. handlar om hävstång. När du köper bankaktier stoppar du in ungefär 8 kronor i aktiekapital för varje 100 kronor banken lånar ut.

Det innebär att du som investerare har lite mer än 10 gånger i hävstång då du lånar ut pengar via banken.

Konsekvensen av det är att banken kan låna ut till kunder med låg risk, till låg ränta, och trots det ge relevant avkastning på vår investering.

Ett exempel på det är bankers utlåning till stora bostadsrättsföreningar till någon procents ränta. Hävstången gör resten av jobbet och gör att du får sex till åtta procent i avkastning på dina bankaktier.

Om vi investerar i banker så är vi de som investerar och använder hävstången till vår fördel.

I fallet med Kameo, och alla andra plattformar för peer-to-peer-utlåning, så är det Kameos investerare som använder dina pengar för att åstadkomma hävstångseffekter.

Avsaknaden av hävstång innebär att du som investerare måste ta relativt hög risk i dina investeringar för att nå en relevant avkastningsnivå.

Resonemanget ovan speglar ganska väl hur lånemarknaden fungerar. De som lånar ut till låg ränta använder billiga lån för att öka avkastningen.

När lånen blir för riskfyllda så går det inte längre att använda hävstång, det får i stället bli den faktiska räntan som står för intjäningen.

Omogen marknad

I Sverige har vi en peer-to-peer skandal i modern tid och det handlar om Trustbuddy-härvan. DI ha gjort en mycket bra sammanställning av vad som hände där.

Den artikeln visar på en rad svårigheter och brister i redovisning samt regelverk för bolag som ägnar sig åt peer-to-peer-utlåning.

Sedan Trustbuddy-härvan så har ytterligare ett bolag i samma brasch hamnat i blåsväder. Det handlar då om Toborrow.

Toborrow har inte gjort en korrekt riskbedömning på de bolag som man lånat ut pengar till. Kanske beroende på kompetensbrist, eller så hanterade man inte investerarnas pengar på det sätt som krävs, då det stod i konflikt med målet att tjäna pengar.

Att tjäna pengar är, trots rätt höga avgifter, allmänt en utmaning för bolag som förmedlar peer-to-peer-lån verkar det som.

Slutsats

Jag tycker Kameos plattform för fastighetsinvesteringar är intressant. Det finns risker, men samtidigt är avkastningsnivån relevant.

Att investera i fastigheter är greppbart och kul. Samtidigt bidrar vi som investerare direkt till att vårt samhälle utvecklas och växer.

Jag har skaffat mig ett konto kostnadsfritt – länken tar dit till Kameo – och börjat bevaka vilka möjligheter som finns på Kameos plattform.

Jag tycker du kan göra detsamma och glöm inte bort att starta ett konto på Savelend i samma veva.

Vanliga frågor

Gäller statliga insättningsgarantin för Kameo

Både ja och nej. De pengar som är ”klara” och utbetalda i en viss investering skyddas inte av någon bankgaranti. Det finns dock tillfällen då Kameo hanterar dina pengar, exempelvis i samband med att en investering ska slutföras. Då är ditt kaptial separerat från Kameos kapital och finns på ett konto som omfattas av bankgarantin.

Hur hanteras skatten?

Kameo rapporterar in dina ränteintäkter till skatteverket så den skatt du ska betala är förtryckt på din deklarationsblankett.

Kan jag investera hos Kameo via ISK?

Nope.

Läs mer

Onkel Tom, eller Anders Gustafsson som jag egentligen heter, driver den här bloggen. Här pratar vi om vår tid och våra pengar. I stora drag kan vi säga att vi pratar om hur vi styr våra liv för att leva friare och intressantare liv.

Titta bland kategorierna i menyn här ovanför så ser du vad vi pratar om i detalj.

Läs gärna min fria e-bok som jag skrivit för dig som vill leva ekonomiskt fri för en kortare eller längre period.

Jag har nyss fyllt 50 och har fyra barn och sambo. Vi bor i Sundbyberg sedan 2019. Innan dess drev vi en liten gård i Småland under ett par år. På den tiden var vi aktiva inom FIRE-rörelsen och predikade för ekonomiskt oberoende och tidig pension. Nu är vi åter i ekorrhjulet :)

Det här med att hoppa ur ekorrhjul och säga nej till tråkiga vardagar har intresserat mig sedan 2013. Det som nog gör den här bloggen lite unik är att jag närmat mig frågeställningen på så många vis. Inte minst har jag försökt förstå och påverka min roll i det hela.

Utbildningsmässigt är jag civilingenjör. Jag har på det varit doktorand, men fullföljde aldrig den banan. På senare tid så har jag även läst psykologi på universitetsnivå.

Du hittar min email-address på den lilla mailikonen här nedanför. Där hittar du också länken till bloggens Youtube som du gärna får prenumerera på.

Reklam för Savelend, Avanza och SAVR.

Vi har våra investeringar på tre olika plattformar som kompletterar varandra. Här nedanför kan du läsa mer!

SAVELEND

Här har vi våra Peer-to-Peer investeringar.

Läs om vår avkastning här!

AVANZA

Här har vi våra aktier och en del av våra fonder.

Sveriges största nätmäklare!

SAVR

Vårt komplement till Avanza.

Här har vi våra aktivt förvaltade fonder!

2 tankar på “Kameo – Bästa sättet att investera i fastighets- och företagslån?”

Lämna en kommentar