Kort räntefond eller sparkonto? (För dig som ska välja)

Står du i valet och kvalet mellan att välja kort räntefond eller sparkonto? Det är inte alltid ett alldeles lätt val!

Om du idag vill placera dina pengar relativt säkert, samtidigt som du vill försöka få en avkastning som är större än inflationen, har du det tufft!

Ett vanligt bankkonto ger 0% i ränta.

Om du söker alternativa sparkonton kan du kanske komma upp i räntor kring 0,6%, men för att komma högre än så måste du binda dina pengar under en viss tid.

Samtidigt jobbar Riksbanken med att försöka nå inflationsmålet om 2% och det är uppenbart att lågavkastande sparkonton inte kommer ge någon ränta på ränta effekt.

Ett alternativ till sparkontot är då en räntefond. Mest relevant jämförelse till sparkontot är korta räntefonder.

En kort räntefond kan, om den förvaltas hyggligt och räntorna är relativt stabila, kanske förväntas ge kring inflationsmålet i avkastning årligen. Då utan att du behöver binda ditt kapital!

Det är just möjligheten till högre avkastning med relativt låg riskexponering i räntefonden som får många att fundera kring valet mellan kort räntefond eller sparkonto.

Det här inlägget är till för dig som funderar över just det valet. Vi jämför de olika sätten att förvalta pengar på och tar upp det du behöver känna till i form av för- och nackdelar med de två investeringsmöjligheterna.

Lästips: Låna ut pengar till kompis – Ultimata guide för dig som tänker låna ut pengar till en privatperson.

Att välja mellan kort räntefond eller sparkonto

Att välja mellan en kort räntefond eller sparkonto handlar mycket om att hitta rätt balans mellan avkastning och risk.

För att kunna göra den typen av bedömning krävs det att vi har en övergripande förståelse för och kunskap kring de två olika investeringsmöjligheterna.

Du behöver också ha en tydlig bild om vad du ska ha dina pengar till, när du behöver dem och hur viktigt det är för dig med avkastning i relation till risken att du eventuellt förlorar något på din investering.

Vi börjar med en översikt av de olika sparformerna och så går vi vidare och fördjupar oss kring den korta räntefonden lite mer specifikt.

Avslutningsvis sätter vi det vi gått igenom i relation till dina behov.

För- och nackdelar med sparkonto

Fördelar med sparkonto
  • Omfattas av insättningsgarantin.
  • Låg, eller obefintlig risk.
  • Du kan ta ut och använda pengarna direkt om du inte bundit dig vid en viss avtalstid.
Nackdelar med sparkonto
  • Går ej att ha i ISK eller inom ramen för en kapitalförsäkring.
  • Ingen eller låg avkastning.
  • För att få bättre ränta kan det krävas att du binder dig att låsa pengarna under en viss tid.

Ett sparkonto är en mycket trygg investering och omfattas idag alltid av insättningsgarantin. För mindre belopp, under cirka en miljon, så innebär det att staten garanterar din insättning hos exempelvis en bank eller kreditinstitut. Du förlorar då inga pengar om företaget du satt in dina pengar på går i konkurs.

Investeringar med låg förväntad avkastning, som vi pratar om i det här inlägget, ska normalt sätt inte hanteras via ISK eller Kapitalförsäkring. Lite längre ner förklarar vi varför.

Trots det så finns det tillfällen då vi vill ha våra pengar (kvar) i en ISKn eller Kapitalförsäkring. Tyvärr så är inte sparkontot ett alternativ då.

För- och nackdelar med kort räntefond

Fördelar med kort räntefond
  • Högre förväntad avkastning än sparkonto.
  • Relativt låg risk.
  • Går att ha inom ISK och Kapitalförsäkring.
  • Relativt gott utbud av fonder med låga avgifter och olika profil
Nackdelar med kort räntefond
  • Högre risk än sparkonto. Risken är dels kopplad till räntan men vi har sett ”krascher” i exempelvis Spiltans korta räntefond.
  • Nuvarande låga ränteläge gör att små ränteförändringar kan påverka fondvärdet stort.
  • Alla korta räntefonder är inte lika och därför kan risk och avkastning variera mellan fonder. Att jämföra och förstå skillnader är svårt.

Det är inget konstigt här. Högre riskexponering ger oss möjligheten att öka vår avkastning, men på bekostnad av just ökad risk.

Vad som kan vara värt att notera är att många pekat på att den låga likviditeten när det kommer till handeln med svenska företagsobligationer, som ofta är huvuddelen av innehaven i räntefonder. Låg likviditet innebär att det kan vara svårt att köpa eller sälja företagsobligationer på den svenska marknaden.

Det i sig kan göra att prissättningen blir skev. Men vad som kanske är värre är att det kan vara svårt att sälja av tillgångarna i en räntefond om många tar ut sina pengar samtidigt när det är oroligt på marknaden. Det finns helt enkelt inte köpare till alla obligationer.

Just bristen på likviditet, eller köpare med ett vanligare ord, gjorde att handeln med räntefonder stoppades under inledningen på Coronakrisen i mars 2020.

Stoppet var oväntat och längre än många förväntat sig, men för den som har lite is i magen när en sådan här extrem händelse inträffar klarar sig trots allt oftast väldigt bra. Staten tar nämligen ganska stort ansvar för att kapitalmarknaderna ska fungera och brukar gå in och öka likviditeten.

Trots att vi har en ganska allvarlig händelse i närtid, när handeln stoppades, med oss så finns det gott stöd för att säga att risken är begränsad i en kort räntefond och att valet mellan kort räntefond eller sparkonto är relevant.

Men vi ska vara ödmjuka för att det är rätt komplexa fonder som ligger till grund för själva investeringen.

Kort räntefond eller sparkonto – Riskjämförelse

Det finns två huvudkomponenter som avgör hur en räntefond beter sig i olika sammanhang och som därmed också avgör räntefondens risk.

  • Vilka underliggande tillgångar som finns i fonden och hur de är fördelade/balanserade.
  • Genomsnittlig löptid på lånen.

Underliggande tillgångar betyder kort vilka räntepapper som finns i portföljen. Är det bara företagsobligationer eller finns det räntepapper från stat och komun? Vad har lånen för kreditbetyg? Hur stor andel av pappren i portföljen har kreditbetyg? Hur är posterna fördelade, utgör exempelvis ett bolag en väldigt stor andel av utlåningen?

Tillgångarnas kvalité avgörs genom att man hänvisar till de kreditvärdighetsbetyg som den som lånar pengar har. Man använder begrepp som AAA och BB+ för att beskriva kreditvärdigheten.

AAA är den högsta nivån som ges och den nivån tillhör den så kallade ”Investment grade” gruppen. Här hittar vi bolag med mycket god kreditvärdighet och risken bedöms som låg i utlåningen till dem. Då är naturligtvis räntan låg.

Nästa grupp kallas ”High yield” eller ”Junk bonds”. Där är risken högre och räntan ska vara betydligt högre. Om du står i valet och kvalet mellan kort räntefond eller sparkonto så är sannolikt investering i den här tillgångsklassen inte så intressant.

Den genomsnittliga löptiden anger hur långt det är i genomsnitt till lånet förfaller och ska återbetalas. Långa löptider ger större risk. Dels kan ett företags eller organisations förutsättningar försämras – så att de kanske inte kan betala tillbaka – under långa tidsperioder. Men en mer direkt påverkan är att löptiden avgör hur lånet värderas om räntan förändras.

Korta löptider ger liten effekt vid ränteförändringar. Långa löptider förstärker effekten. Det gäller såväl negativt som positivt.

Om räntan går upp så sjunker värdet på obligationerna i fonden. För många är detta svårt att greppa. Men tänk dig att du lånar ut pengar, via en obligation, till 2% ränta med löptid 10 år till mig. Nästa dag höjs räntan och alla som tecknar en tioårig obligation får betala 4% i ränta.

Vilken obligation är värd mest tror du? Gårdagens 2% eller dagens 4%? Naturligtvis justeras värdet på 2% obligationen till en nivå som gör att den är lika lönsam som 4% obligationen, sett över tio år, och det innebär att priset på den sänks om du vill sälja den vidare.

Om det bara är någon dag kvar till inlösen av obligationen spelar detta naturligtvis ingen större roll. Då är en obligations värde i princip det samma som inlösenspriset.

Det här gör att löptiden är viktig för räntekänsligheten i en räntefond.

Lästips: Vad är en aktie?

Hur utvärderar och förstår vi en kort räntefond?

Nedanstående bild är saxat från Lannebos hemsida där de informerar om Lannebo Räntefond Kort. Där kan vi få en bild av hur fonden är tänkt att fungera.

Riskprofil för Lannebo räntefond kort
Från Lannebos information om sin räntefond.

Jag gräver gärna lite djupare och Lannebos information är föredömlig, men då måste vi gå vidare till deras månadsrapport för fonden. Bilden här nedanför är saxad ifrån rapporten för mars 2021.

Utdrag ur en månadsrapport från Lannebos korta räntefond.
Från månadsrapporten.

För att få en komplett bild måste vi titta på ytterligare en några bilder, nämligen den som anger kreditbetygen. Se här nedanför.

Kreditbetyg i en kort ränteportfölj.
Tabell som anger kreditbetygen för ingående delar i portföljen.

Och så ska vi ta en titt på vilka de största innehaven är och hur de är fördelade.

Lannebo räntefond kort - 10 största innehaven.
De 10 största innehaven i Lannebo Räntefond Kort.

Min personliga reflektion är att fondens innehav idag ser ut att bygga på värdepapper av mycket god kvalité. Fördelningen ser också bra eller mycket bra ut.

Löptiden var lite längre än vad jag trott utifrån den inledande texten om fondens inriktning. Det är mindre bra men sannolikt nödvändigt för att kunna skapa någon avkastning.

Jämför några olika korta räntefonder mot varandra om du står i begrepp att välja. Då kontrollerar du också fondernas avgifter naturligtvis.

Lågavkastande investeringar på ISK eller Kapitalförsäkring

En kort räntefond ligger mellan sparkontot och aktier vad gäller riskexponering och förväntad avkastning. Det innebär en ganska låg förväntad avkastning. Då är de schablonmässiga skatterna och kostnaderna som är förknippade med ISK och Kapitalförsäkring ganska höga och det är förmånligare att ha den korta räntefonden i på ett värdepapperskonto.

Det brukar alltid skapas ett sådant konto när du öppnar konto i en nätbank för att handla med aktier och fonder. Så normalt sett är det en väldigt enkel transaktion att säkerställa att du har dina räntefonder på rätt kontoform.

Men! Ibland vill man inte flytta pengarna från den ISK eller Kapitalförsäkring man har, till ett värdepapperskonto, och då kan du naturligtvis köpa dina korta räntefond där. Det är dock en mindre bra lösning i det långa loppet!

Kort räntefond eller sparkonto – Vad avgör valet?

Att välja en kort räntefond i stället för sparkonto kan vara ett sätt att öka avkastningen med relativt låg risk. Det ger dig möjligheten att kämpa mot inflationen något, genom lite ränta-på-ränta effekt, i dina investeringar.

Då fondandelarna går att köpa och sälja relativt snabbt över våra nätbanker så får du möjligheter att tjäna en högre ränta utan att du binder ditt kapital.

Nackdelen med korta räntefonder är att det är rejält mycket mer komplexa investeringar än ett sparkonto är. De gör de svåra att helt förstå och det kan dessutom vara svårt att få en bra bild över vilka tillgångar som är i fonden.

Men vi ska inte överdriva riskerna.

I det här inlägget har vi använt Lannebos korta räntefond som exempel och när jag tittar på deras 10 största innehav i mars 2021 så är det bolag med mycket god kreditvärdighet. I närtid är sannolikt risken i fonden främst kring ränteförändringar som kan påverka avkastningen något.

Det finns mycket som avgör vad som är rätt investering för dig, bland annat din generella syn på risk. Men i det här sammanhanget skulle jag lyfta fram två aspekter i ditt sparande.

  • Tidshorisonten.
  • Behovet av ”värdebeständighet”.

Om du måste ha ditt sparade belopp, på öret och kronan, om en – tre månader så är det fördel sparkontot. Du ska kanske köpa ett hus eller betala en bil och du vill förvalta det exakta beloppet klokt. I det här perspektivet så påverkas du inte av inflationen då du vet vilket belopp du ska betala.

Om du i stället vill stå utanför aktiemarknaden under en period, som kanske är av okänd längd, så är korta räntefonder sannolikt mer intressant än sparkontot. Du ser då kanske ditt kapital som en del i en investering som du vill förvalta klokt. Det här är ganska vanligt att investerare gör med hela eller delar av sitt kapital.

Onkel Tom, eller Anders Gustafsson som jag egentligen heter, driver den här bloggen. Här pratar vi om vår tid och våra pengar. I stora drag kan vi säga att vi pratar om hur vi styr våra liv för att leva friare och intressantare liv.

Titta bland kategorierna i menyn här ovanför så ser du vad vi pratar om i detalj.

Läs gärna min fria e-bok som jag skrivit för dig som vill leva ekonomiskt fri för en kortare eller längre period.

Jag har nyss fyllt 50 och har fyra barn och sambo. Vi bor i Sundbyberg sedan 2019. Innan dess drev vi en liten gård i Småland under ett par år. På den tiden var vi aktiva inom FIRE-rörelsen och predikade för ekonomiskt oberoende och tidig pension. Nu är vi åter i ekorrhjulet :)

Det här med att hoppa ur ekorrhjul och säga nej till tråkiga vardagar har intresserat mig sedan 2013. Det som nog gör den här bloggen lite unik är att jag närmat mig frågeställningen på så många vis. Inte minst har jag försökt förstå och påverka min roll i det hela.

Utbildningsmässigt är jag civilingenjör. Jag har på det varit doktorand, men fullföljde aldrig den banan. På senare tid så har jag även läst psykologi på universitetsnivå.

Du hittar min email-address på den lilla mailikonen här nedanför. Där hittar du också länken till bloggens Youtube som du gärna får prenumerera på.