Investera, vad är det?

När vi pratar livsstil på jobbet så häcklar och hånar vi varandra i lite olika former. De flesta förstår på något sätt att jag håller hårt i pengarna och kan ha frågor eller synpunkter på det.

De flesta kan också relatera till spara eller slösa i våra diskussioner, även om de inte håller med mig.

Men så kommer då frågan, eftersom pengarna verkar bränna i fickan något enastående hos nästan alla, “Men om du sparar massa pengar, vad ska du göra med dom då?”.

Pengarna bränner som eld i plånboken. Lägger man dom i förråd tar råttorna dom!
Pengarna bränner som eld i plånboken. Lägger man dom i förråd tar råttorna dom!

“Jag investerar pengarna i aktier” brukar jag svara.

Då tar diskussionen ofta en märklig riktning. Fram kommer en kille som investerat 4 000 kronor i Tesla, med ett “Precis så tänker jag också”, utrop.

Min annars relativt kloke och sansade arbetskamrat pressar irriterat ur sig något i stil med “Det är ju tamefan som att spela på lotto! Pengarna kan vara borta i morgon! Och räntan är ju noll, så bankkonto är ju meningslöst!”.

Sedan är diskussionen över. Alla går åt sitt håll som om festen var slut.

Ibland kommer vi lite längre. Men blickarna far runt. Lobotomileendena, som indikerar stark skepticism, och som annars främst kommer i samband med påståendet att “det går att leva utan bil” är vanliga.

Varför reagerar så många på sparande och investeringar som om det vore dumt?

Varför är det så här? Jag tror det är en okunnighet; en kulturell aspekt att vi inte sysslar med privatekonomiska projekt i Sverige . Kanske är det också en sorts skyddsmekanism.

Genom att slå fast att vi inte kan “lagra pengarna” så är det ju bättre att spenderar dom.

Eller hur?

Vad jag menar med investering är inget konstigt.

Det är ungefär vad de flesta menar.

Jag spekulerar inte i Tesla eller Fingerprint.

Jag köper in mig i bolag som jobbar för att erbjuda sina kunder relevanta och bra produkter, samtidigt som dom ger avkastning till sina aktieägare.

Det är banker, energibolag, försäkringsbolag, verkstadsindustri och produkter till slutkonsument. För att nämna några exempel.

För mig är det här lite av en hörnsten i den livsfilosofi vi nu har. Läran om att köpa in sig i företag som producerar och levererar.

Att investera på aktiemarknaden handlar i första hand om att köpa in sig i företag som faktiskt har en affär. Som växer och utvecklas.

Eller så köper vi in oss i stora breda portföljer, som exempelvis fonder.

Fondutbudet är enormt och de flesta plattformar hjälper oss att välja. Snabbt och enkelt. Avanza och Nordnet har gjort massor för att göra det möjligheten att investera för alla oss.

Nya aktörer, som SAVR, pressar priserna och erbjuder nya intressanta tjänster.

Vad har vi att förlora?

Men riskerna då? Ja, vad är dom? Om jag spenderar pengarna är pengarna borta.

En relevant nedgång på börsen är 10%, vilket innebär 10 000 på varje 100 000 kronor jag sparat. Jämför det med kostnaden för en bil eller renoveringen av ett badrum.

Av någon outgrundlig anledning så är spenderade pengar något som de flesta av oss ser som något bra, medan en pappersförlust på aktiemarknaden är katastrof.

Ok, om vi “spelar på börsen” så är risken stor att vi förlorar pengar. Men få, om någon, har förlorat pengar på att ha sina aktier placerade i en korg med aktiefonder över några år.

För mig ändrar inte Coronan, och den osäkerhet på markanderna som det fört med sig, något i princip. Att kunna spara pengar, investera dem, och dra nytta av den avkastning vi kan få är fortsatt väldigt intressant.

Det viktiga är att köpa in sig i maskiner och människor som producerar saker som används. Ju förr desto bättre!

Det spelar ingen roll om du vill leva på dina aktier, eller spara till något där du sedan ska spenderar dina pengar. Att investera är bra! Att bygga upp en passiv inkomst är ett sätt att göra sig mer oberoende.

Läs mer

Här är de bästa svenska ekonomipoddarna.

Tre mentala hinder som stoppar dig från att bli ekonomiskt oberoende.

Kan vi som vanliga Svenssons bli ekonomiskt oberoende på aktiesparande?

Här är 12 tips om du vill spara pengar och leva enklare!

Onkel Tom, eller Anders Gustafsson som jag egentligen heter, driver den här bloggen. Här pratar vi om vår tid och våra pengar. I stora drag kan vi säga att vi pratar om hur vi styr våra liv för att leva friare och intressantare liv.

Titta bland kategorierna i menyn här ovanför så ser du vad vi pratar om i detalj.

Läs gärna min fria e-bok som jag skrivit för dig som vill leva ekonomiskt fri för en kortare eller längre period.

Jag har nyss fyllt 50 och har fyra barn och sambo. Vi bor i Sundbyberg sedan 2019. Innan dess drev vi en liten gård i Småland under ett par år. På den tiden var vi aktiva inom FIRE-rörelsen och predikade för ekonomiskt oberoende och tidig pension. Nu är vi åter i ekorrhjulet :)

Det här med att hoppa ur ekorrhjul och säga nej till tråkiga vardagar har intresserat mig sedan 2013. Det som nog gör den här bloggen lite unik är att jag närmat mig frågeställningen på så många vis. Inte minst har jag försökt förstå och påverka min roll i det hela.

Utbildningsmässigt är jag civilingenjör. Jag har på det varit doktorand, men fullföljde aldrig den banan. På senare tid så har jag även läst psykologi på universitetsnivå.

Du hittar min email-address på den lilla mailikonen här nedanför. Där hittar du också länken till bloggens Youtube som du gärna får prenumerera på.

4 tankar på “Investera, vad är det?”

  1. Jag har också reflekterat över varför många är så riskaverta när det kommer till investerande av pengar i fonder/aktier. Prylar som bil, tv, robotdammsugare etc förlorar med säkerhet värde snabbt och kräver underhåll (dvs mer pengar, men även tid). Hemelektronik tappar ofta snabbt runt 50 %. Jag tror inte dessa människor är dummare än att de förstår att de prylar de köper snabbt tappar värde, men har svårt att förstå varför denna förlust inte svider alls medan det skulle vara så farligt att tappa 10-20 % av investerat kapital. Med en välspridd portfölj och regelbundna köp så reder det “alltid” upp sig på sikt.

    Tror att svaret ligger i utbildning och kunskap som du är inne på. För oss initierade känns investerande naturligt och vi förstår “spelreglerna”. För många andra tror jag investerande känns abstrakt, vissa verkar tom se på börsen som något luftslott. Vissa andra verkar förstå vad börsen är och möjligheterna, men kommer aldrig igång för att tröskeln känns så hög (i form av alla valmöjligheter samt överskattande av kunskapsbehov). Vi initierade förstår även kraften i sparande och vad det leder till på sikt. Jag är ingenjör, men har ändå ibland nästan svårt att förstå vad sparande och ränta på ränta gör på sikt. Jag tycker det är relativt ofta man hör folk säga “…men sådana summor går ju inte att spara sig till” när man diskuterar t.ex. kontantinsats, arv eller någons vinst på en bostadsförsäljning.

    Roligast var en fest jag var på för en tid sedan där ett gäng pratade bostäder och konstaterade att “en miljon, det är inte så mycket pengar idag” (detta var i Sthlm), men ingen av dem sparade pengar för att “det går inte att spara ihop sådana summor”.

    Svara
    • Hej H,

      Jag läste att man gjort undersökningar (tror det är i boken Freakonomics) där människor fått rangordna skräcken för att förlora en nära anhörig. Man har där varierat graden av våldsamhet och social acceptans kopplat till händelsen som leder till döden.

      Personerna ställs alltså inför ett antal olika scenarion. Alla med samma utkomst, en när anhörig så som ett barn, dör. Det visar sig då att oron man känner är väldigt olika mellan händelser och att det finns en stark korrelation till inslaget av “våldsamhet” händelsen och hur den graderas. På samma sätt finns det också kopplingar till det personerna uppfattar som någon form av social acceptans.

      Det gör att oron för att barn ska drunkna i pool i USA är relativt låg, medan oron för att barnen ska dö i skjutvapenrelaterade olyckor eller från överdoser av narkotika är hög. Ser man på olycksstatistik så är drunkningar i pool i USA en nationell plåga och det borde vara en av föräldrarnas största farhågor.

      En liknande inställning verkar finnas till pengar. Att förlora 20 000 på ett bubbelbadkar är helt ok, men att aktier skulle gå ned samma belopp är någon sorts katastrof. Konsekvensen är den samma. Men i badkarsfallet självklart. I aktier så är medelutfallet positivt över tid.

      Svara

Lämna en kommentar