För att veta hur mycket du bör ha sparat i form av en buffert så måste vi veta vad du har för inkomster, utgifter, risker för oväntade utgifter och hur mycket du har sparat redan idag.
Det är naturligtvis saker som du vet, eller åtminstone kan ta reda på, och som vi inte vet. Vad vi kommer att hjälpa dig med här att tolka den information du har och försöka komma fram till vad som är en rimlig buffert för dig.
Vi kommer också försöka övertyga dig om att buffertsparande är det viktigaste och högst prioriterade sparandet vi har.
Vad är en buffert?
Det är bra om vi är överens om vad en buffert är innan vi försöker reda ut hur mycket man bör ha i buffert.
Buffertsparande är tänkt att hantera oväntade utgifter eller möjligtvis oväntad och ofrivilligt bortfall av inkomst. Det senare kan bero på sjukdom eller arbetslöshet.
Bufferten behöver du ha för att kunna hantera hastiga och ”viktiga” utgifter som inte kan vänta, så som trasig bil, trasig ugn, trasig värmepump eller en stor tandläkarräkning. Det gör att vi ganska snabbt måste kunna få tillgång till pengarna utan att sälja hus eller bilar.
Här på bloggen råder det inget tvivel om att vi anser att det bästa sättet att skapa en buffert är att spara ihop till en lämplig buffert. Men kortkrediter, på exempelvis tankkort, kan fungera som buffertkonton om något oväntat inträffar.
Idag kan du dessutom få ett privatlån utbetalt till kontot på någonstans mellan 4-6 dagar. Även en sådan lösning kan fungera som buffert.
Det finns dock stora problem med att låna till oväntade utgifter som vi ska återkomma till senare.
Sparande till bröllop, semester och ny bil räknar vi inte som buffertsparande. Det är saker vi planerar för och också sparar för på ett planerat sätt.
Vi har tidigare diskuterat hur mycket pengar man bör ha på sparkontot, där går vi in lite mer i detalj på vilket sparande du bör ha lite mer övergripande.
Hur stor buffert – Procent eller kronor?
Alltid när vi pratar privatekonomi så står vi inför valet att prata i relativa termer – då pratar vi om procent av inkomster eller utgifter – eller absoluta termer vilket innebär att vi pratar kronor och ören.
Det är relevant att titta på frågan ”hur mycket bör man ha i buffert” på de två olika sätten också.
Hur stor sparad buffert krävs – Relativa termer
Om du kan spara ihop så att du har 2 månadsutgifter på sparkontot så har du kommit en bit för att klara sjukdom och arbetslöshet, åtminstone inledningsvis.
Då klarar du av privatekonomin medan a-kasse- och sjukförsäkringssystemen administrerar din ansökan även om de första utbetalningarna dröjer lite.
På sikt så brukar rekommendationen vara att du kan klara ungefär 6 månader utan lön. För många är det ett väldigt ambitiöst mål och vi kanske kan se det som att vi får räkna med mer långsiktigt sparande, som pensionssparande, när vi tittar på det behovet.
Vi säger därför att ett bra sparmål är att ha en buffert som är minst två månaders utgifter.
Hur stor sparad buffert krävs – Absoluta termer
Om du har hus och bil så är du exponerad för oväntade utgifter på ett annat sätt om du bor i lägenhet och lever utan bil. Här på bloggen brukar vi prata om begreppet åtaganden.
Ju större åtaganden du har ju mer måste du ha i sparad buffert.
En buffert bör kunna hantera ett motorras på en bil, en trasig spis, ugn, kyl, frys och värmepump om du bor i villa.
Naturligtvis så behöver du inte kunna betala allt samtidigt men att tänka sig att oväntade utgifter uppgår till 10 000-tals kronor är inget konstigt.
Två olika sätt att räkna ger alltså att ett lämpligt buffertsparande är:
Två månaders utgifter i buffertsparande, alternativt några 10 000-tals kronor, kanske upp mot 50 000 kronor, beroende på livssituation.
För de flesta så sammanfaller de olika synsätten ganska väl och båda sätten att räkna ger ungefär samma belopp och förslag till hur mycket man bör ha i buffert.
Sedan har vi räknat på absoluta miniminivåer, och vi antar att du sparar till nya vinterdäck separat , om du nu har bil, och inte ser dem som en oväntad händelse.
Vill du ha lite mer frihet och trygghet så är det klokt att öka sin budget ytterligare något utöver miniminivån.
Därför ska du inte låna till oförutsedda utgifter
Som vi var inne på så går det att tänka sig att buffertspar inte behövs utan att vi kan lösa oförutsedda utgifter genom olika typer av krediter.
Det fungerar till viss del, men sannolikheten för att du ska få ett bra lån om du blivit svårt sjuk eller arbetslös är nog ganska låg.
Det är en viktig faktor som talar för att du sparar till oförutsedda utgifter.
Men det är inte den enda invändningen mot att ta lån istället för att spara samman en buffert.
Erfarenhetsmässigt så pekar allt på att det är väldigt svårt att komma ikapp oförutsedda utgifter om du har fått en oväntad skuld.
Att låna till oförutsedda händelser kostar dig uppläggningsavgifter och ränta, och på så vis så är det ett mindre bra sätt att finansiera sina utgifter, men det är inte det som är den stora invändningen alltså.
Om det är svårt att spara så är det minst lika svårt att amortera av de oväntade utgifterna.
Risken är stor att nästa utgift kommer långt innan du betalat av den tidigare.
Utan eget sparande så är risken stor för att skapar ett växande skuldberg om du ser krediter som din buffert och buffertspar är därför den viktigaste formen av sparande som du ska prioritera högst.
Hur ska buffertsparande placeras – Bankkonto eller …?
Ditt buffertsparande ska vara lätt att komma åt, du ska alltså inte binda det i någon form av P2P-lån eller sparkonto med bindningstid.
Det går att investera pengarna i aktier eller fonder men tanken med buffertspar är inte att det ska ge någon magisk utdelning eller att du ska ta en stor risk med pengarna som gör att de kan halveras eller helt försvinna.
Därför är det enklaste valet ett traditionellt sparkonto eller kanske någon form av korträntefond.
Om du har stort annat sparande
Om du har stort annat sparande, exempelvis i aktier, så går det att ifrågasätta behovet av buffertspar.
Vi är inte så mycket för att dela upp pengar i olika potter här på bloggen utan anser att när du har ett relevant aktiesparande så ska det ses som en del av bufferten.
Vi skulle därför säga att om du har behov av en buffert på 50 000 kronor, och det sparat på ett bankkonto, samtidigt som du har en aktieportfölj på 200 000 kronor så bör du fundera på att flytta även buffertsparandet till aktier.
Detta för att ränta-på-ränta effekten gynnar dig på lång sikt samtidigt som du har tillräckligt med pengar sparat även om du ser det som långsiktigt sparande.
Vi går igenom vårt resonemang mer i detalj i inlägget där vi diskuterar hur viktigt det är att säkerställa ränta-på-ränta effekten när du har större belopp sparade.
Så här kommer du igång och buffertsparar
Ett sätt att få bättre kontroll på ekonomin är att göra en hushållsbudget och föra kassabok.
Det finns till och med en speciell metod att göra budget på som sätter sparandet i fokus. Det kallas för att göra 50/30/20-budget.
