Att minska matkostnaderna är ett klassiskt sparmål och också något som engagerar.
Så många kommentarer från så många olika läsare som den detaljerade nedbrytningen av våra matkostnader gav tror jag exempelvis är rekord.
Men hur gör man i praktiken för att minska matkostnaderna?
Här är några klassiska tips på hur du minskar matkostnaderna
- Utgå från billiga råvaror – Det bästa är oftast att utgå från en stor andel vegetariska rätter.
- Handla på Willys eller Lidl.
- Gör matlådor och ta med till jobbet.
- Minska matsvinnet – Kasta ingen mat.
I vårt inlägg om hur du kan handla billigare mat så lyfter vi fram en metod för att göra mer stegvisa förändringar genom att du:
- Minskar antalet dyra måltider.
- Ökar antalet billiga måltider.
- Identifierar och förstår vilka måltider du äter idag som du kan göra billigare.
Det här är bra spartips, men vår erfarenhet är att de lätt stannar vid just tips och att de inte stödjer en mer genomgripande förändring.
Att minska matkostnaderna i praktiken
I det här inlägget kommer vi peka på att det är viktigt att planera och äta måltider – vi kallar det för att ha en meny – som säkerställer låga kostnader.
Vi kan säga att det viktigaste för den som vill sänka sina matkostnader är att planera för framgång, inte försöka reparera en taskig planering genom att åka till Lidl för att köpa oxfilé.
Innehåll
- Här är några klassiska tips på hur du minskar matkostnaderna
- Att minska matkostnaderna i praktiken
- Att kraftigt minska matkostnaderna handlar om att äta annorlunda
- Sänk matkostnaderna steg för steg
- Hur minskar man matkostnaderna?
- Att sänka matkostnaden handlar om förändring
- Synen på mat och måltiden – Kan vi välja vad vi äter hur som helst?
- Från ord till handling!
- Att göra en meny som sänker matkostnaderna
- Storkok – Laga mat för flera tillfällen
- Sätt en dagsbudget för vad maten får kosta
- För att minska matkostnaderna så måste du sänka kostnaden på många måltider
- Börja med menyn nu!
- Förslag på billiga maträtter
- Läs mer
- Vanliga frågor
- Vad är bra exempel på billiga livsmedel?
- Vilka butiker har billigast mat?
Att kraftigt minska matkostnaderna handlar om att äta annorlunda
Som alltid när vi tittar på att spara pengar så finns det två angreppssätt i sparandet.
- Vi försöker leva livet som idag, men försöker genom att använd knep, hacks, tjänster och smarta upplägg spara pengar. Exempel på detta är att köpa storförpackning, byta bilförsäkring och sänka värmen i huset.
- Vi förändrar vårt liv, exempelvis genom att flytta, äta annorlunda och sälja bilen.
Det går att komma en bra bit när det gäller att sänka matkostnaderna enligt punkt 1. ovan, men det finns en gräns.
Vill du ha riktigt låga matkostnader så börjar arbetet redan när du planerar maten genom att du gör en veckomeny som fokuserar på kostnaden.
Sänk matkostnaderna steg för steg
- Förstå dina nuvarande kostnader genom att på enklast vis förstå vad som är dyra rätter. Vår erfarenhet säger att det självklart inte är de man tror alla gånger som är dyrast.
- Gör en matbudget eller dagsbudget i kronor som matchar din målsättning när det gäller månatlig matkostnad.
- Gör veckomenyer som matchar din matbudget. Om det är svårt börja med att stryka de dyraste vardagsrätterna du identifierat i 1. och för sedan stegvis in billigare rätter i dina veckomenyer i takt med att du lär dig mer. Ha tålamod, det kan ta tid att lära sig att spara.
- Säkerställ att du köper billiga ingredienser – Välj rätt mataffär och rätt produkt
- Bli duktig på att handla och använda varor med kort datum
- Minska matsvinnet exempelvis genom att göra storkok.
Hur minskar man matkostnaderna?
När vi jobbade som mest aktivt för att spara så mycket som möjligt så jobbade vi med flera olika delar av våra matkostnader samtidigt.
Vi jobbade exempelvis aktivt med att bli bättre på att handla billigare mat och bli bättre och smartare konsumenter.
Det kunde innebära att vi handlade varor med kort datum eller utnyttjade rabattkoder av olika slag.
En annan viktig del vara att förstå vad det var som faktiskt kostade oss så mycket pengar varje månad.
För att lyckas med det var vi tvungna att göra en ganska djup analys av våra inköp under några månader.
Resultatet blev tabellen här nedanför:
Du kan läsa mer om analysen – och ta del av andras analyser – här.
Utifrån en sådan här analys kan vi dra flera slutsatser.
- Vissa poster måste minskas kraftigt – eller strykas helt – om vi ska hålla nere matkostnaderna.
- För att åstadkomma det så krävdes att vi började äta annorlunda.
Det som förvånade oss lite var att våra billigare alternativ ofta var enklare.
Att den som ska spara pengar måste äta enklare maträtter – mindre oxfilé och mer potatis – kanske är ganska lätt att inse, men vi insåg också att rätterna krävde betydligt mindre jobb från oss!
Ett exempel på att äta enklare är att käka gröt till kvällen.
Soppa i stället för taco.
Makaronilåda i stället för pizza och så vidare.
Allt det här spar pengar då det minskar matkostnaderna, men det spar också tid, energi och fokus.
Själv tycker jag det är halva vinsten.
Med fyra barn i familjen, som vi har, där alla har högt ställda krav på vad som är en måltid så blir maten en utgift och stressfaktor som inte alltid betalar tillbaka insatsen i form av pengar och energi.
Då är enklare rätter rätt väg att gå.
Minimalistiska idéer fungerar faktiskt på mat också.
Lästips: Kan man handla all mat för en månad vid ett tillfälle? – Ja, i princip åtminstone. Så här gör vi!
Att sänka matkostnaden handlar om förändring
Att spara pengar på maten handlar alltså till stor del om att förändra valet av måltider och vilken mat vi köper.
Förändring är alltid väldigt svårt.
Det handlar om att komma igång med förändringen och sedan bibehålla den förändring vi initierat, det måste vi göra så länge att de nya rutinerna blivit vardag.
Sannolikt är det du eller dina närmaste som är emot en förändring mest.
I så fall måste du jobba med dig själv och dina egna tankar, med din syn på hur livet ska levas.
Synen på mat och måltiden – Kan vi välja vad vi äter hur som helst?
Maten och måltiden är en viktig del i vår liv.
Så har det nog alltid varit, men ändå så känns det som maten fått mer plats i vardagen.
Eller kanske tar den plats, som den blivit något levande?
Hur som, det ska vara mer, större, vackrare, nyttigare och godare vid varje möjlighet som bjuds.
Det kan vara en känsla jag har – jag som ser tillbaka på mitt barndoms sjuttiotal med lite färgade ögon då vi relativt ofta åt lite enklare med färre ekomåsten – men statistiskt sett så har medelkonsumenten åtminstone ökat köttintaget med 40% sedan 1990 (källa jordbruksverket).
Det tycker jag stärker min tes om att maten fått mer utrymme och att de flesta av oss kan leva enklare och spara pengar utan att det egentligen påverkar oss speciellt mycket.
I tabellen nedan indikeras ändå – lite paradoxalt – att matkostnaden minskat för hushållen sedan jag var liten.
I diskussioner med våra bekanta och från inlägg på bloggen så kan jag ana att spridningen i matkostnader är väldigt stor, så tabellen ovan är nog inte helt rättvisande.
Det är lätt att reflektera över matprogram på tv och affärernas sätt att marknadsföra maten – och i det påstå att vi som konsumenter blir ”pålurade” vissa produkter – men ingen har ju sagt att vi måste ha en fantastisk måltid vid varje tillfälle.
Dessutom så har inte alla trender kring mat kommersiell grund.
Raw food, LCHF, veganism, EKO, motstånd mot tillsatser och fullkornshetsen, för att nämna några typer av trender, har sin grund i något annat.
Maten och vårt ätande har fått högt signalvärde.
Den kommunicerar vad och vem vi är till oss själva och omgivningen.
Var medveten om det när du börjar din förändring.
Det är du som sätter kraven och som i slutänden kan ändra dem.
Från ord till handling!
Ska du följa råden här så ska du alltså äta maträtter som sänker dina matkostnader.
Enklaste sättet att få det på plats är att göra veckomeny.
Resterande del av inlägget kommer handla om hur du kan göra detta för att spara pengar.
Vår rekommendation är att du börjar din förändring med att äta ”enklare” i någon mening.
Det ger snabb utdelning och resulterar i längre matkostnader samtidigt som du enkelt kan skapa en meny för en månad där du inte ställs inför nya utmaningar som att safta, sylta eller lära dig en rad olika nya recept och maträtter.
Att göra en meny som sänker matkostnaderna
Innan vi börjar ge förslag på veckomeny så är det inte bara vad som står i menyn som är viktigt.
Hur du gör menyn och resonerar är minst lika viktigt.
Här är några ”knep” vi använt oss av när vi skapat våra menyer.
Knepen har hjälpt oss att sätta samman menyer för månader ganska enkelt.
- Kör sopp- och grötveckor.
- Gör storkok som räcker flera dagar.
- Räkna alltid med lunchlåda som bygger på tidigare mat du lagat. Det innebär att du egentligen bara behöver bestämma en rätt om dagen när vi pratar vardag.
- Stryk eller byt ut dyra ingredienser i dina favoritrecept: Körsbärstomat är normalt sett dyrare än vanlig tomat exempelvis.
- Minska mängden kött, planera in vegetariska måltider.
- Ät frukost till middag. Med det menar vi att det går bra att äta den mat som du äter till frukost även på kvällen.
Om du klickar på länken till grötveckor ovan så har du i princip förslag på kvällsmat måndag till torsdag en vecka.
Om du kör grötvecka varannan vecka kommande månad så har du av menyn klar redan nu!
Och det med skitbillig mat som är enkel och god!
Storkok – Laga mat för flera tillfällen
Storkok kan spara pengar genom att du nyttjar inköp och råvaror smartare så att du gör av med allt du köpt och slipper slänga.
Som tur är så passar många billiga rätter för storkok.
Gör exempelvis Dahl – du hittar länk till recept här nedanför – på måndag.
Du kan lätt äta Dahl sedan ett par gånger till under veckan.
Kan du tänka dig att äta samma mat två kvällar i rad så underlättar det ofta massor när det kommer till att sätta samman en meny som sänker matpriserna.
Sätt en dagsbudget för vad maten får kosta
Sist ska jag tipsa om ett budgetknep som vi använder oss av.
När vi sätter ett mål för våra matkostnader så bryter vi ner det till en dagsbudget.
Den dagsbudgeten använder vi sedan för att avgöra vilken mat vi har råd med.
Det innebär exempelvis att om vi kokar ett halvt paket spagetti, där paketet kostar 12 kronor, så säger tänker vi att vi förbrukat 6 kronor av vår matbudget den dagen.
Om vi har satt en budget på 100 kronor om dagen så är det då ganska lätt att se att det går att göra något kul till pastan.
Du kommer på samma sätt se att Tacos är tufft att få in i en tajt matbudget!
- Köttfärs
- Tacoskal eller bröd
- Sås och kryddor
- Grönsaker
- Ost
Bara såsen och köttfärsen blir snabb 100 kronor!
Då saknas lunch och måltid 2 på dagen.
Fördelen med det här upplägget är att du kopplar matplaneringen till pengar på ett enkelt och begripligt vis.
Vissa som sett videon ovan säger att det är svårt att förstå hur man ska räkna.
Personligen tycker jag inte det, men då har jag jobbat fram en ganska god koll på vad mat faktiskt kostar och det är en viktig del i sig för den som vill spara pengar på mat.
Och det är ju inte viktigt att räkna 100% rätt, det är en uppskattning vi använder.
För att minska matkostnaderna så måste du sänka kostnaden på många måltider
Åtminstone i början av din förändring, innan du hittat många bra snålrecept och satt nya rutiner, så kan det underlätta massor om du kan tänka dig att äta samma mat vid ett flertal tillfällen under veckan, som vi var inne på.
För det räcker inte med att du ändrar ett mål mat i veckan om du verkligen vill sänka dina matkostnader utan du bör förändra ett ganska stort antal måltider.
Lästips: Hur ska man göra om man vill spara så mycket pengar som möjligt – Här kan du läsa om våra lärdomar när vi sparat 50% av lönen under långa tidsperioder.
Börja med menyn nu!
Det är inte svårt att sätta sparmål.
Men det lite svårare att hitta vägen fram och vecka efter vecka göra de aktiviteter som krävs för att nå de resultat vi önskar.
Vi pekade på vår analys ovan som en metod för att komma framåt och förändra vårt beteende.
Gör gärna den övningen, men det finns en genväg för dig som vill komma igång nu.
Gör veckomenyer med billiga rätter.
Här nedanför är ett exempel på rätter som vi använder oss av för att hålla nere matkostnaderna.
Förslag på billiga maträtter
- Dahl
- Makaronilåda
- Blodpudding
- Gröt
- Sill och potatis
- Omelett
Vill du ha fler idéer på vad du kan äta som är billigt och gott så hittar du mer information här.
Läs mer
Min intervju med Hanna från Portionen under tian.
Vill du odla mat själv för att minska kostnaderna? Läs gärna mitt inlägg om hur fort man kan bli självförsörjande på mat och vad det faktiskt innebär.
Det här inlägget ingår i kategorin matkostnader, där du kan hitta mer tips om hur du kan minska matkostnaderna
Har du några tips på hur man bäst kan minska matkostnaderna? Fyll gärna på i kommentarsfältet i så fall.
Vanliga frågor
Vad är bra exempel på billiga livsmedel?
Böner och linser går ofta att köpa mycket billigt (men var vaksam, priserna varierar också kraftigt beroende på leverantör/märke och butik). Pasta kan också gå att hitta mycket prisvärd.
Vilka butiker har billigast mat?
Willys och Lidl brukar alltid hamna högt när priset på olika matkorgar utvärderas. Ibland får du kanske välja andra märken än du är van vid för att det ska bli riktigt billigt, men det brukar inte vara några problem.
Det finns mycket att säga för att äta enklare. Att äta rester och att göra nya rätter av det som redan finns. Jag tror också att vi ibland blandar ihop pris och kvalitet när det gäller mat. Griskött har t ex inte per definition sämre kvalitet än nötkött eller morötter är inte sämre än morötter. Tror att vi äter ganska enkelt vi gav exempel på vår blogg för snart ett år sedan kring hur vi äter en vanlig vecka. Enkelt? Jodå..men gott å ganska hälsosamt samtidigt. http://frivid42.com/2015/02/04/vad-ater-familjen-frivid42/
morötter är inte sämre än tomater skulle det vara:-)
Hej Frivid42, blanda inte ihop morötter med morötter 🙂
Hälsoaspekten är skitsvår att hantera i mat. Att överäta är inte nyttigt, oavsett mat. Att veta vad som är nyttigt är inte enkelt. Att veta hur viktigt nyttig mat är relativt andra hälsofaktorer tror jag ingen kan. Så om vi äter mat som den stod i naturen tror jag inte vi hamnar helt fel.
Sedan barnen flyttade, försöker vi väl inte minimera matkontot längre men det mesta sitter ju i ryggmärgen.
Tycker att det grovt räknat finns tre grupper. Risätare, pastaätare och potatisätare. Visst kan hustrun lura i mig en spaghetti med köttfärssås eller makaroner med falukorv, det händer även att det slinker ner en portion ris men i grunden är jag en potatisätare. Det är den grundföda som går att variera mest i mitt tycke.
Tid för tillagningen är inte heller en viktig faktor för min generation.
Har jag två sorters potatis. Mjölig och fast, kan jag lätt skapa 50 olika middagar. Några kronor /kg för basen i middagen.
Även en finmiddag behöver inte kosta många kronor. Hasselbackspotatis, helstekt hjortentrecote, rödvinssås, stekta kantareller och lite vinbärsgele. Kostar kanske 10 kr/portion med ett tyskköpt rödvin.
Det bor nog en Kajsa Varg inom mig!
Det som gjort störst skillnad i vår diet är när vi insåg att man inte behöver äta ris, potatis eller pasta till måltiderna. En sallad blir lika bra utan pastan, till fisken kan man köra mathavre och till köttbiten blandade rotfrukter. För att inte tala om allt man kan göra med bönor!
Hej K,
Bönor tror jag är underskattade. Men om man ser till våra kostnader så är både pasta, potatis och ris väldigt billigt. Det är dessutom rätt lättlagat.
Jag vet inte om jag håller med om att enklare mat är lösningen. En del av det absolut men sen kanske vi använder ordet lite olika med. Långkok exempelvis är för mej inte enklare mat (fast det sköter sig själv i princip) men är ofta väldigt mycket billigare än en hel del sådant som görs rätt fort.
Som jag ser det finns det ett par aspekter att tänka på för att få ihop det hela.
1. Planering, både inhandlande och matlista.
2. Råvaror, aldrig halvfabrikat eller processat.
3. I Säsong, för bästa pris och smak.
4. Storpack, fast bara när det är bra pris, inte bara för att och aldrig så stort att det hinner bli dåligt.
5. Var man handlar (Direkt från producent, Gårdsbutik, Storköp, Kvartersbutik)
Och så är det väldigt viktigt att det blir god mat, för då blir den uppäten.
Hej Anna,
Din uppräkning är klassiska spartips och jag har inget att invända. Men jag gick lite utanför det och rekommenderade att fundera på vad och hur vi äter också vilket inte är i konflikt med dina förslag. Bara dt faktum att vi ökat köttkonsumtionen så kraftigt under mitt vuxna liv antyder ju att referensen ändrats.
Hej igen!
Jo… Vad jag menar är att jag inte tror att man behöver äta enklare i form av gröt, falukorv på extrapris och makaroner å ketchupstuket för att få matkassan mindre. Jag tror, och det är min erfarenhet som säger, att andra åtgärder ger större avtryck i ekonomin och att de avtrycken är bättre i form av att man får bättre mat och godare måltider och att alla blir både mättare och mer nöjda å glada.
Jag har vänner som ibland suckat och sagt att ”Idag blir det xxx till middag” och när jag frågat varför, då det är uppenbart att det är mat som personen INTE alls tycker om så har de svarat ”försvarande” med att det är ju nyttigt eller att det är billig mat. Jag skulle aldrig tillaga och äta något bara för att det är nyttigt och det ska mycket till innan jag gör så med anledningen att det är billigt. Jag äter massor av, i kronor sett, billig mat men bara sådant som är billigt OCH gott. Tycker man om gröt (det gör jag) så ska man absolut äta det, men om man tycker att det är rent ut räligt så kanske man ska se sig om efter annan mat i samma prisklass för det finns en hel del.
Om ni, i er familj, känner att ni äter för mycket kött så ska ni givetvis minska mängden men om grejen är att ni tycker att ni lägger ut för mycket pengar på kött då kanske det snarare är styckdetalj, pris och inköpsställe som borde revideras.
Jag tycker att du/ni haren hel del bra idéer och ibland är det nog bara som vi säger saker olika. Vid andra tillfällen har vi lite olika åsikt i frågor men så får det ju lov att vara. Jag tycker att det är rätt spännande att följa er och se var ni hamnar och hur det går under ert/era sabbatsår.
Tack Anna,
Som sagt, jag vet inte om vi är så oense, jag kan möjligtvis tycka att tråkig mat kan vara ok lite mer än du verkar tycka. Det du är inne på om att se sig om efter annan mat är lite kopplat till det jag försökte adressera. Vi valde då att acceptera mat som vi tycker är helt ok, exempelvis gröt, och fick dubbel belöning i form av besparing och enklare vardag.
Men jag kan inte låta bli att spinna vidare lite. Visst är det något roligt med mat. Men det är roligt med resor, bilar, elektronik och kläder också. Men där är det mer naturligt att ifrågasätta och jobba med ambition och konsumtion. Med mat verkar det vara mycket mer tveksamt och tabu. Trots det, gäller det som ligger i ett mer minimalistiskt tänkande även mat.
Jag noterar att du tycke vi har en del bra idéer och att det är rätt spännande att följa oss. :). Om du fick önska dig, vad skulle du vilja se för områden där det finns riktigt bra idéer och göra det väldigt spännande att följa oss?
Hehe… ”En del” som i det kommer säkert fler bra grejer 🙂 och ”rätt spännande” som att det är spännande men mer spännande med en riktigt välskriven engelsk deckare. Det ni gör är också himla intressant, fast på ett annat vis. *smiles*
Jo, det är nog lite mer kontroversiellt i mångas ögon att dra in på matkostnader och skära i ”nöjesdelen” vad det gäller mat (förstår du vad jag menar med ”nöjesdelen” i matsammanhang? Jag är kanske lite luddig). Mat och ätande är ju så mycket mer basalt än exempelvis ny flådig teknik. Ibland uttalar sig idrottare och träningsmaniker som att mat, det är bara bränsle, inget mer.
Vad det gäller teknik, bland känns det som att en del människor ”tar åt sig” och agerar som om det är ett hot mot dem när man/jag inte är intresserad av att ha massa flådiga grejer, det senast inom exempelvis mobiltelefoni, tjusig bil osv.
Jag kan se saker som mat, kläder och transport och i viss mån nöjen som i ena änden basalt, praktiskt/bekvämt/trevligt/nöjsamt och i andra änden kanske… onödigt och överkonsumerande. Var man vill sätta gränser för vad som är vad är ju helt individuellt. Jag köper dock inte argument som att ”vår familj MÅSTE till solen varje år så vi lånar pengar för att kunna åka till Thailand hela januari”… men att barnen behöver bra vinterkläder och att de växt ifrån förra årets plagg och är i behov av nytt det ser jag som självklarheter här i vårt klimat. Att pga de där Thailadsresorna inte kunna (eller vilja, ibland är det mer där skon klämmer) ge sina barn mer än ”makaroner och ketchup” kan jag bara inte förstå. Inte heller de som väljer att röka framför att ha frukt hemma till sina barn.
Vad jag vill se om jag fick önska mej… Jag är en sucker för bilder, före-efter, beskrivande, resultat, vackra bilder osv… Jag ser gärna utveckling över tid, hur man provar sig fram, testar nya saker och lösningar, analyserar och berättar hur det går i olika projekt på gården. Utmaningar (givetvis inte allt) gillar jag, både att utföra och att se andra jobba med. Självhushållning, så långt det är praktiskt möjligt är något jag själv skulle gett mej på om vi gjort som ni och flyttat ut på landet.
I vilket skick är ert nya boende? Kommer ni att behöva göra mycket praktiskt för att få det bra och bekvämt som bostad och levnads/arbetsplats?
Anna, jag är med.
Jag är inte emot att mat har en viktig plats, jag säger bara att vi säkert kan ha större variation, där varje dag inte måste vara ”fancy”.
Vår gård är i riktigt bra skick, men utemiljön är ”sommarstugefierad” vilket innebär att det finns ganska lite odlingsytor och total avsaknad av inhägnader. Just utemiljön och transformationen av den skulle jag vilja dokumentera och blogga om. Om det blir här eller en fristående blogg får framtiden utvisa lite. Det finns lite problem, men också vissa fördelar, med bilder och att bli mer publik. Men jag ser nog i stora drag framför mig en utveckling på bloggen i linje med hur du önskar. Tack för feedbacken!
Jag räknar med att vi försöker leva ett enkelt liv och sträva efter att vara självförsörjande. Var vi hamnar sedan i praktiken är skrivet i stjärnorna. Men det blir vårt projekt. Vi hade ju tänkt oss att utlandsvistelsen skulle vara projektet, nu blev det inte så, utan det blir att leva ett annat liv.
Fast att kalla eko för en trend köper jag inte riktigt. Mer att vi inte fattat påvekan tidigare, ny kunskap om hur gifter från besprutning av grödor hamnar i våra kroppar bör vi ta in. Jag väljer också att lyssna på de många som menar att griskött bygger inflammation i människokroppen. Jag tror på de som menar att charkprodukter är rent av skadliga. En infektionsläkare jag känner har berättat att danska grisbönder alltid isoleras, om de så kommer med ett brutet ben. Alla resistenta bakterier de vistas runt i sin grisuppfödning är orsaken. Så danskt svinkött fattar jag inte att någon ens tar i med tång. Jag kan bara inte fatta att någon äter det. Samma med icke ekologiska bananer? Icke ekologiska ägg? Ja listan kan göras oändlig. Varför?
Morsan
Ja! Det borde göras en grundläggande vetenskaplig forskning om hur det överhuvudtaget är möjligt att det finns en levande dansk! Dom har till och med fräckheten att se ganska välmående ut!
Jag säger bara ”Gameldansk” (eller ska det vara två m ?) till frukost!
Då skulle jag rekommendera att prova Doktor Nielsen’s bitter nästa gång. Allt var inte bättre förr!
Tack, men nej tack!
Tjena Morsan,
Om du i trend tolkar in att det är något tillfälligt kan du ha rätt, men att inte det fanns på agendan på samma sätt tidigare och därför blivit mer relevant är väl korrekt?
Det finns de som påstår att Omega-6 är extremt inflammatorisk. Då bör man stryka alla vegetabiliska oljor. De finns de som påstår att ekologisk odling är oetisk då vi sänker avkastningen på jordbruksmark. Det finns de som anser att aspartam och sötningsmedel är giftigt och att det sänker testosteronnivåerna.
Jag kan inte ta ställning till alla åsikter kring mat. Det går inte. Jag låter heller inte någon annan sätta agendan. Vad jag kan göra är att göra en ”hygienkontroll” på alla åsikter och då verkar det inte som om Danskar dör som flugor. Sötningsmedlet aspartam är en av världens mest kända och kontrollerade livsmedel då det används av diabetiker länge. Uppenbarligen verkar de som gillar linolja må ganska bra trots Omega-6.
Vad jag vet är att jag vill äga min tid. Jag vill umgås med mina barn och jobba för mig själv. Då tar jag ansvar för det och tar konsekvensen av det och köper mat billigt. Därför köper jag väldigt lite ekologiskt.
Jag är dock väldig intresserad av min hälsa. Jag sover mycket och rör mig mycket. Jag försöker stressa lite. Jag tror det är viktigare än vilka ägg jag äter.
Personligen tycker jag att det viktigaste med Eko-produkter är etiska aspekter, inte hälsan.
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/ny-rapport-ekonomaten-varken-nyttigare-eller-miljovanligare
Hej Krister,
Tack för länktipset och mycket glädjande att du tänkte på det här inlägget när du läste SVT. 🙂
Inget av det här är egentligen nytt. Jag har sett argumenten sedan tidigare men inte insett konsekvensen för mig som skattebetalare. På något vis är det skrämmande och irriterande att skolan, exempelvis, ska få stå tillbaka för konsumtionsmönster vissa vill tvinga på oss.
På något sätt blir SVTs inlägg som du länkat till också ett exempel på dåligt fokus. Verksamhet som ska fokusera på vård, skola och omsorg bränner pengar på specialhanterade morötter. Samma misstag som vi som konsumenter gör när vi låter pengarna rinna iväg.
Läste flera av dina matinlägg igår. Givande läsning. Funderar ofta på detta med matkostnader för jag äter så mycket! 😉 Sökte ”korngryn” på in blogg men det fanns inte med. Vilken miss. 🙂 Det är så mättande och billigt och går att äta istället för ris, bulgur, potatis och pasta.
Ett paket korngryn 500 g från gogreen, den jag köper, kostar runt tian. Enligt paketet ger det 14 portioner men jag skulle säga 11-12 men då äter jag ju som sagt stora portioner. Det är möjligen en vanesak med korngryn, lite grövre, lite drygare. Lätt att tro att man kan smälla i sig lika mycket som man annars äter ris eller bulgur men nej. Det lägger sig som gröt i magen. (Jämför mättnaden efter gröt på 2dl havregryn.) Men det är ju det som är bra. Mättande och billigt gör det ännu billigare. Som köttätare (jag är inte det) kan jag tänka mig att det vore kanongott med t ex korvstroganoff och korngryn. Eller kycklingfilé med korngryn och någon sås.
Dessutom är det en svensk produkt, dvs lokalt producerad. Svensk bulgur kan man säga men mycket nyttigare och mer mättande. Går att ha i kylskåp i dagar och värma på. Det är praktiskt då det annars tar 30 min att koka (på samma sätt som ris.)
Hej Eva,
Mina föräldrar ansåg att Korngryn och fläsk var en delikatess. Jag höll inte med då för länge sedan och jag har svårt att tänka mig att äta det nu faktisk. Men det kanske vore värt ett försök.