Spara pengar och ekonomisk planering är inte samma sak

I det här inlägget kommer jag prata om ekonomisk planering och argumentera för att det finns bra mycket mer än sparande när det kommer till privatekonomi.

Framför allt blir ekonomisk planering viktig då vi vill forma livet utefter våra önskningar och tankar. Kanske vill vi i det göra större förändringar där ekonomin måste hänga med för att möjliggöra det vi önskar.

Det är vanligt att vi ställs inför den frågan då vi försöker forma ett friare liv med genom livsstilsdesign eller när vi börjar närma oss pension.

I det här inlägget så kommer vi främst diskutera två delar:

1. vad är svårt när vi tittar på att göra en ekonomisk plan, och
2. vad vi behöver kunna

Vem ska läsa det här inlägget?

Om du är 50+ och funderar på hur du ska lägga upp sista åren i arbetslivet; när du ska gå i pension och vad du ska göra som pensionär så behöver du kunna göra en ekonomisk plan.

Om du är 30+ och tänker gå i tidig pension – du flörtar kanske med FIRE – så är det absolut nödvändigt att kunna göra en ekonomisk plan.

För de flesta som vill studera eller forma om sin karriär så är det här också högst relevanta frågor vi diskuterar här.

Utmaningar vid ekonomisk planering

För att få till en bra ekonomisk plan så måste vi kunna besvara en rad frågor. En del av frågorna handlar om saker här och nu, eller åtminstone i närtid, andra frågor handlar om långsiktig planering.

Du måste också förhålla dig till dig själv. Hur riskbenägen är du? Vad har du för behov och hur hanterar du din eventuella oro om framtiden.

Vi börjar med några konkreta frågeställningar och jobbar oss vidare mot de lite mer abstrakta.

1. Hur mycket pengar har du?

När vi gör en ekonomisk plan vill vi fånga en helhet. När vi sparar bekymrar vi oss främst över vad vi har för inkomster och kostnader, men här måste vi se till alla våra tillgångar och framtida intäktskällor.

Här är ofta läget på sparkontot den lätta frågan att besvara.

Men det är bara en del. Hur mycket pengar har vi bundna i vårt boende, bilar, husvagnar, båtar och sommarstugor?

Kan vi tänka oss att frigöra något av det här kapitalet?

Hur ser vårt sparande i tjänstepensioner och vårt PPM-konto ut? Hur långt bort är de pengarna, hur mycket pengar handlar det om och vilken risk är vi villiga att ta i vårt pensionssparande?

Vad har du för andra inkomster och tillgångar som du behöver förhålla dig till? Det kan handla om:

• Framtida arv
• Barnbidrag
• Hyresintäkter

Hur är dina pengar fördelade?

När vi pratar om hur mycket pengar vi har så är inte alla pengar lika. Vi måste skilja på bundet och rörligt kapital. Det här måste vi börja fundera på ganska tidigt om vi ska kunna använda de tillgångar vi har när vi tittar på att forma livet.

Jag har stött på rätt många som är 50+ som har väldigt goda förutsättningar ekonomiskt, att göra något de drömmer om i livet, men som har väldigt låg förmåga att omsätta möjligheterna till något i praktiken.

Ofta så finns en del av förklaringen till det i en motvilja mot att göra en ekonomisk plan. Kanske beror det på en oförmåga att se de möjligheter som faktiskt finns.

Det är inte ovanligt att personerna strävar efter att betala av sina lån och därmed sitter på mycket bundet kapital i sin bostad. Och att sälja bostaden har de inte ens reflekterat över.

Då känner man sig fattig även om man är rik!

Dolda tillgångar

De som inte gjort en ekonomisk plan har sannolikt inte heller gjort någon simulering kring sitt framtida pensionsuttag. Låt dig inte luras av den allmänna sanningen att du är fattig pensionär innan du gjort det.

Läs mer om hur du kan få bättre koll på din totalekonomi här:

• Förmögenhetssammanställning – Så här får du bättre överblick över dina tillgångar!
• Pensionssystemet för oss som vill gå i tidig pension.

2. Hur mycket pengar behöver du?

Det traditionella sättet att svara på frågan ”hur mycket pengar behöver du” är att göra en budget. Det allra mest konventionella sättet att göra en budget på är att utgå från de kostnader du har idag.

Det här blir ofta väldigt bakvänt om vi står inför en ”radikal” förändring i någon mening. Det kan handla om att vi vill flytta utomlands, att barnen flyttar ut eller att vi går i pension.

Kan du tänka dig att sälja stora villan i Sverige och flytta utomlands? Använda dig av det som vi kallar geoarbitrage (bo i länder med lägre kostnadsnivå)?

Eller vill du bo kvar i Sverige men på annat sätt ändra din kostnadsnivå radikalt?

Om du inte är välbärgad och/eller har väldigt låga kostnader idag så öppnar en god förståelse för vilka ekonomiska behov du har framåt nya dörrar. Aktiva handlingar och prioriteringar kan ge helt nya möjligheter.

Om du inte redan börjat så är det dags att börja fundera på hur du kan forma ett liv så att framtida ekonomi och dina ekonomiska förutsättningar möts. Helst så snart som möjligt naturligtvis.

3. Förvalta kapital

Om vi vill använda den ekonomi och de tillgångar vi byggt upp för att leva ett annorlunda liv framöver så behöver vi sannolikt förvalta kapitalet klokt.

Hur gör vi det? Vad finns det för risker och möjligheter och hur ska vi se på framtiden ur ett ekonomiskt planeringsperspektiv?

Hur ska vi se på inflation, räntor och framtida ekonomisk utveckling?

Hur hanterar jag på bästa sätt skatter och avgifter – för exempelvis sjukvård – framöver?

Den här frågan handlar om att vi måste:

• Skaffa oss kunskaper som är relevanta.
• Förstå vilken risknivå vi kan tänka oss att ha när det kommer till finansiella frågor.
• Förstå och lära oss jobba med frågor kring risk.

Vi kommer behöva fundera på det här när vi sparar ihop våra pengar, men sannolikt blir saker och ting mer komplicerade om vi på något vis gör en förändring där ekonomin är en central del.

Här kan du hitta inlägg på bloggen som ger dig en bra startpunkt inom det här området:

• Fyraprocentsregeln – Svenska förutsättningar, uttagsstrategier mm.
• Att investera är inte att spela på lotteri.
• Avancerad FIRE-kalkylator.

Förstå utgångspunkten – Förstå möjligheterna – Planera för framtiden

Här ovanför har vi pekat ut tre områden som är centrala när vi vill göra en ekonomisk plan. Punkt 1. handlar om att skaffa sig en överblick och se sina tillgångar på ett nytt vis. Det förhållandevis lätt att göra.

Vi måste förstå var vi ska hämta information och hur vi ska värdera våra tillgångar, men i övrigt så är detta inte speciellt svårt.

Punkt 2. som handlar om att förstå behoven i framtiden är lite mer komplicerad. Här måste vi tänka framåt, planera mer och kanske hitta inspiration och förstå vilka möjligheter som finns.

Kanske behöver vi också gå tillbaka till punkt 1 och fundera på om vi ska sälja tillgångar för att frigöra kapital. Det kan vi använda direkt eller så kan vi förvalta pengarna och ta del av avkastningen.

Punkt 3. handlar ganska mycket om att vi måste ha kunskaper av olika slag. Låt oss titta på vilka kunskaper vi behöver mer konkret.

Vilka kunskaper behövs när vi ska göra en ekonomisk plan?

Här nedanför är en översikt kring olika kunskapsområden, men för varje ekonomisk plan vi gör så blir vissa frågor väldigt specifika.

Att helt sitta på sin kammare och förstå vad vi vill, vad vi behöver ta reda på och vilken kunskap vi behöver är svårt och inget vi här på Tid och Pengar rekommenderar. Vi tycker du ska börja skissa på olika upplägg av ditt liv som passar dig och utifrån det sedan lära dig mer.

1. Finansiella kunskaper

Vi behöver ha en förståelse för hur det finansiella systemet fungerar rent allmänt, och hur aktier, fonder och räntor fungerar mer specifikt.

Vi måste förstå att det finns risker och möjligheter, men också hur variationer i värdet av vårt sparande är en naturlig del i de val vi gjort.

Det går naturligtvis att läsa sig till en del kunskap här, men det finns stora inslag av psykologi när vi ska planera, förvalta och använda pengar vi har.

Så här gör vi klokt i att läsa på, men också öva.

2. Analytisk förmåga

För att vi ska lyckas skapa en plan och planera för framtiden så krävs att vi övar vår analytiska förmåga. Vissa personer är bättre på att vara analytiska än andra, men det skadar inte att intressera sig för det som är viktigt när vi gör en ekonomisk plan.

Ju bättre kunskap och förståelse vi har för punkterna i det här kapitlet, ju bättre grund för att kunna göra en analys har vi. Att börja tänka framåt och skissa på en ekonomisk plan hjälper oss också att träna den här förmågan.

3. Hur fungerar världen runt omkring?

Vi bör ha mycket god förståelse för hur de system – så som pensionssystemet – som vi är beroende av. Det samma gäller regler och upplägg i det land vi tänker flytta till.

Skatteregler i de länder vi vill leva i är också en viktig del att ha koll på.

Om vi är yngre så finns det barnbidrag, föräldraledighet, studiebidrag och mycket annat som vi kan använda oss av. Hur fungerar de i en förändring.

Vi har nämnt skatt, men flyttar vi utomlands så kan det råda ändrade förutsättningar vad gäller exempelvis sjukvårdsförsäkring och kostnader för barnomsorg.

Var nyfiken, sök kontakt svenskar som bor i länderna redan och läs på så mycket du kan.

4. Riskhantering

Du bör ha någon form av systematik kring din riskhantering. Det innebär att du måste förstå vilka risker som finns i ditt upplägg och hur du kan förebygga eller hantera dem utifall något mindre gynnsamt händer.

Det här kommer ge dig lite mer inre lugn, men det kan också vara absolut nödvändigt för att du ska kunna jobba med människor runt dig, som du vill ha med i din planering framåt.

5. Psykologin i ekonomin

Sist men inte minst: En ekonomisk plan gör vi för att matcha våra planer om livet med ekonomin. Mitt i det här finns det åtminstone en människa, ofta flera, som ska trivas och må bra.

Ju mer du kan lära dig om hur du fungerar i relation till pengar ju bättre är det.

Bästa kunskapen här är erfarenhet.

Helhetssyn – Förmågan att väva samman livsmål och ekonomi

Här på bloggen funderar vi på livet, vad vi vill med vårt liv och hur vi kan forma livet runt oss. För att kunna gå från drömmar och önskningar till något verkligt så måste vi i det flesta fall ha ekonomin med oss.

En ekonomisk plan, om den så bara finns i ditt huvud, är ett sätt att få helheten att hänga ihop.