Försäkringar – Är sjuk- och olycksfallsförsäkringar onödiga?

Vi har funderat mycket på hur vi ska förhålla oss till våra försäkringar, främst då våra sjuk- och olycksfallsförsäkringar.

Totalt är kostnaderna för att försäkra två vuxna och fyra barn i storleksordningen 15 000 kr/år i vår familj.

Så det är relevant att ställa frågan: Behövs verkligen sjuk- och olycksfallsförsäkringar?

Vi tänker väl då ungefär så här:

  1. Kostnaderna kopplade till själva försäkringarna förstår vi.
  2. Behovet av försäkringar är mer oklart för oss.
  3. Om sedan försäkringarna vi har faktiskt täcker våra behov är än mer oklart.
  4. Och om de inte gör det, vad har vi då för plan för att hantera det som försäkringen inte täcker?

Om vi ska göra oss av med försäkringar måste vi också förhålla oss till vad som händer om något händer.

Då kommer vi sannolikt att gå miste om försäkringspengar, samtidigt som vi har kostnader.

Vi måste komma till freds med att vi nog ser försäkringar som en fall av olyckslotteri, där något negativt vägs upp av en penningbelöning när något oönskat händer.

Samtidigt, vi är övertygade om att det är ett felaktigt sätt att tänka!

Att avgöra om vi ska ha försäkring eller inte

Vi är övertygade om att vi ska förstå behovet av skydd först och se på sätten att skydda oss i nästa steg.

För dig som läser här är det också viktigt att förstå att vi är en stor familj.

Genom att vara sex personer, med rätt hög premieinbetalning i nuvarande försäkring, öppnas möjligheten att till viss del vara vårt egna försäkringsbolag.

Så egentligen är inte frågan ”är sjuk- och olycksfallsförsäkringar onödiga”.

Vi tittar nog snarare på om det finns ett behov av sjuk- och olycksfallsförsäkringar i vår familj och hur vi i så fall täcker det behovet.

Vilket försäkringskydd har vi i sjuk- och olycksfallsförsäkringen?

För diskussionen i fortsättningen ska vi utgå från min försäkring och sedan generalisera lite.

Den uppdelad i två delar där sjukdom och olycksfall i princip behandlas lika.

Sjukdom är exempelvis cancer, medan trafikolycka sorteras under olycksfall.

Sättet ersättningarna från försäkringen betalas ut verkar motsvara behoven när något händer, ganska väl.

Det är två delar i försäkringen; det akuta behovet – och ersättning för den omställning som krävs – samt den långsiktiga nedsättningen av arbetsförmåga – invaliditet – som hanteras via olika typer av ersättningar och utbetalningar.

Akut behov

Min försäkring ersätter det som behövs för att hantera vårdkostnader, resor, omställning av hem, krishjälp, engångsersättningar vid vissa diagnoser och behandling av exempelvis tandskador.

Jag har ingen månadsersättning inom försäkringen för att kompensera för inkomstbortfallet vid längre sjukdom eller olycka.

Jag har, som alla som jobbar, skydd för inkomstbortfall via försäkringskassan.

That’s it!

I vårt fall kommer sannolikt inkomstbortfallet, då jag nått maxtakt för ersättning, vara det som slår hårdast i vår privatekonomi om något allvarligt inträffar.

Vi ska inte underskatta de problem som kan följa med en sjukdom eller olycka, men samtidigt så måste vi reflektera över vilka behov vi har och vilka kostnader som kan uppstå.

Vad blir exempelvis vårdkostnaderna för oss givet högkostnadsskyddet?

Vi kan dessutom åka lokalbussen till Karolinska.

Exempel på akuta behov som försäkringen täcker

Vi tar ett exempel för att konkretisera diskussionen!

Anta att jag blir påkörd av en bil så att jag blir förlamad från midjan och neråt.

I och med detta ligger jag på sjukhus under en månad.

Dessutom måste vi bygga om hemma för att jag ska kunna leva kvar.

Min bild då är att den del av försäkringen – som täcker akuta och tidiga kostnader – skulle kunna ge högst 60 – 65 tusen kronor i ersättning.

Då har jag räknat med maxersättning för rehab och hjälpmedel om 50 tusen kronor, vilket troligtvis är väl optimistiskt.

Inkomstbortfallet är dessutom cirka 20 000 kronor efter skatt.

Behöver vi den här delen av vår sjuk- och olycksfallsförsäkring?

Ersättningen som betalas ut i den akuta fasen då något hänt är lätt att förstå och se behovet av.

Sannolikheten för att vi, en familj på sex personer, kommer utnyttja delar av det försäkringen erbjuder under en kommande 10-årsperiod är dessutom relativt stor.

Men vad finns det som talar mot försäkringen?

  1. Behöver vi verkligen försäkra oss från kostnaderna? Är kostnaderna så stora att vi skulle få problem att hantera dem om något inträffar?
  2. Är det pang för pengarna att ha försäkringar? Denna del av försäkringen verkar ha ersättningsnivåer som motsvarar tre till fyra års inbetalningar för oss som familj.

Vi har kommit till slutsatsen att det är tveksamt om en försäkring är värd kostnaden för den här fasen i en sjuk- eller olycksfallshändelse.

Det baserar vi på ersättningsnivåerna, våra kostnader samt det faktum att försäkringen inte är heltäckande.

Inkomstbortfallet är exempelvis inte hanterat!

Vi behöver därför spara pengar för egen del, trots försäkring, vilket bidrar till att vår egna ekonomiska plattform för att hantera oförutsedda händelser trots allt måste finnas.

Och finns den, samtidigt som vi hela tiden utvecklar den, så har vi möjligheter att klara rätt mycket själva på egen hand!

När den akuta fasen är över

Ibland blir inte en skada eller sjukdom annat än ett tillfälligt problem och vi kan efter en tid lägga det otrevliga bakom oss.

Men så blir det långtifrån alltid och vi måste därför förhålla oss till hur permanenta skador och nedsättningar påverkar vår diskussiion!

Sjuk- och olycksfallsförsäkringar innehåller ofta någon form av skydd för invaliditet och nedsatt arbetsförmåga och kanske hittar vi ett skäl till att teckna försäkring just här!

Invaliditet

Min försäkring ersätter mig för invaliditet och ekonomisk invaliditet.

För olycksfall bedömer jag den som relativt heltäckande.

För sjukdom ser det relativt bra ut men det känns som försäkringen inte är heltäckande.

Långvarig behandling på grund av exempelvis cancer faller inte under invaliditetsbegreppet och hanteras endast genom en engångsersättning om max 60 000 kr.

Invaliditetsersättningen är den ersättning som kan summera till absolut högst utbetalade belopp, strax över 1 800 000 kr i mitt fall.

När jag läser på så noterar jag att den ekonomiska invaliditetsersättningen är kopplad till ålder och det är faktiskt svårt att förstå hur ersättningen blir efter 55-års ålder.

Att inte kunna tjäna pengar längre är ett stort avbräck ekonomiskt det är inget snack om det.

Men även här måste vi sätta detta i ett sammanhang.

Efter 55 så kanske jag inte tänkt jobba så mycket mer trots allt.

En ung människa som inte ens hunnit börja utbilda sig kanske väljer en annan yrkesinriktning om man drabbas av ett handikapp och på så vis kanske livsinkomsten inte alls påverkas negativt.

Behöver jag invaliditetsersättning och försäkring?

Ekonomiskt så är utebliven arbetsförmåga det värsta som kan hända mig och min familj.

I andra vågskålen ligger våra låga månadskostnader som gör att behovet av ekonomiskt skydd är begränsat!

Samtidigt; värdet på den här delen av försäkringen är något oklar då det verkar finnas undantag då ersättningen inte betalas ut.

Det gör ju att jag trots allt måste ha eget sparande som skydd om jag ska vara 100% skyddad.

När vi tittade på skyddet i akuta fasen så kom vi till slutsatsen att beloppen jag kunde få ersättning för inte var tillräckligt stora för att självklart motivera försäkring.

Det är inte lika självklart att vi kommer till samma slutsats här när vi pratar om invaliditetsersättning.

Här pratar vi potentiellt om miljonbelopp, men i extrema fall, samtidigt som vi ser att vi kan hamna i lägen där vi har svagt eller oklart försäkringsskydd.

Vi har satt beloppen här i relation till våra ekonomiska behov och vårt strukturerade sparande och kommit till slutsatsen att vi idag inte behöver personförsäkring på oss vuxna i familjen.

Barnförsäkringarna

Generellt sett så är barnförsäkringarna billigare och ersättningsnivåerna högre.

Mer pang för pengarna alltså, men att försäkra ett barn för ekonomisk invaliditet känns avigt.

Inget försörjningsansvar och alla möjligheter att välja inriktning i livet givet förutsättningarna gör ju att den ekonomiska konsekvensen kan vara noll och intet, även för ganska allvarliga skador och sjukdomar.

Och vissa handikapp som kan drabba barn, som högst sannolikt skapar problem livet igenom – såsom psykisk ohälsa – hanteras inte alls på ett vis som vi förstår i de försäkringar vi studerat.

Om du tar för givet att ditt barn har ett heltäckande ekonomiskt skydd för allt som kan hända bara för att du har försäkringar på plats så är det dags att tänka om och studera villkoren i försäkringen du valt!

Se gärna videon här nedanför.

Annons

Spartips: Se om du kan sänka mobilkostnaderna hos Hallon – Det tar inte en minut att kolla Hallons kampanjer just nu!

Den hanterar frågeställningen kring barnförsäkringar mer i detalj, men tangerar också frågeställningen om sjuk och olycksfallsförsäkringar är onödiga mer allmänt.

Vad är bra med att skippa försäkring och vad riskerar vi?

Vi överväger att säga upp våra försäkringar. (Det här är ett gammalt inlägg, först skrivet då vi försökte förstå våra möjligheter. Idag har vi inga personförsäkringar för vare sig oss vuxna eller barnen).

Det här talar för att vi ska säga upp våra försäkringar:

  • Pengar på kontot – som vi säkrar genom vårt sparande och investerande – samt låga fasta kostnader är heltäckande ekonomiska skydd. Inget finstilt! Inga undantag! Med eget sparande och låga kostnader har vi full kontroll.
  • 15 000 kr/år i avgifter blir snart 150 000 kr. Stor besparingspotential snabbt gör att vi kan få relevant skydd på rimlig tid bara baserat på vår besparing.
  • Vår förmåga till vård i Sverige påverkas inte av de försäkringar vi har, undantaget möjligtvis tandskador för oss vuxna. Vi tar därför ingen medicinsk risk i vårt val!
  • Vissa enklare försäkringsskydd finns via exempelvis facket, så vi är inte helt oförsäkrade. Barnen är dessutom försäkrade via kommunen.
  • Vår inslagna väg, med lägre månadskostnader och stort sparande, är en förutsättning för att valen och tankarna här ska vara relevanta. Sparade pengar kan inte spenderas hur som helst, då faller en del av våra antaganden. Kalkylen bygger dessutom på att vi har låga månadskostnader.

Vi har i dialog kommit fram till att om vi har 400 000 kronor eller mer i fritt kapital så har vi tillräcklig egen buffert för att skippa personförsäkringar i vår ekonomi.

Att som vi sträva efter ekonomisk frihet innebär också att vi efter hand blir allt mer förmögna att bära våra egna kostnader, även om vi inte skulle kunna få lön på vanligt sätt.

Vad talar mot att vi ska säga upp försäkringarna?

  • Stora olyckor där en person påverkas mycket, eller flera i familjen blir svårt skadade, kommer inte vi kunna täcka i närtid med besparingar gjorda på försäkringen – om ens någonsin – utan då får vi ta av vårt sparande.

Det här är inte speciellt svårt för oss att köpa, men vi ser att många reagerar starkt på just den här komponenten.

Låt oss därför förtydliga hur vi resonerar:

  1. Sparandet är inte självklart uppskjuten konsumtion för oss där vi förlorar något om pengarna måste användas för att ta hand om skadade barn exempelvis. Vi spara till stor del för att kunna stå starka och oberoende om något händer.
  2. Vi är idag betydligt mer fria i våra tankebanor. Ändras våra förutsättningar så ändrar vi våra liv för att passa det nya. Det gör att vi är ekonomiskt mycket mer flexibla än tidigare vilket påverkar vårt behov av försäkringar.

Om du mentalt inte skulle kunna hantera en inställd Thailandsresa om ditt barn blir sjukt så ökar sannolikt behovet av försäkring.

Du är sannolikt mer ekonomiskt bunden om du bor på en familjegård som ni tänkt ska gå i arv i århundraden.

Att vi säker att vi tänker prioritera om och anpassa oss efter nya förutsättningar om något förskräckligt skulle hända tar vi naturligtvis med oss även i andra sammanhang.

Det innebär att vi kommer ta av föräldradagar, semester och komp-saldon för att hantera de situationer som uppstår.

Slutsats – Är sjuk- och olycksfallsförsäkringar onödiga?

Vår slutsats är inte att sjuk – och olycksfallsförsäkringar är onödiga i generella termer.

Utan vi måste se till vilka behov som finns och vilket skydd försäkringen erbjuder.

Men vi börjar alltid med behovet!

Givet våra behov så tror vi att vi kan täcka delar av behoven genom eget sparande.

Då får vi ett skydd som i extrema fallet kan ge lägre ekonomiskt skydd, men som å andra sidan inte har något finstilt.

Egna pengar är ett 100% skydd!

Andra val vi gjort i livet, som gör att vi har relativt låga månadskostnader, påverkar också vårt behov av försäkringar.

Sist men inte minst så vilar vi tryggt i vår förmåga att anpassa oss efter nya förutsättningar.

Det är något vi gjort rätt många gånger nu och vi vet att vi klarar det.

Har du kommit så här långt i texten så rekommenderar jag: Familjen som försäkrat sig mot allt trots allt var oförsäkrade.

Not: Det finns en ganska allmänt utbredd åsikt om att försäkringsbolagen lurar oss som försäkringstagare. Det finns ingen sådan underförstådd mening i det jag skriver om försäkringar. Jag studerar behov – utifrån min familjs horisont – och skydd enligt avtal när jag gör min analys.

Dela med dig: Hur ser ni på personförsäkringar?

Mer läsning

Kostnaderna för att försäkra en familj. En genomgång av våra försäkringskostnader och vad vi lärt oss från det.

Behövs barnförsäkringar. En fortsättning på diskussionen ovan, men mycket mer detaljerad genomgång med fokus på barnförsäkringar.

Så här gör du en hushållsbudget för en barnfamilj.

2015-01-11: Tillägg iom publicering på nya bloggen. Vi har sagt upp alla personförsäkringar.

2019-12-27: Städat lite i texten och lagt till lite länkar.

2021-09-05: Förbättrat läsbarheten i texten.

Onkel Tom, eller Anders Gustafsson som jag egentligen heter, driver den här bloggen. Här pratar vi om vår tid och våra pengar. I stora drag kan vi säga att vi pratar om hur vi styr våra liv för att leva friare och intressantare liv.

Titta bland kategorierna i menyn här ovanför så ser du vad vi pratar om i detalj.

Läs gärna min fria e-bok som jag skrivit för dig som vill leva ekonomiskt fri för en kortare eller längre period.

Jag har nyss fyllt 50 och har fyra barn och sambo. Vi bor i Sundbyberg sedan 2019. Innan dess drev vi en liten gård i Småland under ett par år. På den tiden var vi aktiva inom FIRE-rörelsen och predikade för ekonomiskt oberoende och tidig pension. Nu är vi åter i ekorrhjulet :)

Det här med att hoppa ur ekorrhjul och säga nej till tråkiga vardagar har intresserat mig sedan 2013. Det som nog gör den här bloggen lite unik är att jag närmat mig frågeställningen på så många vis. Inte minst har jag försökt förstå och påverka min roll i det hela.

Utbildningsmässigt är jag civilingenjör. Jag har på det varit doktorand, men fullföljde aldrig den banan. På senare tid så har jag även läst psykologi på universitetsnivå.

Du hittar min email-address på den lilla mailikonen här nedanför. Där hittar du också länken till bloggens Youtube som du gärna får prenumerera på.

Reklam för Savelend, Avanza och SAVR.

Vi har våra investeringar på tre olika plattformar som kompletterar varandra. Här nedanför kan du läsa mer!

SAVELEND

Här har vi våra Peer-to-Peer investeringar.

Läs om vår avkastning här!

AVANZA

Här har vi våra aktier och en del av våra fonder.

Sveriges största nätmäklare!

SAVR

Vårt komplement till Avanza.

Här har vi våra aktivt förvaltade fonder!

Lämna en kommentar