Försäkringar – Är sjuk- och olycksfallsförsäkringar onödiga?

Vi har funderat mycket på hur vi ska förhålla oss till våra försäkringar, främst då våra sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Totalt är kostnaderna för att försäkra två vuxna och fyra barn i storleksordningen 15 000 kr/år i vår familj. Så det är relevant att ställa frågan: Behövs verkligen sjuk- och olycksfallsförsäkringar?

Kostnaderna kopplade till själva försäkringarna förstår vi. Behovet är mer oklart för oss. Om sedan försäkringarna faktiskt täcker våra behov är än mer oklart. Och om de inte gör det, vad har vi då för plan?

Om vi ska göra oss av med försäkringar måste vi också förhålla oss till vad som händer om något händer. Då kommer vi sannolikt att gå miste om försäkringspengar, samtidigt som vi har kostnader. Vi måste komma till freds med att vi nog ser försäkringar som en fall av olyckslotteri, där något negativt vägs upp av en penningbelöning när något oönskat händer. Men vi är övertygade om att det är ett felaktigt sätt att tänka!

Vi är övertygade om att vi ska förstå behovet av skydd först och se på sätten att skydda oss i nästa steg.

För dig som läser här är det också viktigt att förstå att vi är en stor familj. Genom att vara sex personer, med rätt hög premieinbetalning i nuvarande försäkring, öppnas möjligheten att till viss del vara vårt egna försäkringsbolag.

Så egentligen är inte frågan “är sjuk- och olycksfallsförsäkringar onödiga”. Vi tittar nog snarare på om det finns ett behov och hur vi täcker det behovet.

För diskussionen i fortsättningen ska vi utgå från min försäkring och sedan generalisera lite. Den uppdelad i två delar där sjukdom och olycksfall i princip behandlas lika. Sjukdom är exempelvis cancer, medan trafikolycka sorteras under olycksfall.

Sättet ersättningarna från försäkringen betalas ut verkar motsvara behoven när något händer, ganska väl. Det är det akuta behovet – och ersättning för den omställning som krävs – samt den långsiktiga nedsättningen av arbetsförmåga – invaliditet – som hanteras via olika typer av ersättningar och utbetalningar.

Akut behov

Min försäkring ersätter det som behövs för att hantera vårdkostnader, resor, omställning av hem, krishjälp, engångsersättningar vid vissa diagnoser och behandling av exempelvis tandskador.

Jag har ingen månadsersättning för att kompensera för inkomstbortfallet vid längre sjukdom eller olycka, utöver det som jag har via försäkringskassan. Men rätt många kostnader som uppkommer vid olycka eller sjukdom kommer nog kunna täckas av den här delen av försäkringen.

Frågan är väl vad som är värst om jag blir sjuk eller skadad. Vårdkostnaderna – vi har ju högkostnadsskydd i Sverige och vi bor så att vi ganska lätt kan förflytta oss – eller inkomstbortfallet.

Man kan nästa vända på saker och ting och fundera på om vår försäkring ger fullgott skydd.

Vi tar ett exempel för att konkretisera diskussionen: Anta att jag blir påkörd av en bil så att jag blir förlamad från midjan och neråt. I och med detta ligger jag på sjukhus under en månad. Dessutom måste vi bygga om hemma för att jag ska kunna leva kvar. Min bild då är att denna del av försäkringen skulle kunna resultera i högst 60 – 65 tusen kronor i ersättning. Då har jag räknat med maxersättning för rehab och hjälpmedel om 50 tusen kronor, vilket troligtvis är väl optimistiskt.

Andra exempel kopplat till barnsjukdomar, så som diabetes typ 2, som jag sett ligger i samma ersättningsnivå som exemplet ovan. Naturligtvis kan – och sannolikt är – kostnaderna högre för olika insatser och förändringar i och med en olycka eller sjukdom än det som försäkringsbolagen betalar.

Inkomstbortfallet är cirka 20 000 kronor efter skatt.

Behöver vi den här delen av vår sjuk- och olycksfallsförsäkring?

Ersättningen som betalas ut i den akuta fasen då något hänt är lätt att förstå och se behovet av.

Sannolikheten för att vi, en familj på sex personer, kommer utnyttja delar av det försäkringen erbjuder under en kommande 10-årsperiod är dessutom relativt stor.

Men vad finns det som talar mot försäkringen?

  1. Behöver vi den verkligen? Är kostnaderna så stora att vi skulle få problem att hantera dem?
  2. Är det pang för pengarna? Denna del av försäkringen verkar ha ersättningsnivåer som motsvarar tre till fyra års inbetalningar.

Vi har kommit till slutsatsen att det är tveksamt om en försäkring är värd kostnaden för den här fasen i en sjuk- eller olycksfallshändelse. Det baserar vi på ersättningsnivåerna, våra kostnader samt det faktum att försäkringen inte är heltäckande. Inkomstbortfallet är exempelvis inte hanterat! Vi behöver därför spara pengar för egen del, trots försäkring.

Invaliditet

Min försäkring ersätter mig för invaliditet och ekonomisk invaliditet. Den ekonomiska invaliditetsersättningen är kopplad till ålder och är svårgenomskådlig efter 55-års ålder. För olycksfall bedömer jag den som relativt heltäckande. För sjukdom ser det relativt bra ut men det känns som försäkringen inte är heltäckande. Långvarig behandling på grund av exempelvis cancer faller inte under invaliditetsbegreppet och hanteras endast genom en engångsersättning om max 60 000 kr.

Invaliditetsersättningen är den ersättning som kan summera till absolut högst belopp, straxt över 1 800 000 kr.

Att inte kunna tjäna pengar längre är ett stort avbräck ekonomiskt. Sedan hamnar det i ett sammanhang. Efter 55 så kanske jag inte tänkt jobba så mycket mer trots allt. En ung människa som inte ens hunnit börja utbilda sig kanske väljer en annan yrkesinriktning om man drabbas av ett handikapp.

Värdet på den här delen av försäkringen är något oklar då det verkar finnas undantag då ersättningen inte betalas ut. Det gör ju att jag trots allt måste ha eget sparande som skydd. Vi lever inte heller ett sådant liv att vi har dragit på oss stora månatliga kostnader, därför är behovet lägre än det var för 10 år sedan i vår familj.

Barnförsäkringarna

Generellt sett så är barnförsäkringarna billigare och ersättningsnivåerna högre. Mer pang för pengarna alltså, men att försäkra ett barn för ekonomisk invaliditet känns avigt. Inget försörjningsansvar och alla möjligheter att välja inriktning i livet givet förutsättningarna gör ju att den ekonomiska konsekvensen kan vara noll och intet, även för ganska allvarliga skador och sjukdomar.

Och vissa delar, som är väldigt troliga problem i livet – såsom psykisk ohälsa – hanteras inte alls på ett vis som vi förstår i de försäkringar vi studerat.

Se gärna videon här nedanför som jag gjort långt efter jag skrev det här inlägget första gången. Den hanterar frågeställningen kring barnförsäkringar mer i detalj, men tangerar också frågeställningen om sjuk och olycksfallsförsäkringar är onödiga mer allmänt.

Vad är bra med att skippa försäkring och vad riskerar vi?

Vi överväger att säga upp våra försäkringar. (Det här är ett inlägg skrivet tidigt i vår utvärdering. Idag har vi inga personförsäkringar för vare sig oss vuxna eller barnen).

Det här talar för att vi ska säga upp våra försäkringar:

  • Pengar på kontot och låga kostnader är heltäckande. Inget finstilt! Inga undantag! Med eget sparande har vi full kontroll.
  • 15 000 kr/år blir snart 150 000 kr. Stor besparingspotential snabbt gör att vi kan få relevant skydd på rimlig tid bara baserat på vår besparing.
  • Vår förmåga till vård i Sverige påverkas inte av de försäkringar vi har, undantaget möjligtvis tandskador för oss vuxna.
  • Vissa enklare försäkringsskydd finns via exempelvis facket, så vi är inte helt oförsäkrade. Barnen är försäkrade via kommunen.
  • Vår inslagna väg, med lägre månadskostnader och stort sparande, är en förutsättning för att valen och tankarna här ska vara relevanta. Sparade pengar kan inte spenderas hur som helst. Kalkylen bygger dessutom på att vi har låga månadskostnader.

Det här talar mot att vi ska säga upp försäkringarna:

  • Stora olyckor där en person påverkas mycket, eller flera i familjen blir svårt skadade, kommer inte vi kunna täcka i närtid med besparingar gjorda på försäkringen.

Att som vi sträva efter ekonomisk frihet innebär också att vi efter hand blir allt mer förmögna att bära våra egna kostnader, även om vi inte skulle kunna få lön på vanligt sätt. I takt med det så minskar försäkringsbehovet. Men var gränsen går vet ingen då det inte går att spå i framtiden.

Men det finns mer dolt i behovet av försäkringar, nämligen synen på konsumtion och livsföring. Vi har exempelvis massor av föräldradagar att ta ut. Något som vi också planerar att göra. De får väl användas till vård om någon av barnen skulle bli sjukt. Det samma gäller sparad semester om det skulle hända oss själva något. Vi måste ju inte till varje pris säkra semester och konsumtion om vi är sjuka eller skadade. Det får bli lite annorlunda då helt enkelt.

Slutsats – Är sjuk- och olycksfallsförsäkringar onödiga?

Vår slutsats är inte att sjuk – och olycksfallsförsäkringar är onödiga i generella termer. Men vi tror att vi kan täcka delar av behoven på andra sätt givet de val vi gjort i övrigt. Då får vi kanske ett skydd som i extrema fallet ger lägre utdelning, men som å andra sidan inte har något finstilt.

Se exempelvis hur familjen som försäkrat sig mot allt trots allt var oförsäkrade.

Andra val vi gjort i livet, som gör att vi har relativt låga månadskostnader, påverkar också vårt behov av försäkringar.

Not: Det finns en ganska allmänt utbredd åsikt om att försäkringsbolagen lurar oss som försäkringstagare. Det finns ingen sådan underförstådd mening i det jag skriver om försäkringar. Jag studerar behov – utifrån min familjs horisont – och skydd enligt avtal när jag gör min analys.

Hur ser ni på personförsäkringar?

Mer läsning

Att säga upp försäkringar – Normbrytande som väcker motstånd.

Kostnaderna för att försäkra en familj. En genomgång av våra försäkringskostnader och vad vi lärt oss från det.

Behövs barnförsäkringar. En fortsättning på diskussionen ovan, men mycket mer detaljerad genomgång med fokus på barnförsäkringar.

Så här gör du en hushållsbudget för en barnfamilj.

2015-01-11: Tillägg iom publicering på nya bloggen. Vi har sagt upp alla personförsäkringar.

2019-12-27: Städat lite i texten och lagt till lite länkar.

Onkel Tom, eller Anders Gustafsson som jag egentligen heter, driver den här bloggen. Här pratar vi om vår tid och våra pengar. I stora drag kan vi säga att vi pratar om hur vi styr våra liv för att leva friare och intressantare liv.

Titta bland kategorierna i menyn här ovanför så ser du vad vi pratar om i detalj.

Läs gärna min fria e-bok som jag skrivit för dig som vill leva ekonomiskt fri för en kortare eller längre period.

Jag har nyss fyllt 50 och har fyra barn och sambo. Vi bor i Sundbyberg sedan 2019. Innan dess drev vi en liten gård i Småland under ett par år. På den tiden var vi aktiva inom FIRE-rörelsen och predikade för ekonomiskt oberoende och tidig pension. Nu är vi åter i ekorrhjulet :)

Det här med att hoppa ur ekorrhjul och säga nej till tråkiga vardagar har intresserat mig sedan 2013. Det som nog gör den här bloggen lite unik är att jag närmat mig frågeställningen på så många vis. Inte minst har jag försökt förstå och påverka min roll i det hela.

Utbildningsmässigt är jag civilingenjör. Jag har på det varit doktorand, men fullföljde aldrig den banan. På senare tid så har jag även läst psykologi på universitetsnivå.

Du hittar min email-address på den lilla mailikonen här nedanför. Där hittar du också länken till bloggens Youtube som du gärna får prenumerera på.

Lämna en kommentar