Vad är lycka? Forskning | Filosofi | Praktik

Vad är lycka?

Frågan får nästan betraktas som en av mänsklighetens mest klassiska frågor och frågan har intresserat filosofer under årtusenden.

På senare år, i takt med att psykologiforskningen allt mer börjat intressera sig för vad som gör oss friska och glada – istället för att enbart fokusera på vad som gör oss sjuka – så har lycka också blivit ett forskningsområde.

Alla tänkare och forskare har naturligtvis försökt besvara frågan vad är lycka och samtidigt hitta en definition av lycka.

Personligen tycker jag det är intressant att det jag lärt mig om lycka inte alltid passar in i det som jag trodde var lycka in gång i tiden.

Mer om det senare!

Det här hittar du i inlägget

• Introduktion till begreppet lycka.
• Den modern forsknings syn på lycka.
• Den antika filosofins syn på lycka.
• Hur vi kan dra nytta av det vi lärt i sparande och förmögenhetsbyggande
• Återkoppling mellan min jakt på lycka och det vi diskuterat i texten.
• Ytterligare resurser i form av poddar, böcker och länkar för dig som vill veta mer.

Vad är lycka?

Lycka beskrivs vanligtvis som ett behagligt känsloläge, men det kan också vara en mer övergripande upplevelse av välbefinnande och välmående.

Vissa säger att lycka är upplevelsen av glädje eller tillfredsställelse.

Andra menar att det är att man uppnår sina önskade mål.

Vissa religiösa traditioner anser att lycka är ett tillstånd av harmoni med Gud eller universum.

Eller så är kanske lycka är frihet från lidande eller negativa känslor.

Att det är svårt att hitta en enkel och entydig definition av lycka beror nog inte på att du och jag inte vet när vi är lyckliga utan det beror sannolikt på att känslan av lycka är bred och komplex.

Lycka har intresserat människor i årtusenden och framför allt klassiska filosofin har fokuserat på och diskuterat lyckobegreppet i detalj.

Ofta refererar vi den klassiska filosofins uppdelning i hedonistisk och stoisk lycka även idag som en form av referens och ramverk för att kunna diskutera lycka.

Vad är lycka enligt filosoferna?

Hedonister anser att lycka är det högsta goda och att det viktigaste målet i livet bör vara att sträva efter njutning.

Det finns också en tydlig idé om att vi ska undvika smärta, obehag eller ”taskig komfort”.

De anser att alla människor är hedonister i grunden och att vi bara bör vara ärliga mot oss själva och erkänna att allt vi egentligen vill är att vara lyckliga.

Konsumera, eller varför inte ägna sig åt orgier, är att hänge sig till hedonistisk lusta och glädje.

Men hit hör även en smekning från någon du älskar eller en frukostkaffe på verandan.

Stoikerna å andra sidan anser att det bästa sättet att uppnå lycka är att leva i enlighet med naturen och behärska sina känslor.

De anser att nyckeln till ett gott liv inte ligger i att eftersträva njutning utan i att lära sig att hantera smärta och motgångar på ett sätt som hedrar oss.

Människor som sätter en stolthet i att klara sig själva, kunna leva under enkla omständigheter, förstå och läsa naturen och kunna klara prövningar finner ofta sin trygghet i en form av Stoisk glädje.

Vi kommer utveckla den klassiska filosofins syn på lycka lite längre ner.

Forskning om lycka – Lycka och meningsfullhet

Den forskning som finns kring lycka pekar på att lyckobegreppet är mycket bredare än vad vi kanske kan ana.

Modern forskning har tagit fasta på två aspekter av lycka som de försöker fånga med begreppen lycka och meningsfullhet.

I många mätningar och teoretiska diskussioner försöker man hålla isär de två begreppen, trots att det inte finns någon självklar definition. Så här resonerar man:  

Lyckliga människor agerar utifrån vad de vill nu och utifrån sina behov. Det påverkar upplevelsen av lycka, men inte känslan av meningsfullhet.

I praktiken innebär det att hälsa, välstånd och komfort påverkar vår känsla av lycka men inte meningsfullhet. 

Lycka handlar om att fokusera här och nu och kan sägas ligga nära den hedonistiska synen på lycka.

Meningsfullhet handlar om historia, nutid och framtid och om hur saker och ting hänger samman. Här finns det starka kopplingar till forskning som handlar om vad som gör oss tåligare och friskare. Läs gärna inlägget Vad är KASAM, som utvecklar detta närmare.

Vanligtvis är känslan av lycka något som snabbt ebbar ut medan känslan av meningsfullhet hänger kvar betydligt längre. 

Meningsfullhet handlar om vad du ger; lycka kommer från vad du får.

Forskare har sett att tid med vänner ger högre känsla av lycka, medan det inte alls påverkar känslan av sammanhang.

Omvänt gäller för de som tillbringar tid med sina nära och kära.

De får en ökad känsla av sammanhang, men de upplever inte ökad lycka.  

Meningsfulla liv innehåller stress och utmaningar. Det verkar som att meningsfullheten till viss del kommer genom utmaningar.

Vi måste helt enkelt gå utanför vår komfortzon ibland för att känna att livet är meningsfullt vilket Stoikerna varit inne på sedan länge. 

Att få vara den man är, att få uttrycka sig och leva i relation till den vi känner att vi är – i samklang med vår identitet – påverkar vår känsla av mening, men inte lycka. 

Så här långt skulle vi kunna säga att lycka och meningsfullhet är två skilda ting. Men forskning visar att de hänger samman och att en allt för stor separation mellan delarna leder till felaktiga slutsatser.

Vill du veta mer? Begreppet PERMA används ofta inom positiv psykologi för att beskriva viktiga delar i vår känsla av välmående:

• Positiva känslor
• Engagemang
• Relationer
• Mening
• prestationer (Accomplishments).

En amerikansk forskare har föreslagit att vi i stället för lycka borde prata om något som han kallar ”uppfattad känsla av välmående”, fritt översatt.

Att en generalisering av begreppet lycka som innefattar fler aspekter skulle kunna vara till nytta.

Det mest kända exemplet på hur vi människor väger samman olika delar när vi fattar beslut och relaterar till lycka handlar om barn och barnlöshet.

Det är ganska etablerat att säga att barn inte gör människor lyckligare – det följer faktiskt av det jag redan skrivit ovan – eftersom människor med barn inte har en mätbar högre nivå av glädje.

Mäter man däremot känslan av att ha ett meningsfullt liv – mitt i vardagen exempelvis – så har föräldrar en mycket högre känsla av just meningsfullhet, vilket leder till en ökad känsla av välmående.

De flesta föräldrar är villiga att avstå från att agera på egna behov de känner nu för att uppleva tid med sina barn. Det betyder att det enligt forskningens synsätt byter lycka mot meningsfullhet.

Allt för att öka sitt välmående.

Klassisk filosofi och lycka

De klassiska filosoferna la mycket av sin tid och kraft på att diskutera begreppet lycka och det bildades två skolor.

Lite förenklat kan vi kalla de två lägren för hedonister och stoiker (också kallad eudaimonisk lycka).

Hedonistisk lycka

Hedonism är tron att njutning är det enda egentliga goda. Detta innebär att alla andra saker som vi kan anse vara bra (t.ex. dygd, kunskap, vänskap) endast är bra eftersom de leder till njutning.

Filosofer som har förespråkat denna åsikt är bland annat Aristippus och Epicurus.

Huvudargumentet för hedonismen är att den förklarar våra vardagliga tankar om vad som är bra och dåligt.

Vi tänker naturligt att njutning är bra och smärta är dåligt, och hedonismen förklarar varför det är så.

Det finns dock flera invändningar mot hedonismen.

Ett problem är att den inte kan förklara våra tankar kring kunskap och vänskap.

Många av oss uppskattar kunskap och vänskap men enligt hedonismen så borde det inte vara så då de inte leder till njutning.

Indirekt antyder också hedonismen att vi bör vara själviska, eftersom vi bara bör bry oss om vår egen njutning.

Men många av de saker som vi värdesätter (t.ex. att hjälpa andra eller att offra sig för sitt land eller sin tro) verkar inte motiveras av en önskan om vår egen njutning.

Stoisk lycka

Stoisk lycka är ett sinnestillstånd där man är nöjd med det man har och inte störs av det man inte har.

Stoikerna anser nämligen att de enda saker som vi kan kontrollera är våra tankar, känslor och handlingar.

Om vi fokuserar på saker som vi har kontroll över kan vi vara nöjda och lyckliga, oavsett våra omständigheter är tanken.

De stoiska filosoferna var Zeno från Citium, Cleanthes och Chrysippus.

Argumenten för stoisk lycka är att den bygger på en realistisk syn på världen och att den hjälper oss att fokusera på saker som ligger inom vår kontroll.

Argumenten mot stoisk lycka är att den är för sträng och att den inte tar hänsyn till våra känslomässiga behov. Att inte heller försöka påverka saker som inte är inom vår direkta kontroll – som miljöproblemen – är inte heller självklart i dagens samhälle.

Dras den stoiska filosofin för långt kan den leda till ren apati.

Det här är den disciplinerade och strävsamma lyckan tänker jag när jag läser och studerar.

Det gör också att Stoisismen ibland framställs som den ”rätta” läran hos vissa som diskuterar lycka. Men det är ett tveksamt synsätt!

Att vara stolt och känna stolthet är exempelvis en del i den stoiska tanken. Det är också något som i överdrift kan skapa stora problem. 

Det finns inte självklart någon lyckoupplevelse som är finare eller bättre.

Inte heller ska vi jaga lycka, det är ingen framgångsfaktor.

Läs gärna mitt inlägg om Ikigai – en filosofisk vy på meningen med livet, om vilka komponenter vi vill ha med oss främst inom karriären – för att få en ökad känsla av sammanhang och mening.

Hur kan vi använda forskning och filosofi till vår fördel?

Av diskussionen så här långt bör du fått med dig att vi kan bli lyckliga och må bra på många olika vis.

När vi vet det så kan vi välja att styra hur vi skapar vår lycka. Vi kan antingen vara moderna hedonister eller moderna stoiker.

Eller åtminstone försöka hitta en balans däremellan som gynnar oss.

Moderna hedonister

Den hedonistiska lyckan handlar mycket om sensoriska upplevelser:

• Jag köper något
• jag går på fest
• jag köper en bättre bekvämare bil
• jag har sex
• jag dricker alkohol
• jag känner solen mot min hud
• jag äter gott, mår bra
• jag ser en bra film
• jag åker till Gröna Lund

I vårt samhälle har den här lyckoupplevelsen fått stor plats.

Hela vårt konsumtionssamhälle har sin grund i att vi kan köpa prylar och upplevelser som ger upphov till lycka.

Tyvärr är det en komplex lyckoupplevelse.

Den drabbas exempelvis lätt av inflation – det som var fantastiskt igår är vardag idag – och tillvänjning.

Vi måste alltså hela tiden sträva efter allt större stimuli för att vara lyckliga.

Forskning visar också att allt för stark strävan efter hedonistisk lycka kan vara rent förödande för våra liv.

Det är därför lätt att sätta likhetstecken mellan hedonistisk lycka och ”billig” lycka som skulle kunna vara mindre värd eller mindre fin.

Men inom den hedonistiska synen på lycka finns också leendet från en arbetskamrat på morgonen.

Känsla av tacksamhet.

Befrielsen i det gemensamma skrattet i svåra stunder eller känslan av välbefinnande när någon du älskar tar på dig.

I själva verket finns det vissa mycket kraftfulla mekanismer kopplade till vissa former av lycka som vi definitivt inte vill välja bort.

Moderna stoiker

En modern stoiker väljer sannolikt äventyret före bekvämligheten på semesterresan och ser glädjen i det.

Att kunna nöja sig med det man har och agera utifrån det möjligheter som bjuds förknippar många med en stark känsla av frihet och lycka.

Själv ser jag personlig utveckling och lärande som en del i ett stoiskt sammanhang.

Jobba med din känsla av lycka istället för att konsumera

Forskning och erfarenhet pekar på att vi mår bättre av att jobba med oss själva och vår upplevda lycka än vi gör av att försöka hitta nya stimuli och nya sammanhang.

Vi måste förstå att upplevelsen av lycka och välmående är något i oss själva som går att påverka. Vi kan också välja vilka stimuli vi vill använda för att skapa känslan av välbefinnande.

Vi måste inte handla, vi kan vara med vänner istället. Eller kanske besöka en gammal släkting och bara sitta och prata.

Vi kan hjälpa andra och ge istället för att köpa och uppleva.

Att vi kan jobba med känslan av välmående oberoende av konsumtion eller snabba kickar är något jag tagit till mig och som jag tycker är viktigt.

Vad är lycka för mig?

Jag har sedan tidigt 2000-tal – undantaget de senaste sju åren – jagat lyckan allt mer desperat.

Eller kanske välmående är ett bättre ord än lycka om jag ska använda de ord jag introducerat ovan. Det förstår jag idag.

Idag undrar jag varför. Jag har på senare år gjort allt mindre, och under två år har jag inte ens arbetat, och känt mig rätt lycklig faktiskt.

Var det någon ålderskris som skapade det här tillståndet från början? Eller var det ett resultat baserat på vår materiella välfärd?

Har det varit så att jag inte varit speciellt nöjd med vardagen tidigare och på så vis försökt kompensera det genom att höja mina mina krav i livet, när jag varit missnöjd med vardagen.

Jag vet inte om jag har något svar. Men jag tror att jag och min sambos ekorrhjul har sin grund i vår jakt på lycka i ett liv som inte alltid känts så roligt alla gånger.

Det är inga stora trauman men stress, vardag med fyra barn och bitvis ganska tråkiga arbetsliv sätter sina spår.

Vi har haft svårt att hinna och orka med någon lycka att prata om.

Jag förstår också att jag, eller kanske vi för det gäller även min sambo, historiskt främst haft det hedonistiska sättet att se på glädje och lycka i vår vardag.

Men mitt liv saknar nog mer mening än lycka, så frågan är om jag fokuserat på det som varit relevant alls om vi ska söka någon form av balans?

Det är till och med så att jag har haft svårt att orka med så mycket mer stimuli i mitt liv.

Jag har alltså försökt jagat hedonistisk njutning när jag inte orkade ta emot så mycket mer och utdelningen har därför i princip var noll och intet. 

Lycka – Historiskt och kulturellt

För att sätta tankegångarna kring lycka är det intressant att fundera kring hur lycka hanteras i olika religioner.

Där är det vanligt att lycka är något som vi uppnår i himlen, eller i ett senare liv. Lycka är inte en del av jordelivet.

Religionen representerar en mer klassisk syn på lycka än den syn vi har idag. Våra tankar kring vad lycka är och vem som är lycklig är en ganska ny företeelse trots att vi refererar till det Antika Grekland ovan.

I vår moderna kultur så var det först under senare delen av renässansen, då är vi någonstans på 1600-talet, som det började bli accepterat att lycka var något som vi skulle förhålla oss till i våra liv.

Innan dess var lycka något som kom av ”slumpen” eller andra externa faktorer.

Det går till och med att se i vårt språk i hela västvärlden, där tur och lycka är intimt sammanflätade i språket.

I Svenskan har vi exempelvis orden lyckosam och tursam som synonymer. 

Läs mer

Berkeley Universitet har en mycket läsvärd site kring lyckobegreppet i stort. Den är forskningsbaserad och hänger samman med de fria kurser som går att läsa på distans där. Något jag gjort och kan rekommendera.

Det finns en rad poddar kring begreppet lycka. Berkeley har sin egen soḿ du hittar via länken ovan. Jag gillar också Happycast som jag rekommenderar.

En mycket läsvärd bok som beskriver den stoiska synen på lycka hittar du i Stoicism and the Art of Happiness, skriven av Donald Robertson. Det är den bok som nämns i videon i inledningen.

Vanliga frågor

Kan man köpa lycka?

Ja, du kan aktivera belöningsmekanismer i kroppen som kan ge dig en lyckokänsla. Men det är inte självklart en långvarig eller djup känsla av lycka. Det är inte heller en lyckokänsla som inte går att uppnå på andra sätt.

Vad betyder lycka?

Det finns olika tolkningar av vad ordet lycka betyder. Dels finns det en tolkning av lycka som en kortvarig känsla, kanske skulle vi säga lycka som i glädje. Sedan finns det en mer varaktigt och djup känsla av lycka och välmående som vi ofta refererar till när vi säger att vi är lyckliga.

Vad gör oss lyckliga?

Det som gör att vi känner glädje eller mening skapar en känsla av välmående. Det kan vara att sola, vara med vänner, vara med nära och kära, eller gå ut på äventyr. Forskning visar på att det finns ett värde i att hitta en balans mellan det som ger glädje och det som ger mening.

Hur kan vi se att någon är lycklig?

Ansiktsuttryck och kroppsspråk visar om någon är lycklig. Lyckliga människor har ofta högre energinivåer och använder en positiv mimik. De är oftare positiva och öppna i sin dialog med andra.

Hur kan vi öka vår lycka?

Det finns många sätt, men det sätt som kanske föreslås mest men används minst är att vi ska öva på vår förmåga att känna tacksamhet.