Svensk inflation: Årsvis eller kvartalsvis analys ger helt olika bilder!

I veckan som kommer så är det dags för inflationssiffrorna från SCB och sedan får vi se kommentarer från Riksbank och alla sparekonomer.

Riksbanken kommer berätta att vi har hög inflation i Sverige, det är risk för ytterligare räntehöjningar och inflationsbekämpning är fokus.

Men titta på bilden här nedanför. Jag har tagit data från SCB och plottat utvecklingen för Konsumentprisinidex (KPI).

Utvecklingen av KPI från januari 2021 till oktober 2023.

I bilden ser vi att ökningstakten var hög 2022 och i början på 2023. Men sedan flackar kurvan ut! Eller hur?

Även om det pratas väldigt lite om det i svensk press så är det allmänt känt att det är tveksamt att mäta inflation över 12 månader när trenderna varierar kraftigt inom perioden. Det som hände för 11 månader sedan behöver inte längre vara relevant.

I amerikanska sammanhang hänvisas ofta till inflationen i årsmedel utifrån de senaste tre månaderna. Mät över tre månader och mulitiplicera värdet med 4 för att få en jämförelsesiffra över 12 månader (quarterly annualized – QA).

Tittar vi på augusti till och med oktober, ett kvartal, så är förändringen 1,0078 vilket är en ökning med 0,78%. I årstakt blir det en inflationstakt på 3,12%. Gör vi samma mätning över ett tertial (jul-oktober) så får vi 2,5% i årstakt.

Vi kan göra om diagrammet ovan och lägga in en 2% inflationstrend, då ser diagrammet ut så här.

Lila trendkurva inlagd. Utgår från juni.

Prognos för inflationen i november

Utifrån siffrorna vi räknat fram ovan kan vi ta fram referenssiffror för november. Siffror vi ska få den fjortonde om mina trendspaningar är rätt.

InflationssiffraKPI-värde
Kvartalsvis årsmedel – 3,12% 2342
Tertialvis årsmedel – 2,5%2341
Trend från juni – 2%2338
Eftersom skillnaderna är så små så blir det nästan frågan om avrundningsfel i indexberäkningarna när vi spår årsutveckling.

Tyska inflationssiffror

I veckan som gick kom tyska inflationssiffror. Där pratar vi om 3,2% i årstakt (inte QA, då råder nog nästan deflation).

The last time inflation was lower than in November 2023 was in June 2021, when it stood at +2.4%. “The rate of inflation has slowed for the fifth consecutive month”, …

Tyska inflationsutveckling.

Vad kan vi småsparare dra för slutsatser?

Vi får väl se lite hur saker och ting utvecklas med energipriser och valutor, men om svensk inflationsstatistik för november är låg, i linje med referenssiffrorna ovan, så får de som hävdar att hög ränta och åtstramningar är fel medicin just nu, bränsle på sin brasa.

Diagrammen ovan säger att vi just nu har en inflationstakt någonstans mellan 2-3% i årstakt. Samtidigt kan vi få 4,25% i ränta på ett sparkonto hos SBAB.

När såg vi en realränta i den nivån senast? Även om vi haft högre räntor under min tid som vuxen är jag osäker på om realräntan varit så hög någon gång.

Det lönar sig att spara nu och räntefonder kan stå inför ett mycket gynnsamt 2024.

Vad tror ni om inflationen i november?

Vill du läsa mer?

Jag som skriver här heter Anders Gustafsson. Här pratar vi om vår tid och våra pengar. I stora drag kan vi säga att vi pratar om hur vi styr våra liv för att leva friare och intressantare liv.

Titta bland kategorierna i menyn här ovanför så ser du vad vi pratar om i detalj.

Läs gärna min fria e-bok som jag skrivit för dig som vill leva ekonomiskt fri för en kortare eller längre period.

Jag har nyss fyllt 50 och har fyra barn och sambo. Vi bor i Sundbyberg sedan 2019. Innan dess drev vi en liten gård i Småland under ett par år. På den tiden var vi aktiva inom FIRE-rörelsen och predikade för ekonomiskt oberoende och tidig pension. Nu är vi åter i ekorrhjulet :)

Det här med att hoppa ur ekorrhjul och säga nej till tråkiga vardagar har intresserat mig sedan 2013. Det som nog gör den här bloggen lite unik är att jag närmat mig frågeställningen på så många vis. Inte minst har jag försökt förstå och påverka min roll i det hela.

Utbildningsmässigt är jag civilingenjör. Jag har på det varit doktorand, men fullföljde aldrig den banan. På senare tid så har jag även läst psykologi på universitetsnivå.

Du hittar min email-address på den lilla mailikonen här nedanför. Där hittar du också länken till bloggens Youtube som du gärna får prenumerera på.

6 svar på ”Svensk inflation: Årsvis eller kvartalsvis analys ger helt olika bilder!”

  1. Det är intressanta synpunkter men inflationen är väldigt ojämnt utspridd. Bensinpriser har rasat, elpriserna är mycket lägre än för ett år sedan, men andra priser har skjutit upp rejält. Jag har den senaste månaden utsatts för flera godtyckliga prishöjningar av storleksordning 10-40%. Det svåra är att strypa den biten utan att strypa för mycket. De kommer inte påverka KPI mycket, men de kommer påverka mig mycket.

    Sedan är jag mer rädd för noll-ränta än ränta 0,5% högre än optimalt. Nollräntan orsakade så många problem, så många obalanser, så många skeva förväntningar.

    Svara
    • Jag håller med om att det rör sig rätt mycket bland priserna fortfarande. Där är vi överens.

      Min syn på ränteläget är att det till stor del handlar om förändring, inte absolut nivå. Att vi gått från negativ realränta, man får betalt för att låna, till den högsta positiva realräntan – kanske under min livstid – är extremt. Dessutom i ett läge där vi inte har löneinflation ….

      Svara
      • Realräntan, alltså räntan minus inflationen, är ju fortfarande negativ eller väldigt nära noll. Den har absolut varit större under din livstid men det kan hända att du var mer intresserad av annat mellan 1985 och 1995.

        Det finns en bra figur på
        https://investerarfysikern.se/2022/04/hur-hog-ar-den-riskfria-rantan-pa-sikt/

        Men visst har förändringen varit snabb, och som många OECD-ekonomer påpekat, den extremt höga belåningen i Sverige gör att ränteförändringar svidar hårdare än i många andra länder. Å andra sidan så har de flesta svenskar över 30-40 års ålder levt loppan på lånade pengar, stigande bostadspriser och negativa realräntor de senaste 20 åren och nog blivit lite bortskämda.

        Svara
        • Tack, det är en intressant länk. Ska jag vara ärlig så är 95 början av mitt vuxna liv så jag kan väl justera mig och säga att realräntan nog inte varit högre under min tid i arbetslivet.

          Och i sak ändras inte så mycket. Vi har en av de snabbaste förändringarna i realränta, och en av de högsta realräntorna, i mitt vuxna liv. Det är självklart att det sätter sina spår efter vi haft motsatsen under mycket lång tid.

          Kanske har vi levt loppan, eller så har vi anpassat efter ett nytt ränteläge och vissa har varit vinnare i det.

          Svara
          • Jag blev inspirerad och plottade realräntor för det senaste seklet på https://danielinvesterar.blogspot.com/2023/12/nej-realrantan-ar-inte-den-hogsta-i.html

            Senast realräntan var högre verkar ha varit i början av 2020, covid. Vi hade då fortfarande låg ränta, men inflationen på årstakt dök till -4,5% vilket gjorde realräntan skyhög.

            Den senaste gången realräntan sett med årsinflation var högre var cirka 2015 då räntan var 1% (innan Grekland) men inflationen var runt 0.

            Att det är en historiskt snabb uppgång har dock stöd av datan. Senast det gick upp på samma sätt var 1992 och det gick ju illa. Även på 40-talet och 50-talet finns samma kraftiga uppgångar men jag vet inte hur det gick. På 60-talet och fram till början av 80-talet så valde man att vara mer försiktig med räntehöjningar, och det vet vi ju att det också gick illa.

            Jag tror att det är mest att varje situation är unik för en själv. För mig har inflationen varit väldigt illa och räntorna har inte spelat jättestor roll. För en del andra är inflationen ett bra sätt att bli av med lån medan räntorna svider. Jag tror att den snabba räntehöjningen i längden ger oss både lägre räntor och lägre inflation.

            Sedan vet man inte om det varit bättre med lite snabbare eller lite långsammare, så det lämnar jag till framtida historiker att debattera.

Lämna en kommentar