KASAM – En översikt

Första gången jag hörde talas om KASAM var på jobbet. Som ledare hade jag tillgång till en coach som var legitimerad psykolog och han introducerade mig till begreppet KASAM. Han  satte begreppet i ett arbetslivsperspektiv, vilket var intressant.

Han berättade att KASAM påverkar vår motståndskraft mot psykisk ohälsa när vi är utsatta för stressfaktorer och om hur viktigt det är att vi som personer har en hög känsla av sammanhang och mening. Det är viktigt i sig, av skäl som vi ska återkomma till nedan, men det är också viktigt att förstå och detektera när vår KASAM sjunker.

KASAM har länge används i undervisningen av vårdpersonal, men har på senare tid blivit allt mer populär inom andra områden och kan nu hittas inom coachutbildningar och inom arbetslivet, inte minst då i sammanhang där man diskuterar personalfrågor.

Skolan tycks också ha fångat upp begreppet KASAM under senare år, vilket jag kan tycka är lite märkligt. KASAM handlar främst om hur vi kan uthärda svåra situationer, inte nå vår fulla potential. Mer om det senare.

Första delen i det här inlägget handlar om begreppet och teorierna som ligger bakom KASAM, i den allmänna bemärkelse som det används exempelvis inom vården. Avslutningsvis återknyter jag till mitt första möte med begreppet genom att sätta KASAM i ett arbetslivsperspektiv.

KASAM på jobbet. KASAM - Känsla av sammanhang hälsans mysterium
KASAM på jobbet?

Vad är KASAM?

Många människor blir sjuka av stress, hemska upplevelser och livskriser. Men många blir det inte! Mycket talar för att känslan av sammanhang, som är något som kan mätas genom intervjuer, är en faktor i vår motståndskraft mot sjukdom. Forskningen kring KASAM har det fackmän kallar för ett salutogent perspektiv, vilket innebär att man intresserar sig för hälsans ursprung inte sjukdomens.

Då Aaron Antonovsky, som tillskrivs upptäckten av KASAM, forskade kring psykiska hälsa på 60-, 70- och 80-talet var det salutogena perspektivet ovanligt, vilket man gärna lyfter fram i litteratur om KASAM. Numera får nog det ses som något utdaterat då sjukvården allt mer bejakar salutogena aspekter och hela den psykologiska forskningen har också förändrats. Men poängen är viktig: Kasam är en del i vår hälsa, inte en del i vår sjukdom!

Begreppet KASAM (Sense of Coherence, förkortat SOC på engelska) har sin grund i Israelisk forskning kring psykisk hälsa och ohälsa och kom till lite av en slump. Forskare mätte kvinnors upplevda hälsonivå som en del inom annan psykologisk forskning.

I frågeformulären som användes hade man infört en kontrollfråga där man frågade om kvinnorna suttit i koncentrationsläger. Frågan tillhörde alltså inte de primära frågorna, utan var med som en fråga för att ge bredare underlag och bättre förståelse.

När man vände lite på sina analyser och studerade resultaten från undersökningarna, utifrån hur de som suttit i koncentrationsläger mådde, så upptäckte man något märkligt. Otvetydigt mår före detta koncentrationslägerfångar sämre än de som inte suttit i läger, men Aaron Antonovsky – forskaren som ligger bakom begreppet KASAM – noterade att en stor andel – cirka 20% – av alla före detta fångar hade en fullgod psykisk hälsa. De mådde lika bra som de friskaste bland resten av befolkningen.

Vad var det som gjorde vissa människor motståndskraftiga mot krigets vansinne var frågan man då började intressera sig för.

Under 1970-talet började insikten om motståndskraften mot elände hos vissa människor få fäste i forskningen. Under samma tidsålder skrev Aaron Antonovsky ett antal artiklar som fick stor genomslagskraft och en bok som la grunderna i begreppet KASAM. Sedan dess har forskning styrkt Aaron Antonovskys iaktagelser ytterligare och visat att vi människor har olika motståndskraft mot både psykisk och fysisk ohälsa, beroende på vilket sammanhang (externa faktorer) vi faktiskt lever i och i hur vi tolkar sammanhanget (interna faktorer).

Man har också konstaterat att en hög känsla av sammanhang påverkar vår förväntade livslängd positivt och gör oss allmänt friskare.

Tre huvudkomponenter

Teorin runt KASAM byggs upp av tre delar: Graden av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

KASAM är relevant för dig som människa och hur du uppfattar ditt liv – alltså ganska allmänt, brett och stort – men tankegångarna och teorin kan appliceras på delar i livet så som relationer, familjeliv, karriär, jobb och hobbies. Det bästa för dig som person är om du känner att livet är begripligt, hanterbart och meningsfullt. Då har du hög KASAM.

Det tre delarna är viktiga var för sig, men de har också ett inbördes beroende som påverkar vår känsla av sammanhang olika över tid.

Lägst prioritet i någon mening har begreppet hanterbarhet.

Forskningen visar nämligen att vi över tid vanligtvis uppfattar att hanterbarheten faller på plats när begriplighet och meningsfullhet båda finns. Det brukar formuleras som att vi har en stabil eller ökande känsla av sammanhang när de två faktorerna begriplighet och meningsfullhet båda är på plats.

Omvänt så gäller att begriplighet och meningsfullhet båda måste uppfattas som höga för att en hög känsla av KASAM ska kunna finnas och upprätthållas.

Om exempelvis meningsfullheten saknas så försvinner ofta begripligheten i en situation också. I det finns inte en stabil utgångspunkt för att hantera sin KASAM.

Sannolikt kommer känslan av sammanhang minska över tid.

Människor med hög känsla av KASAM tolkar ofta världen väldigt annorlunda och gynnsamt, jämfört med de som har låg KASAM.

Exempelvis blir svåra motgångar, som arbetslöshet, en möjlighet att göra något nytt. Mindre motgångar, som en missad karriärmöjlighet, blir isolerade händelser.

Handlingskraften ökar, energin ökar och möjligheten att fånga möjligheter ökar med högre KASAM.

Hög eller låg KASAM är alltså avgörande för uppfattningen av en situation och i slutänden avgörande för hur du uppfattar ditt liv. KASAM påverkas av exempelvis social status (externa sammanhang), personlighet, val och hur omgivningen agerar.

Nivån av KASAM – man säger så eftersom den kan mätas genom frågor i en enkät – kan sjunka snabbt på en rörig arbetsplats och det var så jag kom i kontakt med begreppet.

Ständiga omorganisationer och en oklar företagskultur leder oftast till lägre KASAM på jobbet. Det gäller samtliga som jobbar där. Omvänt kan en krissituation, som nedläggning, faktiskt öka KASAM.

Att öka sin och andras känsla av sammanhang

Motsatsen (det kan vara ett starkt ord, men i brist på bättre …) till hög KASAM är alienation. Alienation är fjärmande. Avståndstagande. Befästandet av obegripligheten. Ett bra sätt att uppnå en hög grad av alienation i sitt liv är exempelvis att helt uppfyllas av verklighetsbeskrivningen som finns av vårt nutida samhälle på sociala medier, skumma agitatoriska webb-platser, eller för den del också i etablerade tidningar.

Att sitta och förfasas och dela Uppsalapolisens Facebookinlägg om cykelstölder tillför inte våra liv något. I stället sänker det vår känsla av sammanhang, vilket vi själva i slutändan får betala priset för i form av sämre hälsa och lägre livskvalité.

Detsamma gäller fikasoffan på jobbet, eller alla delar av din arbetsmiljö för den delen. Om det bara är negativa tankar och fjärmande från ledning och företaget som helhet som mötena handlar om så påverkar det din känsla av sammanhang negativt.

känsla av sammanhang arbetslivet
Att arbeta med äldres känsla av sammanhang är en vanlig tillämpning.

Att vi kan påverka vår känsla av mening innebär också att vi kan påverka andra människors KASAM.

Att påverka någon annans känsla av sammanhang

Vården har länge intresserat sig för hur de kan påverka människors känsla av sammanhang. Om man ser till teorierna bakom KASAM så är det ganska uppenbart att människor som genomgått trauman, sjukdom eller som är i livets slutskede lätt kan påverkas negativt med sjunkande känsla av sammanhang som följd. Exempel inom vården är intressanta då de kommer i så olika form och sammanhang. Exempel på åtgärder för att öka patienters känsla av sammanhang handlar om:

  • Praktiska lösningar för att patienter ska kunna hantera exempelvis toalettbesök och sin personliga hygien.
  • Förändringar av det sociala sammanhanget i samband med måltider. Det kan handla om att servera mat som passar målgruppen, tillåta alkohol och inreda så att exempelvis matsalar blir trevligare att sitta kvar i.

Naturligtvis går det här att applicera på andra områden som skola och arbetsliv. En ung människa som upplever skolvärlden som meningslös kommer ha låg KASAM, på samma sätt som en anställd som anser att det som händer på arbetsplatsen inte är begripligt gör det.

Som vi var inne på tidigare så samverkar olika faktorer så att små förändringar på sikt kan göra stor skillnad. Att öka känslan av meningsfullhet innebär exempelvis hög sannolikhet för en elev ska känna en högre grad av begriplighet och hanterbarhet.

Personligen är jag – efter åratals studier av psykologi och ledarskap på universitetsnivå – något tveksam till den popularitet som KASAM nått inom skola och arbetsliv.

Anledningen till det är att många exempel och sammanhang där teorierna används framgångsrikt handlar om att utveckla copingstrategier för att hantera mindre gynnsamma situationer.

Insikten om vilka faktorer som påverkar människor positivt och negativt behöver inte användas för att stärka individen i svåra situationer.

Det finns modernare forskning som mer handlar om hur människor blommar ut, når sin fulla potential och kan coachas till att nå mycket långt, som är betydligt mer intressanta i ett sammanhang där vi pratar utbildning och jobb.

I det sammanhanget vill jag tipsa dig om ett inlägg jag skrivit om empowerment som jag anser är ett mer intressant begrepp ur ett arbetsplatsperspektiv.

Att påverka sin egen känsla av sammanhang

För oss som inte drabbats av livet på ett sådant sätt att vi är nere för räkning så kan vi använda teorierna bakom känslan av sammanhang på ett sätt som gör att vi hittar beteendemönster som gynnar vår KASAM.

Vi kan påverka mycket själva. Hanteringen av information och tolkningarna av vår omvärld sker hos oss, och exempelvis vår förmåga att känna empati, en förmåga som kan tränas, påverkar vår känsla av sammanhang. Att se en flykting som förälder, i stället för en kostnad, eller chefen som en stressad person i vardagen gör att vi ökar vår KASAM.

I synnerhet begripligheten och meningsfullheten är en känsla hos oss själva och gör att vi står inför ett val!

Gör livet obegripligt; distansera dig; peka på skillnader och orättvisor och befäst det obegripliga så gör du allt du kan för att minska din KASAM.

Eller så kan du göra tvärtom!

Det gäller alla motgångar i livet: dödsfall, arbetslöshet, skilsmässa och sjukdom. Upplevelsen av händelsen är din.

Människor som är engagerade – som personlighetsdrag – har som regel högre KASAM än de som inte är det. Så det är en läggningsfråga hur vi hanterar svåra händelser. Sammanhanget spelar också stor roll. Men det är viktigt att förstå att vi har makt över våra tankar och våra beteenden.

Några kända trick för att öka sin KASAM

Religiösa människor har generellt sett högre KASAM än andra. Religionen ger sammanhang och är ett exempel på hur extern struktur kan påverka känslan. Det finns en sanning som man ibland ser i amerikanska bloggar som är tänkvärd:

De tre största egoistiska handlingar du kan göra är att 1) dagligen känna tacksamhet, 2) vara religiös och 3) göra goda gärningar för andra.

Som av en händelse så driver och ökar alla dom aktiviteterna känslan av KASAM.

Fundera på det nästa gång negativa tankarna om orättvisor dyker upp. Fokusera energin på rätt sak.

Men var försiktig med dina val. För de som ägnar sig åt fundamental tro, religiös eller politisk, klarar inte av att upprätthålla en hög nivå av KASAM över tid.

KASAM på jobbet

Då många kommer hit då dom söker på orden KASAM på jobbet så har jag valt att lägga till ett stycke. Min erfarenhet av begreppet KASAM och att jobba med de ingående delarna kommer från just arbetslivet som jag nämnde i inledningen och vi har också relaterat till arbetslivet löpande i texten.

Jag fick tipset att läsa in mig på begreppen i det här inlägget av en psykolog jag hade som ledarskapscoach och jag tycker det har gett mig ökad förståelse för olika situationer och mina egna relationer.

Jag blev hjälpt i tanken av att kunna resonera i termer som begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och det var nyttigt att själv kunna tänka igenom min situation utifrån de begreppen. Med lite bättre struktur på tanken kan extern hjälp också göra större skillnad.

Känner du att du troligtvis skulle säga att din känsla av sammanhang är låg så ska du göra något åt det. Gå och prata med någon på företagshälsovården, personalavdelningen eller kanske chefen. Det går att jobba med frågan!

Var inte rädd för samtalet med någon extern. Inom vården är begreppet KASAM vanligt förekommande och vårdpersonal är oftast väl förtrogna med såväl teori som praktik. Även personalavdelningarna på större företag har kompetens inom området. Så vill du öka din KASAM något så kan företagshälsovården eller psykolog vara en god startpunkt.

Vill du läsa mer?

Är det här något som intresserar dig så tycker jag definitivt att du ska ta dig tid att läsa Hälsans mysterium av Aaron Antonovsky (affiliatelänk). Den är bitvis lite krävade men knappast långrandig eller svårgenomtränglig utan högst läsvärd. Följ gärna länken ovan och ta del av de recensioner som finns för mer information. KASAM - En översikt

Läs gärna bloggens absolut populäraste inlägg om du är intresserad av KASAM ur ett arbetslivsperspektiv. Där beskriver en gästbloggare hur hon tappade sin känsla av sammanhang och hur hon återskapade den.

https://tidochpengar.se/2018/01/lasarbidrag-att-saga-upp-sig-utan-att-ha-ett-annat-jobb/

Onkel Tom, eller Anders Gustafsson som jag egentligen heter, driver den här bloggen. Här pratar vi om vår tid och våra pengar. I stora drag kan vi säga att vi pratar om hur vi styr våra liv för att leva friare och intressantare liv.

Titta bland kategorierna i menyn här ovanför så ser du vad vi pratar om i detalj.

Läs gärna min fria e-bok som jag skrivit för dig som vill leva ekonomiskt fri för en kortare eller längre period.

Jag har nyss fyllt 50 och har fyra barn och sambo. Vi bor i Sundbyberg sedan 2019. Innan dess drev vi en liten gård i Småland under ett par år. På den tiden var vi aktiva inom FIRE-rörelsen och predikade för ekonomiskt oberoende och tidig pension. Nu är vi åter i ekorrhjulet :)

Det här med att hoppa ur ekorrhjul och säga nej till tråkiga vardagar har intresserat mig sedan 2013. Det som nog gör den här bloggen lite unik är att jag närmat mig frågeställningen på så många vis. Inte minst har jag försökt förstå och påverka min roll i det hela.

Utbildningsmässigt är jag civilingenjör. Jag har på det varit doktorand, men fullföljde aldrig den banan. På senare tid så har jag även läst psykologi på universitetsnivå.

Du hittar min email-address på den lilla mailikonen här nedanför. Där hittar du också länken till bloggens Youtube som du gärna får prenumerera på.