Avkastningsmål – Spelar du för att vinna eller inte förlora?

Alla vi som investerar mår bra över att reflektera över vilket avkastningsmål som gäller för just oss. Tyvärr börjar nog de flesta av oss inte där när vi startar vår investerarkarriär. De flesta börjar nog istället resonera kring begreppet risk – som en del i det försöker vi diversifiera, bygga portföljer och hitta sätt att minska sannolikheten att förlora pengar – eller så lockas vi av hög förväntad avkastning på de aktier eller fonder vi investerar i.

Min egna uppfattning, bland annat utifrån mitt egna beteende som investerare, är att allt för många som investerar pengar är för nära någon av de två ytterligheterna.

Det gör att vi lätt tar för stora risker, eller för små! Det senare kan vara ett lika stort problem som det förra!

Ett sätt att hitta rätt medelväg mellan för hög och för låg risk kan vara att fundera över vilket avkastningsmål vi har. Utifrån avkastningsmålet kan vi välja de investeringar som faktiskt fungerar för oss.

När vi väl satt vårt avkastningsmål så blir det väldigt naturligt att se på de investeringsmöjligheter som finns utifrån förväntad avkastning. Det är också lättare att navigera mellan alla råd och möjligheter som vi stöter på!

Videon här nedanför kompletterar det här inlägget.

Att sätta ett avkastningsmål

Så det finns klara poänger i att ha ett avkastningsmål. Men resan fram är minst lika viktig. Du utmanas att förstå syftet med ditt investerande, vad som motarbetar din kapitaluppbyggnad, vilka investeringsalternativ du har och vad som är din risknivå.

I det här inlägget ska vi diskutera några vanliga avkastningsmål och vilka investeringsalternativ som är aktuella då. Förhoppningsvis hjälper det dig att förstå var du ska börja när du tänker på och planerar dina investeringar.

Alla investeringar är förknippade med risk och de förväntade avkastningar vi pratar om i inlägget är långt ifrån självklara. Men, en sak kan vi vara säker på, om vi väljer investeringar som har lägre förväntad avkastning än vårt avkastningsmål så lär vi inte nå vårt mål!

Att sätta ett avkastningsmål handlar mycket om att försöka bestämma sig för om vi spelar för att vinna eller inte förlora!

Riskviljan bestämmer avkastningen vs. avkastningsmålet bestämmer riskviljan

Att jobba med att sätta avkastningsmål handlar om att försöka hitta en helhet och närma sig sina investeringar från ett mer övergripande perspektiv.

Jag började min investerarkarriär från detaljerna. Diversifiering, portföljupplägg med viss del räntepapper, olika valutor, utdelningsmål, buffertsparande och många andra detaljer fick väldigt stor plats. Jag ville göra rätt, vara smart och påläst.

Idag vet jag att det enda som kan ge mig den avkastning jag har som målsättning är aktier och aktiefonder. Jag vet också att jag måste hålla mig till tillväxtbolag/regioner eller små och medelstora bolag.

Jag vet också att jag skiter i hur pengarna kommer till mig. Totalavkastningen (engelskans total return) är det som gäller i slutet av dagen. Utdelningar och direktavkastning i all ära men de tillför inget extra!

Riskjusterad avkastning

Den som vill närma sig sitt investerade från ett väldigt analytiskt perspektiv kommer hävda att vi bör väga in begreppet risk när vi diskuterar våra avkastningsmål. Jag tittar på Sharpkvot exempelvis när jag väljer fonder och jagar inte mycket högre avkastning än mitt avkastningsmål.

Mer än så kan jag som privatinvesterare inte göra tycker jag. Min riskhantering handlar om att jag försöker välja investeringskandidater som på ett seriöst sätt kan möta mitt avkastningsmål. Jag använder främst fonder för det. Med det är jag nöjd.

Förväntad avkastning på aktier – Historiska referenser

Det finns tre vanligt återkommande avkastningsmål bland investerare: Den säkra fyraprocentsnivån för trygghetstörstaren, den gällande allmänna förväntningen på breda index – idag åtta procent – för indexkramaren och den aktive investerarens 15-procentsmål.

15% årlig avkastning innebär att kapitalet fördubblas var femte år.

Nivåerna är inte direkt jämförbara då fyraprocentsregeln hanterar inflation, medan de övriga inte gör det. Det vanliga är nog att de flesta också sätter sitt mål innan skatt.

Dessutom; vi diskuterar genomsnittlig avkastning över några år, vi måste räkna med att det sker svängningar inom den tidsperioden.

Låt oss titta närmare på de olika nivåerna lite mer i detalj.

Lästips: Sparkonto eller kort räntefond?

Säker avkastningsnivå – Fyraprocentsregeln

4%-regeln bygger på forskning som säger att du med mycket hög sannolikhet kan ta fyra procent årligen av kapitalet, utan att ditt kapital sjunker samman över tid. Att kapitalet inte sjunker samman innebär att ditt kapital är såväl inflationsskyddat som att dina uttag på fyra procent är mindre än avkastningen över tid, givet inflationen och värdesvängningarna på dina investeringar.

Det finns massa om och men att diskutera när vi pratar om fyraprocentsregeln. Ett exempel på det är att man inte studerat evig tid utan en tidsperiod om 30 år, och att riskerna är högre – och spridningen i resultatet i så väl positivt som negativ riktning också är större – i en portfölj med bara aktier, jämfört med en portfölj som också innehåller obligationer.

Om vi antar att riksbankens inflationsmål på två procent nås så bör den som investerar för att förhålla sig till fyraprocentsregeln ha ett avkastningsmål som ligger straxt över sex procent i sina investeringar.

Mer konservativa aktier, så som värdeaktier och utdelningsaktier, bör rimligen gå att investera i och nå detta mål. Vissa peer-to-peer investeringar som Savelend och Kameo kan också fungera för för den som har den här ambitionsnivån i sitt investerande.

Lästips: Så har jag nästan 20% i årlig avkastning på Savelend.

Längre ner ska vi återkomma till varför jag tycker att 4% i avkastning, efter vi beaktat 2% inflation, är ett mindre bra (läs för lågt) avkastningsmål.

Allmänna referensen – Svenska aktiers genomsnittliga avkastning

Den svenska aktiemarknaden har historiskt varit en ganska tacksam marknad att investera i och många tror att det fortsätter vara så. De flesta experter och analytiker verkar anta att det i dagens lågränteläge är rimligt att tro på en genomsnittlig avkastning på börsen – vi antar att vi pratar om storbolagsindex med utdelningarna återinvesterade (SIX30RX) då – på cirka åtta procent framöver.

Bilden här nedanför visar på den historiska utvecklingen över 10 år på Avanza Zero, som följer SIX30RX. Den sammansatta årliga tillväxten (på engelska CAGR) är 9,24% vilket gör det troligt att 8% kan vara en rimlig förväntad avkastning för den som investerar på börsen framöver.

Avanza Zeros historik fångar den förväntade avkastningen på aktier eller fonder för de flesta och SIX30RX indexet är sannolikt referensen för de flesta när de investerar i indexfonder.

De som vill slå index tänker sig nog också vanligtvis att det är SIX30RX som de ska slå.

Lästips: Vill du veta skillnaden mellan avkastning, direktavkastning, utdelning och ränta, då är det här inlägget för dig!

Att investera i passiva indexfonder är en väldigt populär metod att investera och jag har inget emot indexfonder. Tvärtom! Men jag har också invändningar mot en del sanningar som ofta följer med indexinvestering.

Många indexinvesterare glömmer lätt bort att det finns väldigt många index att investera i, så bara för att du investerar i indexfonder så betyder det inte att du inte har möjligheter – eller tvingas till, beroende på synsätt – att göra val.

Det är val som ger dig olika nivåer av risk och fonder med olika förväntad avkastning.

Att fördubbla kapitalets värde var femte år

För att fördubbla kapitalet var femte år så måste vi minst ha en årlig avkastning på 15% (räkna själv enkelt ut hur lång tid det tar för ditt kapital att fördubblas genom 72-regeln).

Många aktiva investerare har det målet mer eller mindre uttalat.

Det går faktiskt hitta så hög förväntad avkastning i fonder, som 15%, över långa tidsperioder. Fonder som investerat i små och medelstora företag finns där, tillsammans med teknikfonder.

Avkastningsmål – Vi måste tänka på inflation och skatter

I ISK så betalar vi schablonskatt – i 2020 var den 0,375% på kapitalet – så avkastningen på vår investering bör åtminstone täcka den kostnaden.

Dessutom så har vår riksbank ett inflationsmål på 2% årligen som vi rimligen bör ta hänsyn till.

Det betyder att vi från vår årliga förväntade avkastning måste dra bort 2,375%. Om den förväntade avkastningen är 4% så är den reella avkastningen efter inflation och skatt 1,625%!

Så här räknar nog de flesta. Men det är bara ett synsätt av flera!

Om du sparar till ett husköp exempelvis så bör du förhålla dig till tillgångsinflationen som snarare är 5-7% för närvarande. I tabellen här nedanför hittar du helt färsk statistik över 2020 och hur priserna ökade på bostadsrätter och villor under året. Tabellerna är tagna från Mäklarstatistik.

Om du har som mål att spara till ett hus så kan vi dra slutsatsen att du inte har någon hjälp av avkastningen i ditt sparande om du inte når upp till tillgångsinflationen plus skatten i dina investeringar. Det är bara det du kan spara undan som spelar roll.

Ränta-på-ränta-effekten – Inte så fantastisk som många tror

Om du investerar defensivt och sätter ett avkastningsmål på 4% årligen, efter inflation, så har du 3,625 att stoppa in i ränta-på-ränta-effekten. Regeln om 72 ger då att det tar cirka 20 år att dubbla kapitalet.

Om du har hälften av ditt kapital i buffertspar utan avkastning så tar det dubbelt så lång tid att fördubbla kapitalet! Sannolikt är tillväxten i samhället och din löneutveckling sammantaget högre än avkastningen så att du efter 40 år faktiskt har ett lägre belopp relativt din inkomst än du började med!

Du kan läsa mer i det här inlägget om hur du ska forma ditt sparande för att optimera ränta-på-ränta-effekten.

Slutsats – Därför ska du ha ett avkastningsmål

För att kunna sätta ett avkastningsmål så måste du veta:

1. Varför du sparar och investerar och vad syftet är.
2. Vad du önskar och klarar för riskexponering.
3. Du måste jobba med att utvärdera olika investeringsmöjligheter. Dels för att kunna skapa dig ett avkastningsmål, men också för att göra investeringar som möter dina mål.

Gör du det här på rätt sätt så kommer du få massor av stöd när du ska forma din privatekonomi och när du ska välja bland olika investeringsmöjligheter.

Att vi satt ett avkastningsmål i vår familj innebär att vi investerar med högre risk än tidigare i våra fonder. Samtidigt så har vi minskat på andelen enskilda aktier.

Utöver våra P2P-investeringar så investerar vi inte alls i någon form av räntepapper. Inte heller sysslar vi med att forma någon sorts allvädersportfölj eller motsvarande.