Om du är det minsta intresserad av investeringar så har du säkert stött på begreppet P/E-tal, som är ett av de mest använda nyckeltalen bland investerare.
I det här inlägget ska vi introducera dig till några vanliga nyckeltal och diskutera hur du kan använda dem för att värdera bolag och hitta undervärderade aktier.
Innehåll
Vad är en värderingsmultipel?
En värderingsmultipel sätter bolaget pris i relation till något som vi tycker är viktigt, exempelvis vinst eller utdelning. De vanligaste värderingsmultiplarna, som också är väldigt lätta att räkna ut, är:
- P/E-tal
- PEG-tal
- P/B-tal
- P/S-tal
- Direktavkastning
- Substansrabatt
Alla värderingsmultiplarna ovan är enkla att få tag på eller räkna ut, P/E-talet brukar finnas presenterat hos Avanza och Nordnet exempelvis, och används ofta för en första utvärdering av bolag.
Genom att titta på P/E-talet så kan vi snabbt gallra bort bolag med för hög och ointressant värdering.
Vi kan också använda värderingsmultiplar för att jämföra bolag och se hur ett bolag värderas nu jämfört med hur det värderats historiskt.
Men ska vi använda värderingsmultiplarna för att jämföra bolag så krävs det att bolagen är väldigt lika, verkar inom samma marknad och har samma planerade tillväxt.
Det gör att vi kan jämföra två likvärdiga europeiska gruvbolag med varandra genom att jämföra värderingsmultiplarna, men vi kan inte jämföra ett svenskt IT-bolag med ett sydamerikanskt gruvbolag.
P/E-talet och PEG-talet
P/E står för Price / Earning, alltså börsens pris dividerad med bolagets vinst. PEG står för Price/Earnings (P/E) to Growth och är P/E-talet delat med den årliga förväntade tillväxttakten.
P/E-talet används nästan alltid och tillåter ofta lite bredare jämförelser mellan bolag.
Nackdelen med P/E-talet är att det inte tar hänsyn till ett bolags tillväxt. Ju högre tillväxt ju högre P/E-tal brukar vi som investerare tycka är rimligt eftersom bolaget då växer.
- Lågt P/E-tal: 0-7
- Vanligt P/E-tal för bolag som växer långsamt: 5-15
- Snabbväxande bolags P/E-tal: 25 – 50
PEG-talet tar hänsyn till tillväxttakten och ett PEG-tal under 1 brukar indikera att bolaget är intressant värderat. Över 1 brukar anses att bolaget är övervärderat.
Här kan du läsa mer om P/E-talet.
Här kan du läsa mer om PEG-talet.
P/B-talet och Substansrabatt
P/B står för Price / Book (value) och sätter marknadens pris i relation till det bokförda värdet. Den svenska översättningen blir pris per aktie genom eget kapital per aktie.
P/B-talet används som värderingsmultipel när de bokförda tillgångarna i bolaget är centrala i affärsmodellen. P/B-talet används exempelvis ofta i samband med värdering av banker.
P/B-talet kan variera stort mellan olika sektorer och är därför inte lika enkelt att används som P/E-talet.
Värdeinvesterare tittar också gärna på P/B-talet som en del i sin fundamentalanalys.
P/B-talet utgår från företagets bokförda värde, det är därifrån B (Book value) i uttrycket kommer.
En variant till detta är att sätta det belopp vi skulle få om vi sålde alla tillgångar i bolaget och betalade av alla skulder, i relation till börsvärderingen.
Då får vi en substansvärdering och om den värderingen är lägre än börsvärderingen så har vi något som kallas substansrabatt. Substansrabatt är ett viktigt nyckeltal för den som investerar i investmentbolag.
Här kan du kan läsa mer om P/B-talet och substansrabatt.
P/S-talet
P/S står för Price / Sales och används sällan. Multiplen sätter bolagets pris i relation till dess försäljning.
Då det används är det ofta för att studera bolagets utveckling när andra värderingsmultiplar så som P/E-tal inte kan användas.
Det kan vara för att företaget inte gör vinst, eller en väldigt liten vinst.
Här kan du läsa mer om P/S-talet.
Direktavkastning
Direktavkastning mäts som utdelningen per aktie / aktiepriset. Då får vi ett procentmått.
Väldigt många investerare sätter krav på att bolag ska dela ut pengar till någon nivå och tittar då på direktavkastningen.
Du kan läsa mer om direktavkastning här.
Nyckeltal – Kvantitativa värderingsmetoder
Värderingsmultiplar är en speciellt typ av nyckeltal. Nyckeltal i sin tur är just mätvärden som säger något om ett bolag.
Nyckeltal, som inte räknas som värderingsmultiplar, kan exempelvis vara personalomsättning, kundnöjdhet och soliditet.
Att titta på värderingsmultiplar och nyckeltal och att gräva ner sig i det mätbara i ett bolag kallas för att göra en kvantitativ bedömning.
Det är ofta bara en del i analysen av ett företag. Utöver det så analyserar man ”mjukare” aspekter som är svåra att mäta. Det kan vara:
- Synen på management
- Marknadsposition
- Konkurrenssituation
Fördelar med värderingsmultiplar
Värderingsmultiplarna vi tittat på här ovan är enkla att jobba med och ger en snabb överblick. Du hittar värderingsmultiplarna på Avanzas hemsida för varje aktie exempelvis.
Det går att filtrera och sortera bolag i olika tjänster, så som Börsdata, utefter multiplarnas värde vilket gör att vi kan hitta intressanta bolag att utvärdera mer i detalj väldigt snabbt.
Det går också snabbt att bilda sig en uppfattning om ett bolags värdering historiskt genom att se hur värderingsmultiplarna ändrats över tid.
Nackdelar med värderingsmultiplar
Tyvärr är det också ofta lätt att gå vilse bland alla värderingsmultiplar.
Exempelvis så letar vi ofta lågt värderade bolag, det vill säga bolag med lågt P/E-tal. Men det är väldigt vanligt att bolag med lågt P/E-tal har det av en anledning.
När jag skriver det här så har exempelvis HM ett P/E-tal på 14. Det var mycket mycket högre för ett par år sedan, men det gör inte självklart aktien till köpvärd idag.
Sannolikt är HM snarast rätt värderad utifrån vad vi vet idag.
Konjunktursvängningar, i synnerhet när konjunkturen vänder ner eller upp, påverkar också P/E-talen på ett sätt som kan göra det svårt att använda dem utan att vi tar hänsyn till olika omvärdsfaktorer.
Alternativa och modernare värderingsmultiplar
Om du kommit så här långt i inlägget så har du lärt dig massor om värderingsmultiplar och du kan svara vem som helst som undrar ”vad är en värderingsmultipel”.
Nästa fråga du lär få när du pratat om P/E-tal och nyckeltal är ”vilken värderingsmultipel är bäst att utgå från”.
Det här är något som forskats massor kring och mycket tyder på att det är bra för investerare att titta på kassaflöden i någon form. Därför brukar man titta på nyckeltal som på något sätt fångar kassaflöde eller EBITA-resultatet och dess utveckling över tid.
EBITA står för Earnings Before Interest Taxes and Amortization.
EBITA ingår som en del i mer komplexa metoder för att skapa värderingsmultiplar.
Exempel på det är Altmans Z-score medan Piotroski Score använder kassaflödet. Båda är exempel på nycketal som tar hänsyn till fler faktorer än vi har i exemplen ovan.
De exempel vi tittar på utgår oftast från att börskursen sätts i relation till någon enskild siffra så som vinsten i bolaget.
Värdering genom nyckeltal
I det här inlägget har vi studerat värderingsmultiplar men det finns fler nyckeltal som används vid utvärdering och värdering av bolag. Läs gärna vårt inlägg om nyckeltal vid företagsvärderingar.
