KASAM är en förkortning av uttrycket: Känslan Av SAManhang. Det är en känsla som går att mäta och en hög KASAM medför en rad fördelar så som ökad psykisk och fysisk hälsa. KASAM har sin grund i forskning utförd av Aaron Antonovkys forskning och kan sägas identifiera friskfaktorer snarare än det som gör oss sjuka. Första gången jag hörde talas om KASAM var på jobbet. Som ledare hade jag tillgång till en coach som var legitimerad psykolog och han introducerade mig till begreppet KASAM.
Han satte begreppet i ett arbetslivsperspektiv, vilket var intressant, och vi kommer återknyta till det längre ner i texten.
Men först ska vi svara på frågan ”Vad är KASAM”. Vi gör det genom att förstå begreppet och teorierna som ligger bakom KASAM i sin generella form.
Innehåll
- Vad är KASAM? – Vad betyder KASAM?
- Att mäta och påverka KASAM
- KASAM handlar om det som gör oss friska
- Exempel på KASAM och när teorierna används?
- Motståndskraftig genom hög KASAM
- KASAM frågeformulär
- När du har hög känsla av KASAM så …
- Att öka sin och andras känsla av sammanhang
- Några kända trick för att öka sin KASAM
- KASAM handlar om att tåla mer – Inte prestera på topp
- KASAM på jobbet – KASAM i arbetslivet
- Vill du läsa mer?
Vad är KASAM? – Vad betyder KASAM?
KASAM står för Känsla Av SAManhang (och mening) och beskrevs alltså första gången av professor Aaron Antonovsky.
KASAM är en känsla, eller övertygelse, om att livet är begripligt och hanterbart.
Det är känslan av att vi kan förstå händelserna i vårt liv och att det finns ett mönster eller sammanhang i dessa händelser.
KASAM är också tron att vi kan kontrollera dessa händelser och att vi har resurser och förmågor som krävs för att hantera dem.
KASAM handlar om motståndskraft och friskfaktorer, vi återkommer till det längre ned, och går att mäta. Även det återkommer vi till! Mätningarna kan exempelvis användas inom vården då det går att mäta individers KASAM före och efter en förändring för att se om den hjälper.
På så vis vet vi idag vad som vanligtvis tillför mest värde i form av förändringar och stöd för människor som har svårt att röra sig.
Att mäta och påverka KASAM
Vår förmåga att känna och utveckla vår känsla av sammanhang och mening börjar utvecklas i sena tonåren för att sedan vara fullt utvecklad och stabil när vi når 30-årsåldern.
Teorierna kring KASAM gör det dels möjligt att mäta KASAM. Som vi var inne på gör det i sin tur att vi kan resonera kring vilka åtgärder vi kan vidta för att öka vår KASAM och bli mer motståndskraftig mot depression och stressrelaterade sjukdomar.
Vår KASAM är viktigt i sig men det är också viktigt att förstå och detektera när vår KASAM sjunker.
En sjunkande KASAM kan innebära att någon nyckelfaktor förändrats, hos oss eller i vår omgivning, på ett sätt som gör att vi inte blir lika motståndskraftiga längre mot vardaglig stress.
För att höja vår KASAM så ska vi jobba med KASAMS tre delar. Gärna i en viss ordning! Mer om det här nedanför!
KASAMS tre delar
KASAM består av tre komponenter eller områden: Graden av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
| Område | Beskrivning | Hög KASAM | Påverkansfaktorer |
|---|---|---|---|
| Begriplighet | Förståelse av händelser och mönster i livet | Händelser:
|
|
| Hanterbarhet | Förmågan att hantera livets utmaningar | Personen kan:
|
|
| Meningsfullhet | Känsla av mening och syfte i livet | Vi har en:
| Individuella variationer över tid |
Allt hänger samman
Det tre delarna i tabellen är viktiga var för sig, men de har också ett inbördes beroende som påverkar vår känsla av sammanhang olika över tid.
Lägst prioritet i någon mening har begreppet hanterbarhet.
Forskningen visar nämligen att vi över tid vanligtvis uppfattar att hanterbarheten faller på plats när begriplighet och meningsfullhet båda finns.
Det brukar formuleras som att vi har en stabil eller ökande känsla av sammanhang när de två faktorerna begriplighet och meningsfullhet båda är på plats.
Omvänt så gäller att begriplighet och meningsfullhet båda måste uppfattas som höga för att en hög känsla av KASAM ska kunna finnas och upprätthållas.
Om exempelvis meningsfullheten saknas så försvinner ofta begripligheten i en situation också. I en sådan situation finns inte en stabil utgångspunkt för att upprätthålla sin KASAM.
KASAM handlar om det som gör oss friska
Många människor blir sjuka av stress, hemska upplevelser och livskriser.
Men många blir det inte!
Mycket talar för att känslan av sammanhang, som är något som kan mätas genom intervjuer, är en faktor i vår motståndskraft mot sjukdom orsakad av stress. Forskningen kring KASAM har det fackmän kallar för ett salutogent perspektiv, vilket innebär att man intresserar sig för hälsans ursprung inte sjukdomens.
Då Aaron Antonovsky, som tillskrivs upptäckten av KASAM, forskade kring psykiska hälsa på 60-, 70- och 80-talet var det salutogena perspektivet ovanligt, vilket man gärna lyfter fram i litteratur om KASAM.
Numera får nog det ses som något utdaterat då sjukvården allt mer bejakar salutogena aspekter samtidigt som hela den psykologiska forskningen också förändrats.
Men poängen är viktig: KASAM är en del i vår hälsa, inte en del i vår sjukdom!
KASAM sin grund i Israelisk forskning kring psykisk hälsa och ohälsa och kom till lite av en slump. Forskare mätte kvinnors upplevda hälsonivå som en del inom annan psykologisk forskning.
I frågeformulären som användes hade man infört en kontrollfråga där man frågade om kvinnorna suttit i koncentrationsläger. Frågan tillhörde alltså inte de primära frågorna, utan var med som en fråga för att ge bredare underlag och bättre förståelse.
När man vände lite på sina analyser och studerade resultaten från undersökningarna, utifrån hur de som suttit i koncentrationsläger mådde, så upptäckte man något märkligt.
Otvetydigt mår före detta koncentrationslägerfångar sämre än de som inte suttit i läger, men Aaron Antonovsky noterade att en stor andel – cirka 20% – av alla före detta fångar hade en fullgod psykisk hälsa.
De mådde lika bra som de friskaste bland resten av befolkningen! Frågan blev då: Hur kan det vara så?
KASAM – Forskningsgrund och relaterade områden
Begreppet KASAM (Sense of Coherence, förkortat SOC på engelska – Ibland används även termen Generalized Resistance Resources (GRR)) har alltså sin grund i Israelisk forskning kring psykisk hälsa och ohälsa.
Vi oinvigda ser nog inte så stor skillnad mellan GRR-forskning och forskningen kring resiliens.
Resiliensen påverkas delvis av ens personlighet men även av många andra faktorer. En resilient personlighet syns bland annat i form av en stark jag-känsla, till exempel bra självkänsla och bra självförtroende, samt i att man förstår sina egna styrkor och svaghet- er.
Källa: ibd.fi
Exempel på KASAM och när teorierna används?
KASAM har länge används i undervisningen av vårdpersonal, som ofta exponeras för svåra situationer, men har på senare tid blivit allt mer populär inom andra områden och kan nu hittas inom coachutbildningar och inom arbetslivet.
Inte minst då i sammanhang där man diskuterar personalfrågor. Med en hög nivå på vår KASAM så blir medarbetarna stresståligare och organisationen blir mer robust.
Även skolan tycks också ha fångat upp begreppet KASAM under senare år, vilket jag kan tycka är lite märkligt. KASAM handlar främst om hur vi kan uthärda svåra situationer, inte nödvändigtvis om hur vi kan nå vår fulla potential. Mer om det senare.
Motståndskraftig genom hög KASAM
Vad var det som gjorde vissa människor motståndskraftiga mot krigets vansinne? Det var frågan man då började intressera sig för.
Under 1970-talet började insikten om motståndskraften mot elände hos vissa människor få fäste i forskningen.
Under samma tidsålder skrev Aaron Antonovsky ett antal artiklar som fick stor genomslagskraft och en bok som la grunderna i begreppet KASAM.
Sedan dess har forskning styrkt Aaron Antonovskys iaktagelser ytterligare och visat att vi människor har olika motståndskraft mot både psykisk och fysisk ohälsa, beroende på vilket sammanhang (externa faktorer) vi faktiskt lever i och i hur vi tolkar sammanhanget (interna faktorer).
Man har också konstaterat att en hög känsla av sammanhang påverkar vår förväntade livslängd positivt och gör oss allmänt friskare.
KASAM frågeformulär
Följande är saxat från Socialstyrelsens site:
KASAM är ett skattningsformulär med 29 frågor, vilka skattas på en sju-gradig skala, men finns också som en kortversion med 13 frågor. Ju högre poäng desto högre känsla av sammanhang och upplevt välbefinnande.
KASAM mäter känsla av sammanhang utifrån tre delskalor:
* Begriplighet – förståelsen för omvärlden som strukturerad och ordnad.
* Hanterbarhet – upplevelsen av att ha resurser för att hantera olika händelser.
* Meningsfullhet – känslan av engagemang och motivation för olika händelser.
Med hjälp av frågeformulär kan vi alltså mäta och uppskatta en persons känsla av KASAM.
Nedan är några exempel på hur frågorna kan vara utformade.
Att kunna mäta KASAM är naturligtvis en mycket användbart, men det är inte den enda, eller kanske ens den viktigaste, nyttan med KASAM.
Den hittar vi istället i det stöd vi får att förstå vilka komponenter som skapar vår KASAM.
När du har hög känsla av KASAM så …
Människor med hög känsla av KASAM tolkar ofta världen väldigt annorlunda och gynnsamt, jämfört med de som har låg KASAM.
Exempelvis blir svåra motgångar, som arbetslöshet, en möjlighet att göra något nytt. Mindre motgångar, som en missad karriärmöjlighet, blir isolerade händelser.
Handlingskraften ökar, energin ökar och möjligheten att fånga möjligheter ökar med högre KASAM.
Hög eller låg KASAM är alltså avgörande för uppfattningen av en situation och i slutänden avgörande för hur du uppfattar ditt liv.
Nivån av KASAM – man säger så eftersom den kan mätas genom frågor i en enkät – kan sjunka snabbt på en rörig arbetsplats och det var så jag kom i kontakt med begreppet.
Ständiga omorganisationer och en oklar företagskultur leder oftast till lägre KASAM på jobbet. Det gäller samtliga som jobbar där.
Omvänt kan en krissituation, som nedläggning, faktiskt öka KASAM.
Att öka sin och andras känsla av sammanhang
Motsatsen (det kan vara ett starkt ord, men i brist på bättre …) till hög KASAM är alienation.
Alienation är fjärmande. Avståndstagande. Befästandet av obegripligheten.
Ett bra sätt att uppnå en hög grad av alienation i sitt liv är exempelvis att helt uppfyllas av verklighetsbeskrivningen som finns av vårt nutida samhälle på sociala medier, skumma agitatoriska webb-platser, eller för den del ensidigt ta del av det obegripliga i etablerade tidningar.
Att sitta och förfasas och dela Uppsalapolisens Facebookinlägg om cykelstölder tillför inte våra liv något.
Istället sänker det vår känsla av sammanhang, vilket vi själva i slutändan får betala priset för i form av sämre hälsa och lägre livskvalité.
Detsamma gäller fikasoffan på jobbet, eller alla delar av din arbetsmiljö för den delen. Om det bara är negativa tankar och fjärmande från ledning och företaget som helhet som mötena handlar om så påverkar det din känsla av sammanhang negativt.
Att påverka sin egen känsla av sammanhang
Vi kan alltså påverka vår nivå av KASAM genom vårt agerande.
Hanteringen av information och tolkningarna av vår omvärld sker hos oss.
Men teorierna kring KASAM handlar inte bara om ”lite positivt tänkande”. De handlar om mycket mer komplexa mänskliga sammanhang.
Ta exempelvis vår förmåga att känna empati, en förmåga som faktiskt kan tränas, som i sin tur påverkar vår känsla av sammanhang.
Att se en flykting som förälder, istället för en kostnad, eller chefen som en stressad person i vardagen, istället för se personen som en idiot, gör att vi ökar vår KASAM.
I synnerhet begripligheten och meningsfullheten är en känsla hos oss själva och gör att vi står inför ett val i många sammanhang!
Gör livet obegripligt; distansera dig; peka på skillnader och orättvisor och befäst det obegripliga så gör du allt du kan för att minska din KASAM.
Eller så kan du göra tvärtom!
Det gäller alla motgångar i livet: dödsfall, arbetslöshet, skilsmässa och sjukdom.
Upplevelsen av händelsen är din.
Att påverka någon annans känsla av sammanhang
Vården har länge intresserat sig för hur de kan påverka människors känsla av sammanhang.
Om man ser till teorierna bakom KASAM så är det ganska uppenbart att människor som genomgått trauman, sjukdom eller som är i livets slutskede lätt kan påverkas negativt med sjunkande känsla av sammanhang som följd.
Exempel inom vården är intressanta då de kommer i så olika form och sammanhang. Exempel på åtgärder för att öka patienters känsla av sammanhang handlar om:
- Praktiska lösningar för att patienter ska kunna hantera exempelvis toalettbesök och sin personliga hygien.
- Förändringar av det sociala sammanhanget i samband med måltider. Det kan handla om att servera mat som passar målgruppen, tillåta alkohol och inreda så att exempelvis matsalar blir trevligare att sitta kvar i efter måltiden.
Naturligtvis går det här att applicera på andra områden som skola och arbetsliv.
En ung människa som upplever skolvärlden som meningslös kommer ha låg KASAM, på samma sätt som en anställd som anser att det som händer på arbetsplatsen inte är begripligt gör det.
Som vi var inne på tidigare så samverkar olika faktorer så att små förändringar på sikt kan göra stor skillnad. Att öka känslan av meningsfullhet innebär exempelvis hög sannolikhet för en elev ska känna en högre grad av begriplighet och hanterbarhet.
Några kända trick för att öka sin KASAM
Religiösa människor har generellt sett högre KASAM än andra. Religionen ger sammanhang och är ett exempel på hur extern struktur kan påverka känslan. Det finns en sanning som man ibland ser i amerikanska bloggar som är tänkvärd:
De tre största egoistiska handlingar du kan göra är att 1) dagligen känna tacksamhet, 2) vara religiös och 3) göra goda gärningar för andra.
Som av en händelse så driver och ökar alla dom aktiviteterna känslan av KASAM.
Fundera på det nästa gång negativa tankarna om orättvisor dyker upp. Fokusera energin på rätt sak.
Men var försiktig med dina val. För de som ägnar sig åt fundamental tro, religiös eller politisk, klarar inte av att upprätthålla en hög nivå av KASAM över tid.
Skillnaden mellan fundamentalism och mer hälsosam tro eller övertygelse diskuterar vi när vi diskuterar olika bindningsnivåer.
KASAM handlar om att tåla mer – Inte prestera på topp
Personligen är jag – efter åratals studier av psykologi och ledarskap på universitetsnivå – något tveksam till den popularitet som KASAM nått inom skola och arbetsliv.
Anledningen till det är att många exempel och sammanhang där teorierna används framgångsrikt handlar om att utveckla copingstrategier för att hantera mindre gynnsamma situationer.
Att skolan sätter som mål att individer ska ”kunna hantera” sin situation bättre känns helt enkelt väldigt defensivt.
Det finns modernare forskning som mer handlar om hur människor blommar ut, når sin fulla potential och kan coachas till att nå mycket långt, som är betydligt mer intressanta i ett sammanhang där vi pratar utbildning och jobb.
Då pratar vi istället om PERMA. Följ gärna länken och läs mer!
KASAM på jobbet – KASAM i arbetslivet
Då många kommer hit då dom söker på orden KASAM på jobbet så har jag valt att lägga till ett stycke. Min erfarenhet av begreppet KASAM och att jobba med de ingående delarna kommer från just arbetslivet som jag nämnde i inledningen och vi har också relaterat till arbetslivet löpande i texten.
Jag fick tipset att läsa in mig på begreppen i det här inlägget av en psykolog jag hade som ledarskapscoach och jag tycker det har gett mig ökad förståelse för olika situationer och mina egna relationer.
Jag blev hjälpt i tanken av att kunna resonera i termer som begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och det var nyttigt att själv kunna tänka igenom min situation utifrån de begreppen. Med lite bättre struktur på tanken kan extern hjälp också göra större skillnad.
Känner du att du troligtvis skulle säga att din känsla av sammanhang är låg så ska du göra något åt det. Gå och prata med någon på företagshälsovården, personalavdelningen eller kanske chefen. Det går att jobba med frågan!
Var inte rädd för samtalet med någon extern. Inom vården är begreppet KASAM vanligt förekommande och vårdpersonal är oftast väl förtrogna med såväl teori som praktik. Även personalavdelningarna på större företag har kompetens inom området. Så vill du öka din KASAM något så kan företagshälsovården eller psykolog vara en god startpunkt.
Vill du läsa mer?
Är det här något som intresserar dig så tycker jag definitivt att du ska ta dig tid att läsa Hälsans mysterium av Aaron Antonovsky.
Den är bitvis lite krävande men knappast långrandig eller svårgenomtränglig, utan högst läsvärd.
Läs gärna en av bloggens mest populära inlägg om du är intresserad av KASAM ur ett arbetslivsperspektiv. Där beskriver en gästbloggare hur hon tappade sin känsla av sammanhang och hur hon återskapade den.
Vilken cliffhanger. I bästa Dickensanda. Vi kräver en fortsättning!
Ha! Kanske, kanske inte! 🙂
KASAM tack för att du sätter ord på det, själv läst delar av boken i mina studier och haft till uppgift att berätta vad det är. Men du fick till det ☺️ Blir också nyfiken på historien. Min arbetsplats är också upp och ner.
Hej Therese,
Tack.
Det kanske får bli en privatföreställning för de som kommenterar på bloggen? Det är en mycket spännande men samtidigt fin historia. 🙂
Vill också höra mer…
Hej Manne!
Vad roligt 🙂
Jag får bli bättre på att kommentera alltså, om det är sådana privilegier som utdelas 😉
Just det! 🙂
Vi arbetar mycket med detta inom sjukvården. Kasam är en av stöttepelarna i vår utbildning. Känslan av tillhörighet, respekt och att få känna sig som en viktig del i samhället är viktigare än man tror.
Hej Kristina,
Ja, jag har förstått det. Boken jag läste användes ju exempelvis vid utbildning av vårdpersonal. Men den som står är lika relevant för arbetslivet och det var så jag kom i kontakt med den.
Nu har jag läst inlägget. Mycket intressant. Positivt förvånad över att detta är något som ingår i sjukvårdsutbildningar. Hade jag aldrig trott efter mina erfarenheter av vården under en sjukskrivning för 12 år sedan. Då kom jag in i en värld av människor (Försäkringskassa och sjukvård) med negativ och misstänksam livsinställning och låga förväntningar på andra människor. En chock för mig som inte hade mer erfarenhet än att jag undrade om man bara kunde gå till en läkare och vänta utanför dörren på min tur eller om man skulle boka tid. Det totala ickespeglandet (eller speglande av deras projektioner) av en som människa bidrog till att jag bara besökte vården för sjukskrivningspapper, inget mer för det var sjukdomsalstrande, ”fjärmande” som du nämnde. Anledningen till sjukskrivningen var helt klart ett då sedan ett par års avvecklande av ett normalt ganska högt KASAM, det visste jag redan från början. Tror att det faktum att jag själv fattade detta var räddningen från den roll som offer som erbjöds, ja i stort sett påtvingades en som sjukskriven. Jag visste ju hur jag normalt borde leva men hade blivit ovanligt ensam. De som totalt saknar erfarenhet av ett gott liv och livgivande relationer, hur går det för dem i vården? Oj vad jag grubblat tidigare på detta. Det var för mig en skrämmande värld. Ja tydligen har de utbildning i KASAM numera. Hoppas det blir till nytta i bemötandet av människor.
Ska läsa boken. 🙂
Eva, vården är svår att förhålla sig till och diskutera tycker jag. Många har väldigt dåliga erfarenheter medan många får väldigt bra hjälp. Kanske är det inte bara vårdens fel utan lite av samhällets fel där vi saknar andra kontaktytor som krävs för att vi ska kunna hantera och diskutera svåra livssituationer. För att vi ska kunna skapa en hög KASAM.
Läs gärna boken, det finns mer populärvetenskapliga böcker också men den jag länkat till är ”referensen”.
Hur kan man öka känsla av sammanhang (KASAM)
Hej George,
Du får lite vaga tips i texten. Det handlar mycket om att engagera sig och närma sig omgivningen för att hitta, skapa och bygga sammanhang. Distans och avståndstagande minskar KASAM.
Antonovsky liksom flera andra kända judiska psykologer, har sitt ursprung ur erfarenheter från förintelsen där man studerat vad som håller folk friska mitt i det värsta elände. Jag läste också sådan litteratur i min ungdom, både inom studietiden och privat. Även Erich Fromm är läsvärd. En viktig faktor tror jag är inställningen av tacksamhet, inte för mörkret, utan för livet trots mörkret till skillnad från det ytliga positiva tänkandet som varit på modet länge men som också har ifrågasatts på senare tid.
Hej Heléne,
Tacksamhet är otroligt viktig. Forskning visar att det finns goda effekter i att bara träna sig på tacksamhet som en separat disciplin.
Själv tycker jag alienation är en dödssynd. I det ligger distans och avståndstagande.
Ja, Erich Fromms böcker ”Flykten från friheten”, ”Att ha eller att vara?” och ”Kärlekens konst” är verkligen läsvärda! Den sistnämnda borde läsas och samtalas kring under sista året på gymnasiet.
De tre böckerna var mina favoriter för 30 år sedan. Mycket i Onkel Toms blogg handlar om just detta, att känna sammanhang i arbetet för att trivas. Där ser det ju olika ut. Själv känner jag sammanhang och meningsfullhet i mitt jobb, men så är det ju inte för alla. Då kan det finnas olika alternativ som man kan fundera över. För en del kanske det kan vara att ha ett mindre meningsfullt jobb för sin försörjning på deltid, och en annan sysselsättning på fritiden som kan upplevas som meningsfullhet. Ser i tråden att detta borde finnas inom sjukvårdsutbildningar, men KASAM tillhör sjukvårdsutbildningar sedan minst 30 år tillbaka, även på gymnasienivå.
Uffe har bott i skogen i 50 är.
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/uffe-har-bott-i-skogen-i-50-ar
Inte helt enkelt att sortera in Uffe på någon KASAM nivå. Men Uffe förefaller nöjd med tillvaron, och tacksam för vad som bjuds.
Även begreppen ”sparkvot” och ”minimalism” ställs här på ända.
Allt är relativt.
Hej,
Ja, jag såg inlägget! Allt är verkligen relativt!
det är synd att du inte visste vad KASAM är för något enligt skolan har utnyttjat Antonovskys modell till elever
Japp, jag har förstått det. Själv är jag lite tveksam till att skola och arbetsplatser använder KASAM för att förbättra sin verksamhet. Det är en lära som får människor att klara påfrestningar. Inte att blomstra ….
Hur kan du använda din kunskap om begreppet ”KASAM” i arbetslivet, för att du ska få en bra arbetsmiljö?
Hej Moje, tack för en intressant fråga.
Det beror på lite var du sätter dig själv i för sammanhang. Är du ledare ska du naturligtvis sträva efter att personer har en känsla av sammanhang och mening. Är du en av arbetsmyrorna så ska du vara observant på vad som påverkar din KASAM. Är det människor, möten, inställning, arbetsuppgifter osv. Kanske är det din egna inställning och läggning som påverkar.
Allra första steget är i väl att fundera på hur man själv upplever sin situation. Saknar du KASAM?
Vissa yrken, som snickare och akutläkare, är sådana som i sig borde erbjuda goda möjligheter till hög KASAM om sammanhanget är rätt. Andra arbetsplatser måste nästan organisationen bidra med KASAM för att människor ska orka.
Så ja, KASAM och arbetsmiljö/”arbetsglädje” hänger starkt samman. Goda kunskaper kan göra att ledare agerar annorlunda, eller att vi som individ gör det.
Du skrev:
”Känner du att du troligtvis skulle säga att din känsla av sammanhang är låg så ska du göra något åt det. Gå och prata med någon på företagshälsovården, personalavdelningen eller kanske chefen. Det går att jobba med frågan!”
Jag hade i flera år en låg känsla av sammanhang, både på jobb och i det samhälle vi har. Men låt oss ta jobb. Har jobbat med produktutv, sälj, service, med olika produkter på olika företag. Men när jag väl har synat mig själv och känner att jag bara bidrar till det ytliga konsumtionsdrivna sammhället med mer meningslösa produkter, eller produkter som tär på jorden i någon form, då är det svårmotiverat. Jag har brainstormat, pratat med coach och vänner, försökt hitta något där man både kan tjäna pengar men också känna mening, och det har jag inte hittat. Vet att mina krav är höga, vad gäller mening.
Men att prata med HR eller en chef känns lite naivt för mig iallafall, men visst är man bara lite off i sitt sammanhang så kanske det hjälper.
Jag behöver det sociala samspelet en arbetsplats kan ge, men det borde man kunna få i andra sammanhang också? Då är det bara pengarna kvar.
Jag har länge trott på det här med vår stenålders-kropp och hjärna, vi har utvecklats för en annan värld än den vi skapat sista 1000åren. Som samlare och jägare hade livet sina utmaningar, döden låg säkert runt hörnet, och det var inte bättre förr, men vi utvecklades inte till att leta mening i den typ av ”jobb” vi har idag. Vi är gjorda för att gå runt i skog och savann och leta mat, vara alerta jägare, och vila i tanken däremellan, vi hade säkert lägre intelligens men med säkerhet så var vi inte så uppe i våra tankar och stressade som idag, det såg ju evolutionen till. Nu är vi så överintellektuella så vi helt styrs av våra tankar och känslor och de gör oss tom. deprimerade, i masstal numera. (är ju inte verkligenheten vi får utmattning och depression av, utan våra tankar om den).
Vad jag är ute efter, är det inte så att för att känna sammanhang och mening, så för vi en kamp mot oss själva istället för för oss själva. En del fixar det, en del blir superstressade av att inte hitta sin kasam, och så letar vi vidare som stressade galningar, för vi vill ju alla hitta vår mening med livet.
Är lösningen verkligen att bara gå till nästa jobb, nästa jobb, leta, leta, snart hittar man rätt? är det rätt väg?
Jag tror inte heller man blir lycklig bara för att man åker till ett ”paradis” land med sandstränder, utan det behövs så mycket mer i livet. Men ska vi kämpa så hårt med att hitta detta på ett jobb, en anställning, när det nog inte där man kommer hitta det… eller man kanske tror man gör det, men sen kryper det på de flesta igen, så de måste byta jobb, känna sig behövda igen, vara upptagna av att lära sig nytt, osv. sökandet efter stimulans tar överhanden.
Ställ frågan:”Om jag hade obegränsat med pengar imorgon, vad skulle jag göra då?” Svarar man ”exakt samma som igår”, då säger jag grattis. Om svaret blir något annat, så säger jag intressant! forska mer i det. Där bör man leta mer.
Hej Ove och tack för en intressant kommentar!
Jag vet inte om vi riktigt pratar om samma sak, även om vi är nära.
KASAM behöver inte handlar inte om en stor fix, att allt faller på plats. Det kan handla om så små saker som att du bara ändrar inställning i en enkel frågeställning. Om du har höga krav, inte tror att chefen eller HR-avdelningen kan bidra med något så har du just bäddat för en låg KASAM. Det är lite av poängen med att vara medveten om KASAM-teorin. Att förstå att det finns en vinst i att tänka lite annorlunda och agera på ett annat sätt. Ofta luras vi till att distansera oss från chefer och företagsledningar. Vi sätter en ära i våra höga krav.
När jag läser det du skriver så undrar jag varför du inte jobbar inom vården? Kanske missbrukarvård? Om du söker en större mening utanför det kommersiella vansinnet, varför då jobba med sälj?
Att lyfta fram stenåldersmänniskan i relation till våra kontorsmiljöer är ju just en handling som bidrar till att minska begripligheten.
Som extern och reflekterande så ställer jag det du säger i relation till inlägget och tänker att du kan ändra fokus från att försöka hitta en extern förklaringsmodell till att fundera kring din egna upplevelse och dina tankegångar.
KASAM handlar just om kampen med dig själv. Om hur du kan förändra din känsla av KASAM oberoende av situationen runt dig.
Ställ gärna frågan vad du skulle göra om du hade obegränsat med pengar, men glöm inte bort att gräva där du står! 🙂
Håller med om att Kasam inte behöver vara en stor fix.
Men jag har just tänkt annorlunda och agerat väldigt annorlunda i mitt liv, och det har varit stor vinst i det. Men jag har inte gjort eller agerat i tron att chefer eller företagsledningar ska hjälpa till, för det tror jag helt klart inte de kunnat.
Jag tycker inte jag sätter ära i höga krav, men jag sätter en ära i mina gränser jag drar i mitt liv för vad jag behöver för att må bra, och just känna mening.
Tack för tips, men även om jag söker mening så är det inte inom vården.
”Att lyfta fram stenåldersmänniskan i relation till våra kontorsmiljöer är ju just en handling som bidrar till att minska begripligheten.”
Nej, tycker det är tvärtom, det är att normalisera kontorsmiljö och vårt samhälle idag och säga att det är så det Ska vara, som vi minskar begripligheten. Vi och vår hjärna är inte gjorda för det vi gör idag, och begripligheten ligger i att förstå just det, inte i att blunda för det.
Då formulerade jag mig dåligt, för jag har verkligen inte försökt hitta externa förklaringsmodeller till min upplevelse, all min upplevelse ligger i mina egna tankar, det har varit klart för mig under en tid. För de allra flesta är det inte klart alls.
Och att känna Kasam är upp till mig och mina tankar och känslor.
Men jag tycker inte det motsätter att det också finns externa förklaringar till att det är massepidemi i utmattning och depression idag. Det är absolut människornas tankar om sin situation som gör dem sjuka, men det är externa faktorer i deras liv och samhället som gjort att detta eskalerat sista åren.
Alla kan titta inåt och vända detta själva.
Men varför försvara det system som skapar detta?
Vi borde lyfta att barn behöver lära sig detta inre ledarskap i skolan. Att förstå sina tankar och känslor och vad de gör av dem.
Större chans för dem att känna Kasam då, än att gå i skolan som den är idag, ut till en arbetsgivare, och sen hoppas att där ska de uppfyllas och förverkliga sig.
Frågan om obegränsat med pengar motsätter inte gräva där man står, utan uppmuntrar till att släppa tanken fri och inte vara så instängd i sina begränsande tankar.
Kan du berätta på vilket vis du gjort annorlunda val, det låter väldigt intressant!
KASAM handlar inte om att företagsledningen eller chefen ska lösa problem. KASAM handlar om hur vi uppfattar och hanterar en situation. Goda kontakter med omgivningen är viktiga då. Det är relationen och det relationen kan ge dig som står i fokus, inte chefens magiska förmåga att lösa något.
KASAM har sin grund i forskning kring människor som upplevt förintelseläger. Den relativiserar eller normaliserar inte den upplevelsen. KASAM beskriver ageranden och inställningar som gynnar individen. I den andan så är en förklaring om din genetiska programmering relativt stenåldern en extern förklaringsmodell som kan hjälpa dig att finna ett sammanhang, men risken är stor att den mer understryker hur vansinning din situation är. Forskningen kring KASAM pekar på att det inte är gynnsamt att agera så.
Det betyder inte att KASAM förespråkar acceptans och likgiltighet i relation till sin situation. Det är två helt skilda saker! Tvärtom kan man misstänka att människor med hög KASAM sannolikt har en hög grad av egenmakt vilket gör att de har större möjlighet att påverka sin egna situation.
I det sammanhanget kan vi klandra systemet eller manövrera smart inom de ramar som finns. Det går att göra egna val som ger ett helt annat liv än ”standard”.
I övrigt är vi nog överens! 🙂
Valen har handlat om flera saker, det ena är att inte lägga skuld på mig själv just för att jag inte tycker som alla andra, inte vill leva livet i konsumtion och hets på sociala medier som många andra gör. Att jag inte är fel på något sätt för att jag just ifrågasätter och går min egen väg, istället för att köpa en ny motorcykel/bil/båt etc.
Också att leva mer i nuet, acceptera det som är nu, inspiration mycket från Eckart Tolle. Att vara medveten om sina tankar och känslor och inse att allt jag upplever är just dem.
Men det betyder inte att man måste acceptera hela sin livssituation och inte kan/bör agera för att ändra den. Kan alltså sluta jobba, byta jobb, ändra strukturen.
Att sätta mina gränser i mitt liv, för vad jag behöver, mår bra av och tror på. Bryta eller åtminstone begränsa energidränerande relationer där mina gränser inte accepteras, tex. mot sin uppväxtfamilj.
Jag upplever jag har all möjlighet att påverka min situation, men tycker synd att vi är satt i ett system som gör det extra svårt. Så många kommer inte få känna sig hela, full av sinnesro och tillit till sig själva. Att hitta friheten inom sig, våga känna sig sann, öppen, sårbar.
Allt detta går för alla, men igen, tror inte vårt samhälle gör det enklare. Och jag tror inte vägen dit är via de jobb de flesta av oss har idag. Vi kommer längre och längre ifrån oss själva som människor.
Tack Ove,
Jag är helt med, men måste ändå säga en av mina favorituttryck. ”Du är mer vanlig än du tror när du tror att du är ovanlig, och mindre vanlig än du tror när du tror du är vanlig”. Det säljs inte så många nya motorcyklar faktiskt – runt 10 000 per år – men människor som tänker annorlunda är nog betydligt fler.
Gillar du Tolle så kan jag tipsa om den här: http://tidochpengar.se/fyra-grundstenar-till-ett-battre-liv-av-don-miguel-ruiz/
Jag är egentligen helt med dig fram till sista stycket. Jag tror du har en för mörk inställning till arbete och arbetsmarknaden. Bloggar som den här kan ha bidragit till det, men jag har nyanserat mig rätt rejält. Kanske beror det på att jag släppt taget och gjort något annat. Även självförsörjande bonde blir ett jobb. Skrivande blir ett jobb. Det är väldigt svårt att förtjäna sitt uppehälle, antingen via arbete eller självhushåll utan att det vid någon tidpunkt blir ett jobb med måsten. Dessutom är många arbetsgivare bättre arbetsgivare och chefer än vi är när vi är egna.
Haha, ja visst finns det många som är ”ovanliga” idag. Men jag vågar nog påstå att när jag tittar runt mig på företag och i samhället, så är väldigt många inställda på business as usual, de känner att det tar emot, men ser inte vad det beror på.
Ja, har något mörk ton mot arbete här, blir ju debatt mot annan ståndpunkt då 🙂 Frågan är verkligen inte svartvit, det är många lager på denna lök.
Som du säger, allt blir väl ett jobb, några måsten kommer det finnas där. Det är absolut tänkvärt, det håller jag med om.
Och tror även som du skriver att arbetsgivare kan vara bättre än en själv när det kommer till att ställa krav, och belöna. Inte alltid, men i vissa fall och på vissa saker.
Ville mest framhålla att det finns andra vägar än det traditionella jobbet, det måste inte just vara självförsörjande bonde i Småland, det är säkert väldigt tufft det. Men du har ju lyft i flera år alternativa vägar, så det är ju inget nytt här.
Fördelen som jag trots allt ser det med att lämna det mer traditionella arbetslivet, vilket framkommit redan, är att det kan ge en annan typ av frihetskänsla. Men är det så enkelt att det passar alla, nej, en del stressar säkert mer, och som du är inne på självhushåll är mer slitsamt än avlönad tjänsteman (men man måste inte ha självhushåll). Frihet kan också skapa en typ av press, vad ska man göra av sin frihet, fylla sin tid med någon värdefullt. Tycker ändå att det borde vara angenäma ”problem” att undersöka vidare 🙂
Tror när man ska fundera på sin passion i livet så är det bra att försöka ta bort pengafrågan när man får tänka fritt där, för den begränsar bara. Sen är det mesta möjligt, gäller hitta vägen dit.
Hoppas vi får se dig om några år när barnen blir större och du drar till Portugal! det skulle jag vara nyfiken att läsa mer om 😉
Jag har skrivit rätt mycket om just idén om att ta bort pengafrågan ur sin ekvation och också ifrågasatt teorierna som är poppis på FIRE-bloggarna. Grunden är, som du kanske vet, att jag inte är säker på att pengar är nyckeln utan resultatet av något som fungerat bra. Så om du tar bort pengarna ur ekvationen så kanske du kan starta något, driva något under en period osv. men om du vill se något resultat av värde så är ofta pengarna tillbaka i ekvationen.
Fortsätt på din resa och håll oss gärna underrättade om hur du väljer.
Jag känner inte att vi är våra resultat. Så att få resultat av värde känns inte så viktigt för mig nu som förr. Det både skrämmer och lockar, att jag kanske kan hitta all lugn och glädje till livet inom mig, oavsett om jag är fattig och hemlös, eller har materiellt välstånd. Inte där än, men börjar känna glimtar av att det är möjligt.
Blir roligt följa er, vilka insikter ni drar efter ett par år, om ni känner ni hittat precis rätt, eller om det kom för nära det ni en gång kände ni ville lämna ett tag.
Ja, det ska bli intressant att se hur vi tänker framöver. Egentligen har inte så mycket ändras i allmänna termer. Samtidigt har väldigt mycket ändras. Jag har en annan typ av arbetsgivare, barnen blir större, jag vet mer vad jag vill och vem jag är.